Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Solna
696
ken och s. delen av Edsviken; 19,2 km2, 43,147
inv. (i955)-
S. tillhör Danderyds skeppslag och liknar den
övriga Roslagen med sina av havsavlagringar
fyllda dal- och slättpartier, omväxlande med
mo-ränklädda platåer; i ö. präglas landskapet av
Brunkebergsåsens kullar och sandfält. Solna
socken sträckte sig på noo-talet till Upplands
sydgräns och omfattade bl. a. Åsön (Södermalm),
Sicklaön och v. Lidingön. 1682 flyttades
gränsen mellan socknen och huvudstaden till
Stall-mästargården, där den ännu går, och 1868 fick
socknen avstå n. Djurgården till den växande
huvudstaden. Socknen var 1529—1636 annex
under Storkyrkoförs. och 1671—1800 under
Kungsholmens förs. — Även i övrigt voro socknens
öden förknippade med Stockholms. Då högadeln
på 1600-talet knöts till huvudstaden, uppdelades
hela socknen i säterier, ss. Jacob De la Gardies
Jakobsdal (nuv. Ulriksdal) och Carl Carlsson
Gyllenhielms Karlberg, vilka båda sedermera
blevo kungl. slott. På 1700-talet tjänade S. som
nöjes- och förlustelseområde för hög och låg i
Stockholm; nu tillkommo Gustav III:s Haga och
de kända utvärdshusen Stallmästargården,
Solna-dal, Norrbacka och Hagalund. Ännu omkr. 1870
var socknen en utpräglad jordbruksbygd.
Väster-åsbanans framdragande 1876 gav upphov till
Lilla Alby, socknens första förortssamhälle till
Stockholm, och två årtionden senare Nya
Hu-vudsta. Järnvägen Stockholm—Uppsala, som
fullbordades 1866, fick betydelse som förortsbana
först omkr. 1890, då tomter började avsöndras
vid Hagalund från egendomen Stora Frösunda.
Av större vikt blev spårvägens framdragande
från Stockholm till Haga och Sundbyberg, vilket
gav upphov till samhället Råsunda och en stark
tillväxt av de övriga. Hagalund blev
municipal-samhälle 1899, Nya Huvudsta 1904, Lilla Alby
1907 och Råsunda 1911. Efter långvariga men
resultatlösa förhandlingar fr. o. m. 1908 om
socknens införlivande med Stockholm bildades Vi
1943 av Solna kommun med dess 4
munici-palsamhällen staden S. 1949 överfördes
huvuddelen av Lilla Alby med 2,810 inv. från S.
till Sundbyberg, samtidigt som Råstahem i
Spånga med 391 inv. införlivades med S.
Huvuddelen av S:s stadsbygd är
sammanhängande och består av de forna municipalsamhällena
Råsunda, Hagalund och Nya Huvudsta.
Bebyggelsen omfattar villor, ofta av enklare typ, slutna
kvarter och moderna flervåningshus och har i
sina äldre delar delvis utvecklats utan plan; dess
sanering och samordning är en trängande
kommunal uppgift. Den mycket betydande
nybebyggelsen koncentreras f. n. till Huvudstaområdet,
som beräknas för 30,000 inv., samt Bergshamra
vid gränsen till Stocksunds köping. Fullt utbyggt
anses S. kunna rymma 100,000 inv., men i så
fall måste den staten tillhörande stadsdelen Järva
på Järvafältet upplåtas för bebyggelse. Utanför
den centrala stadsbygden ligga Haga, Karlbergs
och Ulriksdals slott med betydande parkområden,
egendomarna Huvudsta och Stora Frösunda, det
av statliga vetenskapliga inst. och sjukhus upp-
Solna kyrka. Se även pl. vid sp. 693.
tagna Norrbackaområdet kring kyrkan,
Stockholms n. begravningsplats, Statens järnvägars
rangerbangård (med rangerstationen Tomteboda)
och lok- och vagnstation (Hagalunds övre) samt
s. delen av Järvafältet med kasernområden.
Sammanlagt äger staten 69% av S:s areal. — Bland
byggnaderna märkas de 3 slotten, herrgårdarna
Huvudsta och Stora Frösunda och framför allt
kyrkan, som är en av Sveriges mest intressanta.
Kyrkans mittparti intages av en rundkyrka från
u 80-talet, vilken med sina 3 våningar varit
anlagd för försvar. På kyrkogården vila C. J.
L. Almqvist, C. V. A. Strandberg, C. Snoilsky
och J. J. Berzelius; över J. O. Wallin, som 1809
—12 var kyrkoherde i S., har vid den intilliggande
prästgården rests en staty av A. Nyström. Inom
S. ligga även Hagalunds kyrka, byggd 1906 efter
ritningar av S. Cronstedt (altartavla av C. Eldh),
samt S:t Ansgars kapell i Råsunda, byggt 1923
(altartavla av O. Hjortzberg); dessutom finnas
slottskapell i Karlberg och Ulriksdal. C. Milles’
skulptur ”Solglitter” har placerats i S.
Av S:s yrkesverksamma befolkning hade 1951
drygt hälften stadigvarande arbete utom staden,
huvudsaki. i Stockholm. Bland större
industriföretag märkas Stockholms spårvägars verkstad
(340 arb. och anställda 1950), L. M. Ericssons
driftkontroll (207), Åhlén & Åkerlunds
förlags-ab:s offsettryckeri (134), Svensk filmindustri
(inspelningsateljéer i Filmstaden i Råsunda; 123),
Jährns elektriska ab. (120) och Kirurgiska
in-strumentfabriks-ab. (109). Ab. Nordisk
rotogra-vyr och ab. Nordiska armatur fabrikerna ha
flyttat över en del av sina tillverkningar till S., och
Mjölkcentralens o. a. företags flyttning från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
