Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sportfiske - Sportflygplan - Sporthjärta - Sporting Life - Sportinternationaler - Sportler - Sport- och idrottstidningar - Spott, saliv - Spottkörtlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Sportflygplan—Spottkörtlar
836
Spinnkast.
I utgångsläge: rullen åt vänster och tummen på
trumman; 2 vändläge: spöt fjädrar kraftigt bakåt; 3 spöt
rätar sig på nytt och ger blänket fart; tumgreppet
släp-pes; 4 linan löper ut; tumgreppet återtages i samma
ögonblick blänket tar vatten.
är därtill alltför spröd. Vid spinnfiske
användes kortare och styvare spö samt som agn
kroktackel med fisk el. konstgjort bete av olika
slag (se Drag 3) och Metspö). Agnet vid
spinnfiske är tungt i jämförelse med flugan.
Spinnfiske tillgår så, att betet med hjälp av spöet
kastas ut i vattnet och sedan vevas in, varvid det
gör roterande el. slingrande rörelser, som locka
fisken att hugga. Ett 3:e s. är slantfiske
el. s 1 a n t n i n g, som idkas efter gädda i lugnt
vatten, ofta utanför vass. Vid s. användes ett
6—7 m långt, styvt spö (s 1 a n t s p ö) med en
minst 50 m lång rev, försedd med en vanl.
hullinglös krok, enkel el. dubbel slantkrok.
Kroken med tafs föres med hjälp av en s. k.
s 1 a n t n å 1 genom betesfisken. Reven hålles
upphängd i en ögla el. ring, anbragt på reven
1,5—2 m från betet, på ett stift i spöets spets. S.
försiggår från båt, som ros. Betet doppas i
vattnet, får sjunka och höjes åter. När gäddan
hugger, släppes efter på reven, som då faller av
spöspetsen. När gäddan svalt betet, halas den
in. — I Sverige bedrives s. huvudsaki. efter
laxfiskar och gädda, på sista tiden även efter tonfisk
och torsk. I andra länder komma även andra
fiskslag i fråga vid s., ss. svärdfisk, segelfiskar
och tarpon. — Bland svenska s.-organisationer
märkes Sveriges sportfiskares riksförbund. —
Litt.: O. Törnblom och A. J. Schultz,
”Sportfiskarens handbok” (1940); C. Lindhé, ”Hur man
spinnfiskar” (1952).
Sportflygplan, flygplan med vanl. ringa
storlek och motorstyrka (ofta mindre än 100 hk).
S. ha oftast god manöverförmåga (vändbarhet)
och äro i regel mycket lättflugna.
Sporthjärta, hos en del idrottsmän småningom
uppträdande förstoring av hjärtat, vanl. av
måttlig grad och utan men för hälsan.
Sporting Life [spå’tiq läi’f], London,
världens äldsta nu utkommande sporttidning,
grundades 1859 och införlivade med sig 1888 ”BelFs
Life”, grundad 1822. S. ägnar sig huvudsaki. åt
hästsporten.
Sportinternationaler. i) Socialistiska
arbetarsportinternationalen
(So-zialistische Arbeiter-Sport-Internationale, SASI),
idrottsförbund, bildat i Bryssel 1914 av
representanter från England, Belgien, Frankrike,
Tyskland och Österrike. Efter 1 :a världskriget
återupplivades förbundet 1920 i Luzern och antog
1925 slutgiltigt sitt nuv. namn. Vart 6:e år
avhöll det s. k. arbetarolympiader. Efter
1933 förbjöds SASI:s verksamhet i de länder,
där det hade sina flesta medl. (Tyskland,
Österrike m. fl.). 1945 tillsattes i Bryssel Comité
sporti f international du travail med uppdrag att
uppgöra förslag till en ny socialistisk s.
2) Röda sportinternationalen
(grundad 1921) var en sammanslutning av
kommunistiska m. fl. idrotts- och sportorganisationer,
huvudsaki. från Ryssland, med centralledningen
först i Moskva, sedan i Berlin samt i Prag (från
1933). Internationella tävlingsfester, s. k.
spar-t a k i a d e r, anordnades av förbundet 1928 i
Moskva (i:a) med över 4,000 deltagare och voro
avsedda att äga rum vart 4:e år. 1932 års
spartakiad i Berlin förbjöds emellertid av
polismyndigheterna, och spartakiader ha sedan dess
ej avhållits.
Sportler (av lat. spo’rtula, gåva), avgifter, som
utgöra ersättning till en tjänsteman för av honom
för enskild persons räkning utförd förrättning.
Fordom utgjorde s. en väsentlig del av en
tjänstemans avlöningsförmåner. S. upptogos vid
utfärdande av intyg, utskrivande och bestyrkande
av offentliga handlingar, verkställande av syner
och besiktningar, uppmätning av mark m. m.
En del av dessa äro alltjämt bibehållna. I
samband med senare års löneregleringar har
tjänstemännens rätt till s. efter hand borttagits.
Sport- och idrottstidningar, tidningar, som
lämna referat av tävlingar jämte instruktiva
artiklar antingen om all idrott el. speciella grenar,
t. ex. häst- el. motorsport och boxning. Se
Idrotts-bladet och Sporting Life.
Spott, saliv, avsöndring från någon av
spottkörtlarna el. blandningen av dessa
avsöndringar i munhålan (munspott). S.
innehåller 0,2—0,4 °/o salter, huvudsaki. koksalt,
vidare äggvita och slemämne (mucin) samt ett
ferment, p t y a 1 i n. S. är av största betydelse
för svälj ningen och för munhålans renhållning.
Torra födoämnen uppmjukas av vattnet i s. och
omformas till ”tugga”. Den dagl. avsöndrade
spottmängden uppgår för människan till 1—1,5 1.
Spottkörtlar, tre pariga organ:
öronspott-körteln (glandula parotis), un de r
käkskört e 1 n (g. submaxillaris’) och
undertung-körteln (g. sublingualis), samt en del spridda
körtlar i munhålans slemhinna. Somliga s., ss.
öronspottkörteln, lämna äggvitehaltig, slemfattig,
andra, ss. hundens underkäkskörtel, äggvitefattig,
på slem rik spott. Människans underkäkskörtel
kan betecknas som en blandform.
Avsöndrings-processen utlöses genom vissa retmedel.
Nervbanorna till s. förlöpa dels i vissa hjärnnerver,
dels i nervus sympatiens. De förra reglera
hu-vudsakl. avsöndringen av vatten och salter; de
senare reglera avsöndringen av de organiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
