Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sophiahemmet - Sophiasyster - Sophie - Sophisticated - Sopmaskin - Sopnedkast - Sopor - Sopor (medicin) - Sopp - Sopran - Sopranklav - Sopron - Soracte (Monte Sant’ Oreste) - Soranus - Sorber - Sorbet - Sorbiska litteraturen - Sorbiska språket (vendiska el. lausitziska) - Sorbonne - Sorbus - Sordavala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713 Sophiasyster—Sordavala 714
tydligt utvidgats och innehåller nu fullständiga
och moderna medicinska och kirurgiska avd.,
varjämte sophiasystrarnas ålderdomshem,
Solhemmet, intagits i organisationen. På S. kan
varje svensk läkare inlägga och där personligen
vårda sina patienter, en egenartad vårdform, som
sedan vunnit efterföljd på andra håll inom
landet. Under årens lopp har S. fått mottaga flera
stora donationer, varav från kungahuset Mg mill.
— Litt.: J. Nilsson, ”Drottningar och andra. En
bok om S.” (1939).
Sophiasyster, sjuksköterska, tillhörande el.
utbildad vid Sophiahemmet.
Sophie [da. utt. såfi’e, ty. zåfi’(a)], se Sofia.
Sophisticated [såfi’stikéitid] (eng.), försv.
sofistikerad. Ordet, som på 1940-talet
blivit ett i vissa intellektuella kretsar flitigt brukat
modeord, betecknar på engelska dels ”världsvis”,
dels ”pretentiöst halvbildad”. I svenskan har det
antagit betydelser som ”underfundig”,
”spetsfundigt förvrängd”, ”hyperkultiverad”.
Sopmaskin, maskindrivet redskap för
gaturen-hållning, varvid arbetsorganet utgöres av en el.
flera snedställda, roterbara borstvalsar. Moderna
s. äro försedda med strilapparat för
dammbindning.
Sopnedkast, störtschakt för transport av
sopor inom en byggnad.
Sopor, se Renhållning.
So’por, med., dets. som medvetslöshet.
Sopp, bot., se Rörsopp.
Sopran, mus., högsta kvinnliga stämman el.
gossrösten. ”Hög sopran” har vanl. omfånget
c1—c3, ”mezzo-sopran” a1—f2.
Sopranklav, mus., se C-klav.
Sopron [Ja’prån], ty. Ödenburg el. Oedenburg,
stad i v. Ungern, vid Donau, nära österrik,
gränsen; 42,200 inv. (1941). Staden har bl. a.
högskola för bergs- och forstvetenskap och
evang.-lutersk fakultet under univ. i Pécs. S. var
fordom ett viktigt ungerskt fäste och har anor från
romartiden (S carbantia). Jfr. Burgenland.
Sora’cte (nu Monte Sant’ Oreste), berg
i Etrurien, 37 km n. om Rom, nära 700 m högt,
ej långt från Tiber. S. har blivit berömt genom
en dikt av Horatius (”Oden”, I, 9).
Soränus (lat.; grek. Sorano’s), grekisk läkare
från Efesos under 2:a årh. e. Kr., tillhörde den
metodiska skolan och var framstående
obstetri-ker, gynekolog och pediatriker.
Sorber [så’r-] (sorb. serbja, lat. surbi), urspr.
västslavisk folkstam mellan Saale och Mulde,
dit de invandrat under 700—800-talen. Omkring
s. bodde med dem besläktade stammar, till vilka
namnet senare utsträcktes. I slutet på 700-talet
underkuvades s. av Karl den store och ha sedan
tillhört Tyskland med undantag för korta
perioder: slutet på 800-talet, då de voro under
stor-märiskt välde, och början på 1000-talet, då de
lydde under Polen. På 1 ooo-talet började en tysk
kolonisation av s:s område, och därmed lades
grunden till s:s germanisering. Numera finnas
sorbiska folkspillror huvudsaki. i Niederlausitz
och i Oberlausitz. På senaste tiden göres stor
propaganda av östtyska och sovjetryska myndigheter
att genom förflyttningar utvidga och berika det
sorbiska området och bilda en självständig
sor-bisk stat med Bautzen som huvudstad. S:s antal
före 2:a världskriget uppgick till över 100,000.
