Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sprengtporten, 1. Jacob Magnus - Sprengtporten, 2. Georg Magnus - Sprengtporten, 3. Jacob Wilhelm - Spri el. sprit - Spridd ordning - Spridning - Spridningsanordning - Spring, Howard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Spri—Spring
840
överhopades med nådebevis; han blev
generallöjtnant och chef för Livgardet. S. trodde sig
dock misskänd för sin insats i revolutionen och
fick begärt avsked 1774. På äldre dagar
författade han i sjukligt uppjagad sinnesstämning
bl. a. en klagoskrift till monarken med klander
av dennes och hovets lättsinne. S:s
”Minnesanteckningar” äro utg. av H. Schück i ”Svenska
memoarer och bref”, 8 (1904). — Litt.: G.
Suolahti, ”S:s statskupp” (sv. övers. 1919).
2) Georg Magnus S., den föreg:s
halvbror, greve, politiker (1740—1819). Efter att ha
arbetat under A. Ehrensvärd vid fästningsbyggena
på Sveaborg deltog S. i pommerska kriget. Han
var brodern
behjälplig vid genomförandet
av statskuppen 1772.
1775 överste och chef
för Savolaksbrigaden,
arbetade S. energiskt
på förbättrande av
Finlands försvar.
Hans misstänksamhet
bragte honom i
miss-hälligheter med
konungen. 1779 begav
han sig på en utrikes
studieresa och lämnade
1780 svensk tjänst. I
en kring honom
sam
lad krets av finländska officerare
utvecklades ”självständighetsmännens” första planer på
Finlands avskiljande från Sverige som ett slags
buffertstat under ryskt beskydd. Han trädde i
Stockholm i förbindelse med ryska sändebudet
Markov. S. deltog i 1786 års riksdag som
oppositionsman och antog s. å. anbudet att träda
i rysk tjänst som kammarherre och generalmajor,
över gränsen upprätthöll han livliga förbindelser
med de övriga självständighetsmännen. Under
svensk-ryska kriget ställdes han först i spetsen
för en rysk expedition mot Karelen i avsikt att
vinna dess befolkning (juli 1788) samt
medverkade sedan vid underhandlingarna mellan Ryssland
och Anjalamännen. Händelsernas snabba
utveckling korsade emellertid S:s planer om
finländsk-ryskt samarbete. 1790 dömdes han av Åbo hovrätt
att mista liv, ära och gods samt svenskt adelskap.
Efter kriget vistades S. än i Ryssland, än i
utlandet, än i nåd, än i onåd. Som rysk emissarie
till Frankrike 1800 lyckades han återställa goda
relationer mellan kej sar Paul och Napoleon. Vid
krigsutbrottet 1808 uppgjorde han den ryska
fält-tågsplanen och åtföljde Buxhövden till Finland
som dennes diplomatiske rådgivare men återvände
på grund av misshälligheter med honom till
Petersburg. Dec. 1808 generalguvernör i Finland,
stod han vid kejsarens sida vid Borgå lantdag.
S. emottogs emellertid såsom överlöpare med
misstroende av sina landsmän, blev oense med
ryska myndigheter samt fick avsked juni 1809.
Han upphöjdes s. å. i ryskt grevligt stånd och
levde sina sista år i stillhet. — Litt.: J. R.
Da-nielson-Kalmari, ”Finland under gustavianska
tiden” (sv. övers., 2 bd, 1925).
3) Jacob Wilhelm S., brorson till S. 1),
frih., militär, ämbetsman (1794—1875). Han blev
1827 överhov jägmästare, 1828 chef för
Skogsinstitutet, 1858 generallöjtnant. 1830 överståthållare,
tillvann han sig sällsynt popularitet, avgick 1838
i samband med Crusenstolpeoroligheterna, då han
av Karl XIV Johan ansågs ha varit för
efter-låten mot upploppsmakarna, men innehade posten
även 1844—48. S. deltog i alla ståndsriksdagar
1823—65, varunder han ivrade för en
representationsreform. 1866—75 var han led. av Första
kammaren.
Spri el. sprit, smal stång, varmed sprisegel
(se Segel) utsträckes.
Spridd ordning, krigsv., förr till skillnad från
sluten ordning gemensam benämning på
former för strid till fots, där framryckning,
skydd m. m. rättades efter terrängen och för
tillfället rådande stridsläge; s. motsvaras numera
av gruppering.
Spridning. 1) Bot. Vind, vatten och snö ha
stor betydelse för växternas s. genom transport
av frukter, frön, grenar o. a. växtdelar (s. k.
drift), som kunna föras långa sträckor. Många
växter spridas genom djur och människan, t. ex.
kulturväxter, ogräs och adventivväxter. Se vidare
Frukt- och fröspridning.
2) Vapentekn. Om flera skott under samma
omständigheter (samma vapen, ammunition och
riktning) avgivas mot samma mål, komma icke
alla projektilerna att träffa i samma punkt, utan
det uppstår en viss spridning av
projektilernas banor. Orsakerna härtill ligga i de
oundvikliga variationerna från skott till skott
i utgångs hastighet, u t g å n g s r i k
t-ning samt luftmotstånd. Avskjutes ett
stort antal projektiler ur samma vapen under
lika förhållanden och uppfångas härvid träffarna
på en plan (lodrät el. vågrät) yta, visar det sig,
att träffarna i spridningsbilden gruppera
sig efter bestämda lagar, som framträda allt
tydligare, ju större skottantalet är. De ligga
symmetriskt, kring en punkt,
medelträffpunkten, tätare kring denna och glesare utåt
träff bildens periferi.
Haglens s. i skottet vid skjutning med
jaktgevär sker såväl i sidled som i skottriktningen
och beror huvudsakligast på att haglen deformeras
vid passerandet av loppet. Genom lämplig
borrning av pipan, trångborming, kan s. motverkas.
Spridningsanordning, bot., se Frukt- och
fröspridning.
Spring, H o w a r d, engelsk journalist och
författare (f. 1889). S. debuterade som skönlitterär
förf. 1932 med berättelsen ”Darkie & Co.” (sv.
övers. ”Bingo och jag”, 1950) och blev snabbt
mycket populär. Bland hans romaner märkas
”My son! my son!” (1938; sv. övers. 1939),
”Tumbledown Dick” (1939; sv. övers. ”Den
förtrollade resan”, 1942), ”Fame is the spur” (1940;
sv. övers. 1941), ”Hard facts” (1944; sv. övers.
1945), ”Dunkerleys” (1946; sv. övers. 1947),
”There is no armour” (1948; sv. övers. ”Utan
pansar”, 1950) och ”The houses in between”
(i95i).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
