Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Spanien
738
kalkoner och 4,2 mill kaniner. 221,407
ambulerande och 423,120 fasta bikupor producerade
8,379 ton honung. Silkeproduktionen uppgick
1948 till 397 ton, varav prov. Murcia svarade
för 313 ton.
S:s skogar lämnade 1947 3,0 mill. m3
trävaror, 7,3 mill. m3 brännved, 43,591 ton hartser
och 4,388 ton kork. Av c:a 7 mill. har skog,
av vilka c:a 5 mill. äro virkesproducerande,
uppta gran 2,5 mill., ek 0,8 mill., bok 0,4 mill.,
pop-pel 0,1 mill. och andra träslag, bland vilka
kunna nämnas tall, stenek, kastanj e, en, lönn,
korkek och hassel, 3,2 mill. har. Största delen av
korkproduktionen kommer från prov. Huelva,
Cådiz, Cåceres och Badajoz. På de stora
gräsbevuxna slätterna i ö. S. samt i Andalusien
erhål-les al fagräs, varav tillverkas papper.
Betr, fisket kommer S. på 4:e plats i Europa,
med en total fångst på 570,000 ton 1951, efter
Norge, Storbritannien och Västtyskland. De
viktigaste fiskehamnarna äro Vigo, där c:a xo°/o
av S:s hela fångst landas, samt La Coruna och
Pasajes med vardera 7%. Vigo är en av
Europas största fiskehamnar. — Viktigaste fiskslag
1950 voro torsk och torskfiskar, sill, ansjovis,
sardiner, bonit, kummel, makrill, hälleflundra och
tonfisk. — Fiskkonservindustrien producerade
1950 33,785 ton vid 357 fabriker, varav 10,500
ton exporterades. Anmärkningsvärd är S:s stora
produktion av saltfisk, främst klippfisk (bacalao)
och vattensaltad kabel jo.
S. har mycket rika malmförekomster.
Den berömda kopparhaltiga svavelkisen vid Minas
de Riotinto i s. v. S. spelar ej längre stor roll,
utan andra malmer, främst järnmalm, dominera.
Järnmalmen är av hög kvalitet. Järngruvor
finnas i 13 provinser, och de viktigaste ligga i prov.
Vizcaya, Santander, Oviedo, Navarra, Huelva och
Sevilla samt f. ö. i Spanska Marocko. Det
viktigaste gruvområdet ligger kring Bilbao. Mesetans
randområden äro rika på värdefulla mineral.
Koppar brytes i Sevilla, Cördoba och Huelva, zink
i Santander, Murcia, Guipüzcoa och Vizcaya, bly
i Murcia, Jaén och Almeria, mangan i Oviedo,
Huelva och Sevilla, kvicksilver i Almadén,
Ciu-dad Real och Oviedo, silver i Guadalajara och
volfram i Pontevedro, La Coruna, Orense m. fl.
provinser. Vidare brytas bauxit för
aluminiumframställning, antimon, asbest, beryllium, vismut,
kobolt, krom, grafit, nickel och tenn.
Kvicksilverproduktionen är störst i världen och utgör
c:a V4 av världsproduktionen. De förnämsta
sten-kolslagren finnas i Asturien samt i Leon och
Kantabriska bergen, bl. a. vid Villablino, Cinera,
Sabero och Santullan, i Sierra Morena vid
Puer-tollano och Bélmez, i Sevilla-regionen vid Zafra
och Fuente del Arco samt på några lokaler i
Pyrenéerna. I Asturien äro väldiga
kolfyndig-heter ännu oexploaterade.
Industrien har under de två senaste
decennierna expanderat kraftigt. Viktigast är
metallindustrien. Av tackjärnsproduktionen på
656,000 ton voro endast 4,500 ton träkolstackjärn,
vilken produktion tidigare varit helt dominerande
i S. Värdet av hela metallproduktionen var 1950
NF XIX — 24
Industrianläggning i trakten av Bilbao.
11,538 mill. pesetas. Dess tyngdpunkt ligger i
n. S., och järn- och stålindustrien är den
viktigaste tillverkningsgrenen. Med denna som bas
har en betydande mekanisk industri uppbyggts,
varjämte smide och järnmanufaktur sedan
gammalt varit av betydelse, bl. a. vapentillverkningen
i Toledo. 1948 byggdes bl. a. 293 lokomotiv
och 8,544 järnvägsvagnar och tillverkades 111,000
cyklar, 2,050 motorcyklar och 169 bussar.
Flygmaskinfabrikationen står högt, och bland typerna
märkas ”Alcotan” och ”Halcon”. Textilindustrien
har gamla anor. Sidenindustrien är äldst i
Europa och var väl utvecklad redan i västgotiska riket.
Bomullsodlingen i S. täcker c:a 5% av behovet,
och årl. importeras c:a 70,000 ton bomull.
Antalet spinnerier var 1950 218 med 2,4 mill.
spindlar, varav 2,3 mill. el. 94% funnos i Katalonien.
Yllespinnerierna räknade 1950 359,578 spindlar,
varav 97 °/o i prov. Barcelona och Salamanca.
Vävstolarnas antal var 11,345. Produktionen av
konstsilke var 1950 9,935 ton och av cellull 14,600
ton.
Den svensk-spanska handeln har
efter 2:a världskriget successivt väsentligt
utvidgats. I den spanska exporten till Sverige ingingo
1952 apelsiner, citrusfrukter, tomater och
bananer med 83 mkr, viner, huvudsaki. sherryviner,
med 5,6 mkr, volframmalm med 2,6 samt bly
och kvicksilver med 2,3 mkr. Bland övriga
spanska leveranser till Sverige kunna nämnas olivolja,
vegetabiliska konserver, vindruvor, lök, mandel,
kork, råa och garvade skinn, textilvaror och
skodon samt vapen och järnmanufaktur. Den svenska
exporten till S. omfattade trämassa för 40 mkr,
papper för 10 mkr, järn, stål o. a. metaller för
14 mkr och maskiner för 20,8 mkr. Den svenska
utförseln omfattade vidare instrument, kemiska
och farmaceutiska produkter, trävaror, fordon
m. m. Flera svenska företag ha dotterbolag i
S., bl. a. L. M. Ericsson, ASEA, Atlas Diesel
och SKF. Sistn. företag har en hypermodern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