Sorbét [el. så’r-] (it. sorbe’tto), en glassartad
dryck av snö (is) och grädde med tillsats av vin.
Sorbiska litteraturen [så’r-]. Det äldsta
litterära minnesmärket på lågsorbiska är N. T. från
1548; den äldsta tryckta boken är en sångbok med
Luthers lilla katekes (1574). Den första
högsor-biska boken är Luthers lilla katekes (1597).
Sorberna utvecklade tidigt en rik folkdiktning.
Nationallitteratur uppstod först i mitten av
1800-talet i samband med den nationella rörelse, som
då började. Förgrundsfigurerna voro Handrej
Seiler (Zejlef; 1804—72), som utgav en sorbisk
tidskrift, där han meddelade sorbiska folkvisor i
original och omdiktning, samt Johann Ernst
Schmaler (Smolef; 1816—84). Som den
förnämste skalden anses Jakub Bart (1856—1909),
pseud. Cisinski. En sorbisk litteratur förening,
Macica serbska, gr. 1847, finns i Budusin
(Bautzen), sorbernas kulturella medelpunkt. — Jfr J.
Jatzwauk, ”Wendische (Sorbische)
Bibliogra-phie” (1929).
Sorbiska språket [så’r-] (även kallat
vendiska el. lausitziska) tillhör jämte
tjeckiska och polska den västslaviska språkgruppen. S:s
kännetecken äro följ. Urslaviskt tj blir ts (c), dj
blir dz el. z (d. v. s. tonande j), t. ex. sweca
[svetsa], ljus, hospoza, fru; or, ol mellan två
konsonanter ger ro, lo, t. ex. broda, skägg, glos
(hlos), röst; nasalt e ger (j)a el. (j)e, nasalt 0
ger u, t. ex. vjazac, binda, ruka, hand. Tonvikten
ligger alltid på ordets första stavelse; ortografien
är en efterbildning av den tjeckiska. Dialekterna
fördela sig på två större grupper: låg- och
hög-sorbiska. De skiljas lättast därigenom, att i
låg-sorbiskan gammalt g behåller sin valör, i
hög-sorbiskan ersättes av frikativa (g, skrives h). —
Jämförande hög- och lågsorbisk grammatik av G.
Schwela (1926); högsorbisk ordbok av G. Kral
(1927), lågsorbisk av K. E. Mucke (1911—28).
Sorbonne [sårbå’n], i dagligt tal namn på
Paris univ., eg. blott den del därav, som
motsvarar våra äldre filosofiska fakulteter, d. v. s.
faculté des lettres (för humaniora) och faculté
des Sciences (för naturvetenskap) med tillhörande
fackinstitutioner; även den byggnad, vari dessa
två fakulteters föreläsningssalar och bibliotek
jämte rektoratet för hela den s. k. Académie de
Paris inrymts. Från S. administreras även Cité
universitaire. Sitt namn har S. av ett litet
teologiskt kollegium, gr. 1253 av Ludvig den heliges
biktfader Robert de Sorbon. Det organiserades
omkr. 1300 som teologisk fakultet. Richelieu gav
S. nya statuter och rika donationer. Upplöst
under revolutionen (1792), återupprättades S.
1808 som fullständigt univ. med fem fria
fakulteter, varav den teologiska utbröts i samband med
kyrkans skiljande från staten. S:s nuv.
huvudbyggnad uppfördes 1885—1901.
So’rbus, bot., se Oxelsläktet och Rönn.
Sordavala [så’r-], fi. Sortavala, stad i
Karelsk-finska republiken i Sovjetunionen, på n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
