Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spong, Berit - Spongier - Spongiös - Spont el. spontning - Spontan - Spontan(e)itet - Spontini, Gasparo - Sponton - Spor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Spongier—Spor
832
lagda, delvis kulturhistoriskt hållna romaner,
”Spelet på Härnevi” (1938) samt ”Nävervisan”
(1942) och dess forts. ”Svarta tavlan” (1946).
Som utpräglad realist med social tendens
dokumenterade sig S. i den livligt diskuterade
nyckelromanen ” S j övinkel”
(1949), som
framkallade motskriften
”Sanningen om Sjövinkel”
(1950), utg. av pseud.
Mikael Strengnensis
(M. Stenström), och
som hon själv gett ett
slags forts, i romanen
”Bröder i Christo”
(1952). S. har vidare
utg. ”Sju år i Närke”
(1935), ”Sommarbrev”
(1940), en saml.
essäer, och ”Vårt eget”
(1950), ett urval av
hennes noveller. — G. 1925 m. lektor Bertil
Malmrot, rektor i Strängnäs 1939—49. numera
lektor i Stockholm.
Spongier [spå’qg-], zool., se Svampdjur.
Spongiös [spå’ug-1, svampig, svampartad.
Spont [-å-] el. s p o n t n i n g, skarvning mellan
plank el. bräder sidovägen (längs kanterna). En
s. består vanl. av fjäder och not, som ingripa
i varandra, och göres antingen så, att rännan
— noten — uttages i den ena plankan och
listen — fjädern — i den andra, el. så, att
noter uttagas i båda plankorna och en lös fjäder
insättes. — Spontat virke begagnas i stor
utsträckning till golv, väggar, snickerier m. m.
För panelningar på väggar och
tak inomhus användas ofta i
kanterna profilerade, s. k. p ä r
1-s po n t a de bräder. —
S p o n t v ä g g el. s. benämnes en
vägg, som utförcs av virke,
fa-sonjäm, plåt el. armerad betong vid utförandet
av grundschakt el. rörgravar o. dyl. el. också
som permanenta väggar vid grunder i betong
el. vid kaj byggnader och strandskoningar.
Spont-vägg av trä kallas även stämpling.
Spontan [spån-], självverksam, frivillig, av
sig själv; plötslig och oöverlagd; bot., självsådd.
Spontan(e)itèt (subst. av spontan), filos.,
förmåga att själv med egen, inre kraft
frambringa verkningar.
Sponti’ni [spån-], G aspar o Luigi Pacifico,
italiensk tonsättare (1774—1851). Han kom 1803
till Paris, där han slog igenom med sin stora
opera ”Vestalen”; 1810—12 var han ledare av
den italienska operan i Paris, en kort tid Ludvig
XVIII :s hovkompositör, 1820—42
generalmusik-dir. i Berlin, varefter han återvände till Italien.
S:s operor gjorde på sin tid stor lycka, särsk.
”Olympia” och ”Lalla Rook”, båda präglade av
empirens patetiskt-pretentiösa ton.
Sponton [spåntå’n], den av
infanteriofficerarna från 1600-talets mitt till 1700-talets slut
såsom befälstecken burna halvpiken. S.
avskaffades i Sverige 1791.
Spor (plur. sporer) benämnas sådana enkla
förökningsceller hos en växt, som direkt ge
upphov till ett nytt individ, oberoende av organets
homologi. Motsatsen till s. blir då
förökningsceller, som utvecklas först efter
sammansmältning med en annan (gameter). Sporbegreppet
har stundom begränsats till sådana
förökningsceller, som under reduktionsdelning alstras av
sporofyten i en generationsväxling, alltså för s.
i mosskapseln (mossporer) el. i
ormbunksspo-rangiet (ormbunkssporer). Andra könlösa
förökningsceller benämndes g o n i d i e r el. k 0 n
i-d i e r. Man har emellertid numera återgått till
ett vidsträcktare sporbegrepp och utesluter blott
gameter, men gameternas
sammansmältningspro-dukt, z y g o t e n, benämnes stundom ännu inom
t. ex. vissa alggrupper och svampgrupper z
y-g o s p o r. Rörliga, med flimmerhår (cilier)
försedda s., som simma fritt i vatten,
benämnas svärmsporer el. zoosporer.
Icke rörliga benämnas aplanosporer. Bildas
s. inuti ett organ (s p o r an g i u m), pläga de
benämnas endosporer, bildas de utvändigt
och avsnöras, kallas de exosporer. —
Grönalger ha såväl zoosporer som aplanosporer.
Zoo-sporerna äro i regel enkla, men släktet Vaucheria
har en sammansatt s. k. synzoospor, motsv.
talrika s. hos andra släkten. Släktet Oedogonium
har jämte vanliga zoosporer ett slags s.,
hansporer, androsporer, som ge upphov till
små hanindivid. — Rödalger ha blott
aplanosporer. Dessa äro dels karposporer, som
uppstå efter en befruktning och (hos de flesta) ge
upphov till individ, som alstra tetrasporer,
så kallade, emedan de alltid uppstå i fyrtal. Vid
utebliven fyrdelning kunna i undantagsfall
bildas enkla monosporer. — Brunalger ha i
regel zoosporer, men en mindre grupp har
orörliga tetrasporer (Dictyota). Ett fåtal har även
monosporer. — Svamparna visa en mångfald
sportyper. En karakteristisk endogen sportyp är
säcksvamparnas askosporer, bildade till ett
antal av vanl. åtta i ett sporangium, som
benämnes a s k u s. En annan typ är basidsvamparnas
exogena basidiosporer, som till ett antal
av i regel fyra avsnöras av en klubbformad, med
fina utsprång (s t e r i g m e r) försedd b a s i d i e.
En växling av speciella sportyper uppvisa
rostsvamparna (Uredineae), som i regelbunden följd
alstra följ, olika slags s.: skålrostsporer
(aecidiosporer), sommarsporer (u
redosporer) samt till sist vintersporer
(teleutosporer). Vintersporen alstrar vid
sin groning basidien, som avsnör basidiosporerna.
Sotsvamparna (Ustilagineae) ha jämte
basidiosporer s., som uppkomma därigenom, att
vegetativa cellrader sönderfalla till s. k. k 1 a m y d
o-sporer el. sotsporer. — Medan mossors
och de flesta ormbunkars s. alla äro lika, s. k.
isosporer, ha vissa grupper av
ormbunks-växterna s. av olika form, heterosporer.
Några äro större och benämnas storsporer
(makro- el. m e g a s p o r e r), andra äro mindre
och benämnas småsporer (mikrosporer).
Denna olikhet är en könsolikhet, i det att
stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
