Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sombart, Werner - Sombrero - Some, 1. Måns - Some, 2. Christer - Somerset, titel - Somerset, Edward Seymour - Somersetshire - Somerville - Something is rotten in the state of Denmark - Sommar, Magnus - Smomargyllensläktet - Sommarin, Emil - Sommarmånad - Sommarrost - Sommarsjuka - Sommarsporer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Sombrer o—S ommarsporer
706
hans försök som ekonomisk teoretiker (”Die
drei Nationalekonomien”, 1930). Ständigt på glid
från marxismen, närmade sig S. på senare år
nationalsocialismen. Till svenska ha översatts
”Sozialismus und soziale Bewegung” (1897; sv.
övers. 1898) och ”Der Bourgeois” (1911;
”Kapitalismens anda”, 1913).
Sombrero [såmbrä’rå], sp. (av so’mbra,
skugga), hatt; särskilt bredskyggig, mjuk hatt,
tillverkad av palmblad, lik dem, som nyttjas i
latinska Amerika, (se bild vid Mexico, sp. 898).
Some. 1) Måns Svensson S., amiral (d.
omkr. 1573), var Gustav Vasas hövitsman på
Abo slott 1526—34 och utsågs 1535 till amiral
över svenska flottan, som jämte danska och
preussiska skepp skulle strida mot lybeckarna
under grevefejden. Han deltog med framgång
i slaget vid Bornholm 1535, i sammanstötningen i
Lilla Bält samt i en drabbning utanför Saltholm
s. å. Under de följ. 3 årtiondena användes han
av Gustav Vasa och Erik XIV i flera ämbeten;
under 1560-talet nämnes han som riksråd.
2) Christer Abrahamsson S., den föreg:s
brorsons son, krigare (d. 1618), utmärkte sig i de
livländska och ryska fälttågen och var en av
J. De la Gardies underbefälhavare på tåget till
Moskva 1609. Senare deltog S. i Kalmarkriget
och förordnades till kommendant å Kalmar slott
omkr. 20/7 1611 men måste redan 3/s kapitulera,
då Karl IX, som dragit sig tillbaka till Ryssby,
ej förmådde undsätta fästningen. Den vanliga
beskyllningen för förräderi är ogrundad. Krutet
var näml, slut, besättningen demoraliserad och
murarna sönderskjutna. S. gick därefter i dansk
tjänst och mottog av Kristian IV ett gods och
en pension. S. ägde i Småland, Östergötland och
Uppland stora förläningar, som han genom
landsflykten förlorade.
Somerset [sa’masit], engelsk earl- och
hertigtitel, först buren inom släkten Beaufort. Titeln
hertig av S. har sedan tillkommit
huvudmannen för släkten Seymour.
Edward Seymour, hertig av S., statsman
(d. 1552). S. var bror till Henrik VHI:s gemål
Jane Seymour och började efter systerns
giftermål en uppseendeväckande karriär. 1537 blev han
greve av Hertford, gjorde sig bemärkt i Henrik
VHI:s skotska och franska krig på 1540-talet
och utsågs av konungen till medl. av
förmyndarregeringen för Edward VI. S. svingade sig
omedelbart efter Henrik VIII :s död upp till
pro-tektor av England och lät tilldela sig titeln hertig
av S. (1547). Hans korta regering medförde flera
betydelsefulla förändringar. Han igångsatte
reformationen, var välvilligt stämd mot tidens
folkliga rörelser och stred framgångsrikt mot
skottarna (segern vid Pinkie 1547). Han störtades
av Warwick 1549, återinträdde sedan i rådet men
fängslades åter 1551, då han intrigerade mot
Warwick. Han avrättades i jan. 1552. — Litt.:
A. F. Pollard, ”England under protector S.”
(1900).
Somersetshire [sa’masit/i3], grevskap i
s. v. England, på sydsidan av Bristolkanalen;
4,185 km2, c:a 555,000 inv. S. har utmärkta
betes-NF XIX — 23
marker; boskapsskötsel är huvudnäringen. Mest
hållas får, men även nötkreatur äro talrika, och
S. är bekant för sin osttillverkning (cheddarost).
Betydande ylle- och lervaruindustri. Huvudstad
är Taunton, viktigaste exporthamn Bristol.
Somerville [sa’mavil], stad i ö.
Massachusetts, U.S.A., n. v. förstad till Boston; c:a 102,300
inv.
Something is rotten in the State of D enmark
[sa’mbiQ iz rå’tn in Öa stéi’t av de’nmäk], eng.,
”något är ruttet i Danmarks rike”, från
Shake-speares ”Hamlet”, I: 4; citeras för att antyda
oredlighet el. väld.
Sommar, Magnus, den siste katolske
biskopen i Strängnäs (d. senast 1556). Han blev
1516 domprost där och 1522 biskop men invigdes
först 1528. Vid reformationsriksdagen i Västerås
1527 uppträdde han medlande och försonligt, men
i hjärtat förblev han påven och den katolska
kyrkan tillgiven. S. ådrog sig snart Gustav I:s
onåd, måste 1536 nedlägga biskopsämbetet och
fick 1538 Krokeks kloster i förläning.
Sommargyllensläktet, Barbaraè’a (Barbarèa),
släkte inom fam. korsblammiga. I
Sverige finnas tvenne tvååriga arter
med gula blommor och långa,
fyrkantiga skidor. Allmännast är s o
m-m a r g y 11 e n, B. lyrata (B.
vulga-ris), som växer upp till Västerbotten.
Sommarin, Emil Fritiof Knut,
nationalekonom (f. 1874 13/i). S. var
ord. medarbetare i Sv. akad:s ordbok
1900—14 samt 1919—39 prof, i
nationalekonomi och finansrätt vid
Lunds univ. Som ekonom blev han
starkt påverkad av K. Wicksell men
gjorde sin egen vetenskapliga insats
främst som ekonomisk historiker, där
jordbruket och sparbankerna varit
hans huvudintressen (”Det skånska
jordbrukets ekonomiska utveckling
1801—1914”, 3 bd, 1917—39,
”Grundläggningen av vårt sparbanksväsen”,
1940, ”Vårt sparbanksväsen 1834—1945”, 2 bd,
1942—45). S. har därjämte skrivit ett flertal
sparbankshistoriker. Av biografisk karaktär är
”Studenter och arbetare” (1947).
Sommarmånad, se Juni.
Sommarrost, bot., sommarsporstadiet hos
rostsvampar.
Sommarsjuka. 1) Med. S. el.
sommardiarré, under sommarmånaderna inträffande
anhopade fall av mag- och tarmkatarr med diarré
och ibland kräkningar, beror på förorening av
maten med sjukdomsframkallande bakterier,
oftast av beskedlig art, i en del fall paratyfus el.
dysenteri. Behandlingen är medikamentell och
dietetisk.
2) Veter. S. el. p i r o p 1 a s m o s, en i
skogstrakter vanlig betessjukdom hos nötkreatur,
förorsakad av en blodparasit, som överföres genom
fästingar. S:s förnämsta symtom är blodfärgad
urin (blodstallning), vidare feber, avmagring och
oregelbunden hj ärtverksamhet.
Sommarsporer, bot., se Rostsvampar.
[-Sommar-gyllen.-]
{+Sommar-
gyllen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
