Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Standard Oil Company - Standard radiofabrik ab. - Standardverk - Standert - Stand-in - Stanford University - Stang, 1. Frederik - Stang, 2. Emil - Stang, 3. Fredrik - Stangenberg, Harry - Stangenberg, Knut - Stanhope, släkt - Stanhope, 1. James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Standard radiofabrik ab.—Stanhope
892
flytande över raffinering och distribution av
petroleum i U.S.A., uppdelades 1882 i formellt fyra
bolag (nu flera hundra), av vilka S. of New
Jersey gjordes till ett väldigt holdingbolag och
blev en ekonomisk stormakt. Oljetrusten
upplöstes 1911 med stöd av antitrustlagen i nominellt
självständiga bolag. New Jersey-bolaget är
genom ett 250-tal helt el. delvis ägda dotterbolag
verksamt inom alla petroleumindustriens grenar.
Råoljeproduktion och raffinering bedrivas
förutom i U.S.A. och Canada i bl. a. Venezuela,
Colombia, Peru och Argentina, i Tyskland och
Holland, i Irak och Kuatar samt Saud-Arabien,
ävensom på Sumatra och Nya Guinea. Försäljning,
samordnad genom Esso Export Corp., bedrives
i ett 140-tal länder över hela världen under
varumärket ”Esso” (av ”S” och ”O” i Standard Oil).
S:s tankbåtsflotta omfattade (1952) 119
oceangående fartyg om 2,1 mill. ton dw. Produktionen
av råolja uppgick 1952 till 80 mill. ton (motsv.
13 % av världsproduktionen).
Sta’ndard radiofabrik ab., Bromma, grundat
1938, äger fabrik för tillverkning av
telefonväxlar, kommunikationsradio, selenlikriktare och
vissa typer av elektronrör, bl. a. för
televisionsmot-tagare. Antal anställda c:a 600; aktiekapital 3
mkr. — S. äges av International Telephone &
Telegraph Corp.
Sta’ndardverk (eng. standard work), verk av
bestående värde.
Sta’ndert, trekantig flagga med föga utdragen
spets, som på fartyg el. båt föres som
igenkännings- el. befälstecken el. också användes vid
signalering. Om örlogsstandert se
Befälstecken, med bild.
Stand-in [stä’nd-i’n], eng., person, som vid
filminspelning ersätter skådespelaren vid
utprov-ning av kamerainställningar, sminknyanser,
repetitioner m. m.
Stanford University [stä’nfad jonivä’siti], i
Kalifornien, se Palo Alto.
Stang. 1) Friederich (F r e d e r i k) S., norsk
statsman (1808—84), lektor i rättsvetenskap vid
univ. i Oslo 1831.
1835 blev han
praktiserande advokat i
Oslo och som sådan
bl. a. 1845 försvarare
i riksrättssaken mot
statsrådet J. H. Vogt.
1846—56 var S.
statsråd och chef för
in-rikesdep. och nedlade
i denna ställning ett
betydande arbete för
landets ekonomiska
uppsving. Han var
medlem av
interims-regeringen 1857, stor-
tingsman 1859—60 och 1861—80 statsråd
och ordf, i norska regeringen, från 1873 med
titeln statsminister. I denna egenskap förde S. en
seg strid mot kraven på införandet av
parlamentariskt styrelsesätt. — Litt.: B. Svare, ”F. S.”
(2 bd, 1939—50).
2) Emil S., den föreg:s son, statsman (1834
—1912). Han blev advokat 1862, var led. av
stortinget 1883—94 och 1898—1900, blev där
högerns ledare och reorganiserade partiet efter
riks-rättsnederlaget. S. blev president i stortinget
1889, störtade s. å. ministären Sverdrup och
bildade en konservativ regering, som satt till mars
1891. Han var därefter oppositionens ledare i
striden mot ministären Steen och maj 1893—okt.
1895 åter statsminister. Lagman i Borgarting och
Agder från 1895, var han assessor i Höiesterett
1900—04. — Litt.: H. Storm, ”E. S.” (1934).
3) Fredrik S., den föreg:s son, jurist och
politiker (1867—1941), jur. kand. 1890,
höyeste-rettsadvokat 1896, prof, i rättsvetenskap vid Oslo
univ. 1897—1932, univ:s rektor 1921—27.
Politiskt moderat högerman, var S. stortingsman 1906
—09, ordf, i högerns centralstyrelse 1908—11 och
justitieminister under Bratlie 1912—13. S. var
länge en av de ledande på det skandinaviska
samarbetets olika fält.
Stangenberg, Harry, operaregissör (1893—
1941). S. tjänstgjorde som regiassistent vid
Kungl. teatern 1913—14, vid Deutsches Theater
i Berlin 1914—15, vid Hofoper i München 1915-—
16, var 1916—17 anställd som 1 :e regissör vid
operan i Bern, 1917—18 vid operan i Frankfurt
a. M., 1918—19 vid operan i Riga, 1919—26 och
från 1938 vid Kungl. teatern i Stockholm samt
1927—33 vid statsoperan i Stuttgart. Dessutom
var han även verksam som gästregissör vid
Oscarsteatern och Svenska teatern i Helsingfors
1933—38- S. medverkade 1922 vid festspelen i
Salzburg. Scenisk fantasi och gehör för
handlingens och musikens egenton förenades i hans
regi med ett påtagligt intresse för
personinstruktion och gruppgestaltningar.
Stangenberg, Knut Viktor Abraham,
tecknare (1871—1955), var elev på Konstnärsförb:s
målarskola 1892—96 och erhöll sedan plats som
tecknare i Söndags-Nisse. S. blev snart en
mycket uppskattad skämttecknare och medverkade i
flera dags- och veckotidn. S. var den förste
svensk, som började rita serier; debuten skedde
1912 i Allt för alla med Fridolf Celinder. 1931
utgåvos ”Skämt- och jaktdikter”. Några tecknade
serier ha även utgivits, ss. ”Teatergubbar” (1902),
”Skämtdikter” (1921) och ”Bilder ur Fridolf
Celinders liv och leverne” (1923).
Stanhope [stä’nap], engelsk adelssläkt, bland
vars medl. utom nedanstående märkas innehavare
av titlarna earl av Chesterfield, viscount Mahon
och baron Weardale.
1) James S., 1 :e earl S., militär och
statsman (1673—1721). Han deltog i spanska
tron-följ dskriget, varunder han blev tagen till fånga
av fransmännen 1710. Efter nära två års
fångenskap återvände han 1712 till England. I
underhuset blev han en av whigoppositionens ledare,
ivrade för den hannoverska tronföljden, utsågs
1714 till statssekr. och var från 1716 den verklige
ledaren av Georg I:s utrikespolitik. Han
åväga-bragte 1718 kvadruppelalliansen. Han medverkade
1719 till fredsslutet mellan Hannover och
Sverige. — Jfr monogr. av B. Williams (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
