Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sonat - Sonatin - Sonchus - Sonck, Lars - Sond - Sondén, släkt - Sondén, 1. Adolph - Sondén, 2. Carl - Sondén, 3. Klas - Sondera - Sondershausen - Sondmatning - Sondrio - Sonesson, Anders - Sonett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Sonatin—Sonett
710
annan cyklisk sats, men småningom övergick
namnet på en hel cykel i 3—4 satser. Den
klassiska s. på Mozarts och Beethovens tid har
mestadels tre huvudsatser: allegro—andante—allegro.
Framför det sista allegrot insköts gärna en
menuett el. ett scherzo. Denna form blev
dominerande för såväl kammarmusikensemble som
orkester (symfoni). Den första allegrosatsen hade
den största betydelsen och fick en särskild
tematisk behandling (”sonatform”) med två
grundtema, genomföring och repetition (med slutcoda).
S:s glansperiod är Wienklassicismens tid (1780
—1820).
Sonatin (fr. sonatine), mus., en mindre sonat
i färre antal satser (vanl. tre) och mera
lättspel t; ofta ett övningsstycke.
So’nchus [-k-], släkte av fam. korgblommiga,
med vanl. parflikiga blad och tunglika, gula
blommor. I Sverige finnas fyra arter. Den fleråriga,
omkr. 1 m höga S. arvensis, fettistel, förökar
sig genom knoppar på rötterna och är ett svårt
åkerogräs. Den ettåriga S. oleraceus,
mjölktistel, är allmän i trädgårdsland och
potatisåkrar. Alla S onchus-virt&r äro rika på mjölksaft.
Sonck, Lars Eliel, finländsk arkitekt (f.
1870). S. har framträtt som en av banbrytarna
för Finlands igoo-talsarkitektur på både det
kyrkliga och det profana området. Karakteristiskt för
honom är användande av inhemska, tunga
material i naturliga färger, ss. grovhuggen granit och
ohyvlat trävirke. S:s tidigaste verk, bland vilka
märkas Johanneskyrkan i Tammerfors (1905),
Mikaelskyrkan i Åbo (s å.) samt
telefonbyggnaden och sjukhuset Eira i Helsingfors, höra i sin
patetiska kraftfullhet till de mest utpräglat
personliga inom den national romantiska rörelsen. Ett
avståndstagande från det pittoreska i de
romantiska verken visar han i Berghälls kyrka (1908;
se bild 4 å pl. vid Finlands konst), Börsen (1911)
och Hypoteksbanken (s. å.), alla i Helsingfors,
vilka i sin symmetriska uppbyggnad och
kompakta massverkan äga en monumentalitet av
klassicistisk prägel, liksom S:s senare verk, t. ex.
magasinsbyggnaderna i Helsingfors hamn (1923).
Med sina knuttimrade villor har S. även
bidragit till den finska bostadsarkitekturens förnyelse.
S. erhöll prof:s titel 1921.
Sond [sågd] (fr. sonde, urspr. sänklod). 1)
Med., tunt, rörformigt instrument, som i
diagnostiskt el. terapeutiskt syfte införes i kanaler,
sår o. dyl. — 2) Meteor., se Ballon och
Radiosond.
Sondén, släkt, härstammande från
Sonder-ängen, Flisby sn (Östergötland).
1) Per Adolph S., litteraturhistoriker (1792
—1837), fil. mag. 1815, komminister i Klara
förs, i Stockholm 1833. S. tillhörde det romantiska
lägret i Uppsala, publicerade osjälvständig
romantisk poesi i Phosphoros och de poetiska
kalendrarna samt deltog i polemiken mot
akade-misterna. Han utgav nya uppl. av äldre svenska
förf., t. ex. den förtjänstfulla Bellmanuppl. (6
bd, 1835—36), samt en reviderad uppl. av
Hammarskölds ”Svenska vitterheten” (1833).
2) Carl Ulrik S., den föreg:s bror, läkare
(1802—75), med. lic. i Uppsala 1828, med. dr
1835, läkare vid Danviks hospital 1832,
överläkare där 1847—62, medicinalråd 1858—74. Som
led. i ett flertal kommittéer ävensom i tal och
skrift verkade S. insiktsfullt och outtröttligt för
den svenska sinnessjukvårdens reformering, bröt
med gamla tvångsmetoder och tillämpade som
den förste i Sverige mera humana grundsatser.
3) Klas Gustaf Anders S., de föreg:s
brorson, hygieniker (1859—1940), utexaminerad från
Tekniska högsk. 1879, föreståndare för
Hälsovårdsnämndens kemiska laboratorium i
Stockholm 1885—1929, doc. i teknisk hygien vid
Tekniska högsk. 1893—1922 och lärare där i allmän
teknisk och fabrikshygien 1898—1929 samt i
byggnadshygien 1904—29. S. har publicerat en
mängd banbrytande undersökningar, särsk.
beträffande vattenrening, uppvärmning, ventilation,
gasanalys, vetenskaplig teknisk varukännedom
m. m. S. blev med. heders-dr i Uppsala 1907 och
erhöll prof:s titel 1921.
Sondera [sågdè’-], undersöka med sond;
utforska; känna sig för.
Sondershausen [zåndarshåu’zan], stad i
Thüringen, Tyskland, 45 km n. om Erfurt; c:a
15,000 inv. Var till 1920 huvudstad i
Schwarz-burg-Sondershausen; i slottet arkiv och museum.
Sondmatning, med., tillförsel av föda genom
gummisond, införd genom munnen el. näsan. S.
ifrågakommer vid sjukdomar i munhålan samt
särsk. vid matvägran hos sinnessjuka.
Sondrio [så’ndriå], huvudstad i prov. Sondrio
(3,194 km2, 156,345 inv.) i n. Lombardiet, Italien,
vid Adda 35 km ö. om Comosjön; c:a 14,000
inv. Kurort; textilindustri.
Sonesson, Anders Sigurd, läkare och
tandläkare (f. 1893 28/9), med. lic. i Lund 1925,
tand-läkarex. i Stockholm 1931, med. dr 1950, prof, i
dental röntgendiagnostik vid Tandläkarhögsk. i
Malmö sedan 1951. S:s vetenskapliga produktion
har främst berört käktumörer och deras
rönt-genologi.
Sone’tt, metrisk form av litterär betydelse. S.
uppstod i Italien omkr. 1220. S. består av fjorton
elvastaviga verser, fördelade i fyra strofer, av
vilka de två första (de s. k. kvadernarerna)
innehålla vardera fyra verser, de båda senare (de
s. k. terzinerna) tre var. I kvadernarerna finnas
blott två rim, i terzinerna högst tre. S:s mästare
i Italien voro Dante och Petrarca, vilken senare
under århundraden varit mönster och förebild.
På 1500-talet överfördes s. till Europas övriga
kulturländer. I England infördes s. av Wyatt
(d. 1542) och Surrey (d. 1547), efterföljda av
bl. a. Shakespeare. Där ändras strofbyggnaden
vanl. till tre kvadernarer och en kuplett, den s. k.
engelska formen. I Frankrike voro Qément
Ma-rot och Mellin de Saint-Gelais de första
sonettskalderna; där är versmåttet sedan århundraden
den tolvstaviga alexandrinen. I stort sett var s.
tillbakasatt under 1700-talet men återvann
betydelse genom romantikerna. — På svenska skrevos
goda s. (på alexandriner) först av Gunno
Dahl-stierna; en större produktion på området började
med romantikerna. Atterbom, som införde de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
