Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statens institut för rasbiologi (Rasbiologiska institutet) - Statens intressekontor - Statens jordbruksnämnd - Statens järnvägar (SJ) - Statens järnvägars huvudverkstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Statens intressekontor—Statens järnvägars huvudverkstäder
914
och till förhållandena inom Sverige”. Det åligger
S. att även meddela undervisning i rasbiologi.
Statens intressekontor inrättades 1934 med
huvudsaklig uppgift att för statens
befattningshavare och pensionärer, med medel, som inflyta
genom regelbundna avdrag å vederbörandes
avlöning el. pension, ombesörja betalning av skatt
samt andra mera regelbundet förekommande
personliga utgifter. Fr. o. m. febr. 1937 äger S. att
jämväl för andra än nyss sagda åtaga sig dyl.
mer omfattande betalningsförmedling. — I och
med källskattens införande 1947 upphörde S:s
skattebetalningsförmedling.
Statens jordbruksnämnd tillkom genom beslut
vid 1935 års riksdag som centralt organ för
jord-bruksregleringen genom sammanslagning av
Statens spannmålsnämnd, Statens mjölknämnd och
Statens slakterinämnd. S:s uppgifter voro bl. a.
att följa utvecklingen på marknaden inom och
utom Sverige och befrämja avsättningen av
svenska jordbruksprodukter samt att utöva kontroll
över jordbruksregleringen. S:s uppgifter
övertogos V12 1939 av Statens livsmedelskommission. —
När krisregleringarna på livsmedelsområdet 1950
till största delen kunde avvecklas och man
återvänt till mera normala förhållanden, överfördes
Livsmedelskommissionens uppgifter på den
återupprättade S., som i stort sett har samma
uppgifter som före kriget, dock avsevärt utvidgade.
Till grund för S:s nuv. verksamhet ligger det
av 1947 års riksdag antagna
jordbruksprogram-met. Till S:s viktigaste uppgifter hör att årl.
förhandla med jordbrukets representanter om
prissättningen på jordbrukets produkter och
därpå avge förslag härom till K. m:t. — Nämnden
är organiserad som ett statligt ämbetsverk med
6 byråer.
Statens järnvägar, förk. SJ,
förvaltningsmäs-sig beteckning för det statliga svenska
järnvägs-väsendet. De första spadtagen på S. togos 3%
1855. V12 1856 kunde sträckorna Malmö—Lund
och Göteborg—Jonsered öppnas för trafik.
Utbyggandet av statsbanenätet fortgick därefter i
den takt tillgång på anslagsmedel medgav. Västra
stambanan Stockholm—Göteborg fullbordades
1862, Södra stambanan Malmö—Falköping 1864,
Nordvästra stambanan Laxå—Charlottenberg
1871, sammanbindningsbanan genom Stockholm
s. å., östra stambanan Katrineholm—Norrköping
—Nässjö 1874, Skövde—Karlsborg 1876, Norra
stambanan Stockholm—Änge 1881, tvärbanan
genom Jämtland från Ange till Storlien 1882 och
Värtabanan i Stockholm s. å. Linjen Ange—
Sundsvall öppnades till Torpshammar 1878. Dess
forts. Torpshammar—Sundsvall utgjordes av en
enskild, smalspårig järnväg, som staten inköpte
och lät ombygga till normalspår 1886. Kilafors—
Söderhamn—Stugsund fullbordades 1886. N.
stambanan från Bräcke genom övre Norrland
nådde Långsele 1886, Vännäs 1891 och Boden
1894, sidolinjen Mellansel—Örnsköldsvik öppnades
1892 och Vännäs—Umeå 1896.
Sammanbindningsbanan Hallsberg—Krylbo blev färdig 1900.
Gällivare—Vassijaure öppnades 1903. I s. och mell.
delarna av landet tillkommo Bohusbanan 1907
SJ:s banlängd och spårvidd 31!i2 1952.
Banlängd i km
Spårvidd i m Av staten .byggda järnvägar [-Förstatligade-] {+För- statligade+} enskilda järnvägar Summa
Normalspår 1,435 5,282 7,144 12,426
Smalspår .. 1,093 — 57 57
,, . . 0,067 – 494 494
,,__________■ ■ 0,891_—__________2,196 2,196
Summa 5.282 9,891 15,173
(Olskroken—Tingstad 1909) och
Järna—Nyköping—Åby 1915.
Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen fullbordades 1912, Boden—Karungi 1913,
Karungi—övertorneå 1914, Älvsbyn—Piteå 1915,
Haparanda—Karungi 1918, Sveg—Hede 1924,
Forsmo—Hoting 1925, Jörn—Arvidsjaur 1928
och Hällnäs—Storuman 1930. Sist fullbordades
Inlandsbanan, i och med att linjen söderifrån
mötte linjen norrifrån i Kåbdalis 1937.
S. omfatta icke endast av staten byggda banor
utan även ett stort antal förstatligade enskilda
järnvägar. Trots att principiellt beslut om
förstatligande av sådana järnvägar träffades först
av 1939 års riksdag, övertogos många enskilda
banor långt tidigare av staten.
S. upprätthålla tågfärj trafik med Danmark och
Tyskland och driva en omfattande linjetrafik med
landsvägsbussar.
1888 tillkom Kungliga
järnvägsstyrelsen, som skulle ha hand om såväl
byggandet av nya banor som driften av de befintliga.
Fr. o. m. V7 1953 består Järnvägsstyrelsen av 1
generaldirektör, 1 överdirektör, tillika
generaldirektörens ställföreträdare och chef för
drift-tjänstbyrån, 1 ekonomidirektör som chef för
ekonomibyrån, 1 verkstadsdirektör som chef för
verkstadsbyrån, 1 förrådsdirektör som chef för
förrådsbyrån, 3 överingenjörer, chefer för resp,
bantekniska, elektrotekniska och maskintekniska
byråerna, 5 byråchefer för resp, biltrafik-,
försvars-, kansli-, kommersiella (taxe-) och
trafikbyråerna samt slutl. 1 jurist som chef för
rätts-avd. Arbetet inom styrelsen är fördelat på
ovannämnda 12 byråer jämte 6 kontor. Under
Järnvägsstyrelsen sorterar linj
eorganisatio-n e n, som sköter den direkta driften.
Verkstads-och förrådstjänsten ledes dock direkt av styrelsen.
Linjeorganisationen fördelas på 7 distrikt,
vartdera under en distriktschef, med huvudorter i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås, Norrköping,
Gävle och Luleå. Hela antalet anställda vid S.
uppgick Vi 1953 till 73,355, därav 18,900
kollektivanställda, huvudsaki. banarbetare,
verkstadsarbetare, bilpersonal samt väg- och platsvakter.
— Litt.: ”S. 1856—1906”, red. av G. Welin (4
bd, 1906); ”S. 1906—1931” (2 bd, 1931).
Statens järnvägars huvudverkstäder
ombesörja för SJ :s räkning större underhållsarbeten,
revisioner samt omändringsarbeten på rullande
materiel. De äro 8 till antalet. De största äro
belägna i Örebro och benämndes tidigare SJ
centralverkstäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
