Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorksläktet - Sorma (Zaremba), Agnes - Soroka - Sorrento - Sorsele - Sort - Sortering - Sorteringsbom - Sorteringsverk, sorteringsbom el. skilje - Sorti - Sortiment - Sorunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Sorma—Sorunda
718
brun, under vitgul och är 10
—u cm lång, vartill kommer
svansen med 3 cm.
Sorma [zå’rma] (eg.
Zaremba), Agnes, tysk
skådespelerska (1865—1927),
från 1890 grevinnan M
i-notto. S. var 1883—90
och 1893—96 anställd vid
Deutsches Theater, 189
93 vid Berliner Theater,
båda i Berlin. Hon ägnade
sig från 1896 med stor
framgång åt gästspel i och
utom Tyskland. S. var en
sällsynt temperamentsfull
och skarpt individualiserande
skådespelerska med lysande
teknik, lika lycklig i klassisk
som modern repertoar, i
tragedi som komedi.
Soroka [sårå’-], nuv.
Belomorsk, hamnstad i
Karelen, vid Vita havet och vid
Murmanbanan samt ändpunkt för Stalinkanalen.
S. har sågverk, timmerexport och fiske.
Sorrento [såre’ntå] (lat. Surre’ntum), stad i
Italien, på kusten av den bergiga
Sorrentohalv-ön, som i s. ö. begränsar Neapelbukten. 9,898
inv. (1946). S. är en livligt besökt turist- och
badort. Vägen från S. till Castellammare är
berömd för sina utsikter. I S. föddes T. Tasso.
Sorsele. 1) Kommun i Lycksele tingslag i
Lappland, Västerbottens län, sträckande sig från
norska gränsen 180 km åt s. ö.; 8,006,10 km2,
därav 7,500,10 land; 6,106 inv. (1954). S. är delat
i två kyrkobokföringsdistrikt, Sorsele (4,203
inv.) och Gargnäs (1,903 inv.) i s. ö. S. tillhör
i stort sett Vindelälvens flodområde; största sjön
är Storvindeln (342 m ö. h.). Större delen av
socknen ligger ovan odlingsgränsen; bland fjällen
här märkas Ammarfjället, Spångfjället (1,609
m), St. Älke (1,454 m ö. h.), och Solåive (1,350
m). Särsk. i s. ö. finnas vidsträckta myrar. Åker
och äng utgöra tillsammans endast 0,5 % av
landarealen. Vid Inlandsbanan ligga
stationssamhällena S. 2), B 1 a 11 n i c k s e 1 e (249 inv. 1951)
och Slagnäs (200 inv., därav 87 inom
Arjeplogs sn); de båda förstn. äro belägna vid
Vin-delälven, det sistn. vid Skellefte älvs utträde ur
Storavan. österut från Blattnicksele ligger
handelsorten Gargnäs (482 inv.). Mindre
elkraftverk och sågar. Omkr. 85 °/o av kommunens
landareal tillhöra Staten. Ett första kapell uppfördes
i S. 1643, kyrka 1744, den nuv. är från 1859.
De nutida kapellen i Ämmarnäs och Gargnäs
till-kommo 1911, resp. 1912, alla av trä. Nedanför
Guvertfjället byggdes 1936 en ödemarkskyrka,
Viktoriakapellet; i Gillesnuole har ett lappkapell
från 1650 rekonstruerats. S. avskildes 1821 från
Lycksele. Pastorat i Luleå stift, Lappmarkens
andra kontr.
2) Municipalsamhälle (sedan 1935) i S. 1), vid
Inlandsbanan och Vindelälven; 3,74 km2, 1,064
inv. (1954). S., som även omfattar kyrkbyn på
Sorrento.
en ö i älven, är en betydande handelsort samt
har bl. a. en landstingets yrkesskola för jordbruk
och lanthushållning (Sorselegården), kommunal
realskola, sjukstuga och provinsialläkare.
Träförädling.
Sort, bot., hos kulturväxter beteckning för
linje, ras el. dyl., som till följd av speciella,
ärftligt betingade egenskaper i ett el. annat avseende
erhållit praktisk betydelse.
Sortering, träv., se Sågat virke.
Sorteringsbom, se Sorteringsverk.
Sorteringsverk, skogsbr., även
sorteringsbom el. skilje, anordning för det förut
gemensamt framflottade virkets uppdelning på de
olika ägarna. S. består av ett regleringsmagasin,
där det utflottade virket samlas, själva
sorterings-apparaten, där flottgodset ordnas med ledning av
detsamma åsatta flottledsmärken, samt de
enskilda virkesägarnas virkesmagasin, dit virket
instickes.
Sorti [sårti’] (fr. sortie), utträde (från
scenen) ; bortgång.
Sortime’nt, urval, varulager. —
Sorti-mentsbokhandlare, se Bokhandel.
Sorunda, kommun i Sotholms hd i
Södermanland, Stockholms län, på s. v. Södertörn invid
Himmer fjärden; 170,99 km2; 3,105 inv. (1954).
Det centrala partiet med kyrkbygden är till stor
del jämnt och odlat, medan trakten i övrigt är
skogrik och flerstädes bergig. 4.432 har åker.
Vid Fållnäsviken ligger industrisamhället Stora
Vika (697 inv. 1951); här anlade Skånska
ce-ment-ab. 1946—49 Sveriges hittills största
cementfabrik jämte kaj vid 7 m djup. Egendomar:
Fi-tuna, Fållnäs, Skärlinge och Sunnerby.
Stenål-dersboplatser ha vid undersökning givit mycket
rikhaltiga fynd. Flera stora järnåldersgravfält
finnas. Kyrkan, vari torde ingå en murrest av en
1100-talskyrka, blev omkr. 1400 utvidgad. I
Flemingska gravkoret står det stora
gravmonumentet i marmor över riksrådet Erik Fleming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
