Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spansk fluga - Spanskgröna, spanskt grönt - Spansk konst - Arkitekturens historia - Skulpturen - Måleriet - Spansk krage, paraphimosis - Spansk körvel - Spansk peppar - Spansk ryttare - Spanskt rör - Spanskt rött - Spanskt vitt - Spant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanskgröna—Spant
763
anledning till farligt missbruk av s. till stegring
av könsdriften (i ”kärleksdrycker”). Vid svår
förgiftning förekomma kramp, förlamning och
död. Drogen har förr använts som b 1 å s d r
a-gande med el, mest i avsikt att verka
”avledande” på smärtor o. a. symtom i inre organ.
Därvid brukades span skf lugep lås t e r,
dragplåster el. ”spansk fluga”, Tela vesicatoria,
ett på tyg utbrett, av beck svart plåster,
innehållande pulveriserad s. Numera nyttjas s. mest
till kraftig hudretning i form av salva,
spansk-flugesalva, Unguentum cantharidis, el.
spansk-flugedroppar, Tinctura cantharidis. Ett par
mycket rivande salvor användas i veterinärpraktik.
Spanskgröna, spanskt grönt,
kopparacetat, användes förr till beredning av målarfärg.
S. är mycket giftig.
Spansk konst. Arkitekturens historia i
Spanien, som börjar med storslagna
romarmonu-ment, t. ex. den väldiga akvedukten vid Segovia,
fortsätter med märkliga västgotiska kyrkor från
tidig medeltid. Så vidtager det arabiska
herraväldet, som efterlämnat ett imponerande
mästerverk sådant som moskén i Cordoba (se bilder å pl.
vid d. o.) och andra minnesmärken av olika slag.
Arabernas efterföljare och arvtagare morerna
skapade de oförlikneliga slotten Alhambra (se
bilder å pl. vid d. o.) och Generalife vid Granada
samt Alcäzar i Sevilla. I det av de kristna
återerövrade landet reste sig katedralerna i Burgos (se
bild vid d. o.), Avila, Toledo, Salamanca, Sevilla
och Barcelona. Den spanska gotiken, inlånad från
Frankrike, är i Burgos ännu helt nordeuropeisk
men får en säregen, av den muhammedanska
konsten påverkad prägel, ju längre den når mot
s. Sengotiken t. ex. i San Juan de los Reyes i
Toledo vittnar om inflytandet från de besegrade
morerna. Denna stil brukar kallas platereskstil,
medan dess ytterligare korsning med renässans,
ss. i det s. k. Casa di Pilatos i Sevilla, nämnes
mudéjarstil. I strängare former framträder den
från Italien införda renässansen i det av Karl V
påbörjade palatset i Alhambra men framför allt
i Juan de Herreras väldiga klosterslott Escorial,
det yppersta konstnärliga uttrycket för
motre-formationens Spanien. Kring 1700 framträder
den yppigt dekorerade vilda barock, som brukar
kallas churriguerastilen (se bild vid d. o.).
Skulpturen. Under romansk tid frambringar
Spanien en betydande monumental
bildhuggar-konst. Nämnas må här t. ex. skulpturer i San
Domingo de Silos (före 1073), Sangüesa, Avila,
Oviedo och Santiago de Compostela (alla från
iioo-talet). Den höggotiska portalskulpturen med
fransk prägel är rikt företrädd i Burgos. Under
1400-talet kommo bildhuggare från Nederländerna
och Bourgogne. Det följ, seklets förnämsta kraft
inom skulpturen var italienaren Leone Leoni.
Först 1600-talet frambringar egenartade infödda
bildhuggare med starkt realistisk uppfattning,
bl. a. Juan Mar t i ne z M on t a n é s (se
bild vid d. o.).
Måleriet. De yppersta representanterna för s.
framträda inom måleriet. Under 1400-talet står
den spanska målarkonsten i starkt beroende av
764
den nederländska. Katalonien med huvudstaden
Barcelona frambragte ett måleri, kännetecknat av
stark praktsträvan — reliefornament i guld —
och energisk karakterisering. Intimare är det
kastilianska måleriet med sina omsorgsfullt
genomförda bilder ur legenden och bibeln, t. ex.
hos P. Berruguete (omkr. 1500).
1500-talet medför i alla delar av landet ett
starkt inflytande från Italien. Men det nationella
lynnets sidor av mystisk fördjupning komma till
uttryck i Luis de M o r a 1 e s’ mörkstämda
bilder med motiv ur Jesu lidande. Sakligheten,
en egenskap, som i det kommande blir utmärkande
för det spanska måleriet, har ordet i A 1 o n s o
Sånchez Coellos porträtt från Filip II:s
hov. Visionen och extasen i motreformationens
Spanien tolkas av en invandrad målare,
kretensa-ren Domenico Theotocopuli, kallad el G r e c o.
Under 1600-talet verkade i s. Spanien en rad
stora målare. I Valencia levde R i b a 11 a och
R i b e r a. Sevilla är Franc is co de Z
ur-bar å n s, Diego Velåzquez’ och E s t
e-ban Murillos fädernestad.
1700-talets störste spanske målare är
Francisco Goya. I sin teknik liksom i sina ämnen
och sin syn är han en av föregångarna till
1800-talsmåleriet. Under 1800-talet har Spanien
knappast att uppvisa målare av annat än övergående
berömmelse, merendels med ett drag av
effektfull virtuositet, ss. Fortuny y Ca r bo,
So-rolla y Bastid a, Anglada och Z u 1 o
a-g a. I den modernaste franska konstens
utveckling ha flera spanjorer spelat stor roll, av vilka
de främsta äro Pablo Picasso, Juan
Gris (eg. José G o n z a 1 e s) och Salvador
D a 1 i. — Litt.: Ch. R. Post, ”A history of
Spanish painting” (hittills 10 bd, 1930—50); B.
Bevan, ”History of Spanish architecture” (1938);
E. Lafuente Ferrari, ”S:s malerkunst fra de
ældste tider til Goya” (1940); G. Jedlicka,
”Spa-nische Malerei” (1941); ”Ars Hispaniae”
(hittills 7 bd, 1947—52).
Spansk krage, paraphimosis, se
Phi-mosis.
Spansk körvel, se Körvel.
Spansk peppar, bot., se Capsicum.
Spansk ryttare, krigsv., flyttbar hinderdel av
trä el. järn, bestående av en 3—4 m lång stång
och två kryss, mellan vilka taggtråd flätats. S.
användas till att täppa till genomgångar i
stormhinder och spärra vägar.
Spanskt rör, bot., se Rotting.
Spanskt rött, dets. som kartamin (se
Car-thamus).
Spanskt vitt, se Vismutföreningar.
Spant, i regel tvärskepps utmed
bordläggningen löpande förband i fartyg. S. dragas
vinkelrätt mot långskeppsplanet mellan köl och
däck samt tjäna till att giva bordläggningen dess
form och stadga. De placeras vanl. på
sinsemellan lika avstånd (spantdistans) över hela
fartyget. S.-distansen i stålfartyg är mindre
vid små fartyg och isbrytare, större vid stora
fartyg och krigsfartyg. S. placeras vid nitat
utförande så, att deras mot bordläggningen liggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
