Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Steincke, Karl Kristian - Steiner, Rudolf - Steinheil, August - Steinkjer, Stenkjær - Steinlen, Alexandre - Steinmetz - Stein Riverton - Steinway (Steinweg) - Steinwein - Stek (bänd) - Stekelflugor - Stekenjokk - Steklar - Stele (botanik) - Stele (arkeologi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Steiner—Stele
952
genomförde en viktig socialreform, varigenom
försörjningsprincipen kom att prägla dansk
sociallagstiftning. S. har skrivit en rad
socialpolitiska skrifter och även flera aforismsaml.
Steiner [JtaFnar], Rudolf, tysk antroposof
(1861—1925). Han medarbetade i Weimaruppl. av
Goethes verk. 1901 förkunnade S. sin anslutning
till monismen, blev 1902 generalsekr. för den tyska
avd. av Teosofiska sällskapet, vilken ställning han
lämnade efter schism med Annie Besant för att
med sina anhängare bilda Antroposofiska
sällskapet, vars centrum förlädes till Dornach vid
Basel. Där byggde S. ett Johannestempel, sedan
kallat Goetheanum. S. arbetade rastlöst för att
utbreda sin lära (se Antroposofi) genom skrifter,
föredrag och propaganda i hem- och utlandet.
Steinheil [Jtai’nhail], Carl August, tysk
fysiker och astronom (1801—70). Han var 1832
—49 prof, i matematik och fysik samt slutligen
bayerskt ministerialråd i München. S. gjorde
betydande insatser inom telegrafien och optiken.
Han grundläde i München en optisk-astronomisk
fabrik, som nått världsrykte och övertogs av
hans son Adolph Hugo S. (1832—93) och
sedermera av dennes son Rudolf S. (1865—
1930)..
Steinkjer [stéTnljär], S t e n k j æ r, ladested
(sedan 1857) i Nord-Tröndelag fylke, Norge;
c:a 3,500 inv. S. ligger vid Steinkjerfjorden,
innerst i Trondheimsfjorden, vid utloppet av
Steinkjerelva. S. är säte för fylkesmannen i
Nord-Tröndelag fylke. Nordlandsbanan och
huvudvägen till Nordnorge gå genom S.
Steinlen [stälä’n], Alexandre
Théo-phile, fransk konstnär (1859—1923). S. vann
rykte genom fabler och kattfantasier, utförda för
konstnärskabarén Chat noir, och genom sina
teckningar till kabaréskalden Aristide Bruants
sånger ”Dans la rue”, framför allt bilder från
de yttre bulevarderna och typer av samhällets
bottensats. I en mängd teckningar, i illustrationer,
i litografier och raderingar skildrade han sedan
samhället med utomordentlig skärpa och karaktär.
I målning skildrade S. samma värld som i sina
teckningar. Hans affischer blevo med rätta högt
skattade. Han utförde även dekorativa målningar
och skulpturer. — Litt.: J. Wintsch, ”Un artiste
lausannois” (1919).
Steinmetz [ty. utt. Jtåi’nmäts, amerik. [-ståi’n-mits],-] {+ståi’n-
mits],+} Charles Proteus, tysk-amerikansk
elektrotekniker (1865—1923). Vid sidan av en
banbrytande praktisk verksamhet medhann S.
ett rikt och för elektroteknikens utveckling
särskilt betydelsefullt författarskap. 1902 blev han
prof, i elektroteknik vid Union University. —
S. angav den ”symboliska metoden”, varigenom
växelströmsproblemen kunna behandlas bekvämt
och överskådligt, samt gjorde banbrytande
utredningar rörande växelströmmens transformering
och kraftöverföring på stora avstånd m. m.
Stéi’n Rfverton, pseud. för norske förf.
Sven Elvestad.
Steinway [stäi’næ€i], urspr. S t e i n w e g, tysk
pianobyggarfamilj, som först verkade i
Braun-schweig, sedan i New York. Heinrich
Engel
hard S. (1797—1871) utvandrade till Amerika
1850, där han jämte fyra söner grundade New
Yorkfirman Steinway and sons, som intar en
internationell rangplats. Braunschweigfirman (Gebr.
Grotrian Steinweg) har i Tyskland fortsatt
flygeltillverkningen.
Steinwein [Jtäi’nvain], se Rhenviner.
Stek, sjöv., stundom bänd, det slag av
fast-göring av en tågända till ett rundhult m. m. el.
till ett annat tåg, som nyttjas, då tågändan lätt
må kunna losstagas (”stickas av”). Vanliga s.
äro: timmerstek, mulstek, gårding- el. ankarstek,
röringstek, fiskarstek, enkelt och dubbelt pålstek,
enkelt och dubbelt skotstek, trumpet, kabelstek
med pålstek, kabelstek med halvslag och bänsel,
vanligt (eng.) kabelstek, grönlandstek, nackstek.
Jfr Knut.
Stekelflugor, Conöpidae, omfatta brokigt, i
gult, rött och svart färgade, mer el. mindre
geting-lika former med smal bakkropp; de äro flitiga
blombesökare. Äggen läggas på humlor, bin,
ge-tingar m. fl., i vilkas bakkropp larverna genomgå
sin utveckling.
Ste’kenjokk, statsgruvefält i Vilhelmina
kommun, v. om Klimpfjäll, Västerbottens län,
omfattar S:s svavelkisfyndigheter, som upptäcktes 1918
vid Sveriges geologiska
undersökningsrekognose-ringar. Sommaren 1954 upptäcktes här en av de
mest lovande kopparmalmsfyndigheter, som gjorts
i landet. Malmen innehåller guld, silver, koppar,
svavel och zink. Gruvdrift anses möjlig inom 4—
5 år, sedan man fått vägar och elkraft till området.
Steklar, Hymeno’ptera, insektsordning, som
utmärkes genom fullständig metamorfos, två par
hinnaktiga vingar samt mundelar, vilka äro på en
gång bitande och sugande el. slickande. Huvudet
är med smal hals fäst på prothorax och mycket
rörligt. Fasettögonen äro mycket stora. Mellan
dem finnas nästan alltid små punktögon.
Antennerna äro tråd- el. borstlika, antingen obrutna och
mångledade el. brutna, med lång basaldel (skaft),
överkäkarna äro i allm. bitande. En stark
förlängning av de bitande mundelarna till ett
tung-el. snabelliknande organ är vanlig hos
blombesökande former. Framvingarna äro betydligt
längre än bakvingarna; båda ligga i vila platt
över varandra längs ryggen, ibland, ss. hos
ge-tingarna, hopvikna på längden. På bakre sidan
av mellankroppskomplexet märkes det s. k.
me-diansegmentet (epinotum), som eg. består av
bakkroppens första led. Bakkroppen är hos honan
försedd med antingen en såg, en gadd, el. ett
ägg-läggningsrör. S. indelas i två skarpt skilda
underordningar. Den första omfattar
växt-st e k 1 a r och vedsteklar. Den andra har
tidigare uppdelats i gaddsteklar, omfattande
bin, getingar, dolksteklar, myror,
rovsteklar, vägsteklar och s p i n
del-s t e k 1 a r (se dessa ord), samt
parasitstek-1 a r, omfattande även Braconidae.
Stéle, bot., se Ledningsvävnad, sp. 511.
Stéle, arkeologisk term, betecknande en
(brons- el.) marmorplatta el. kvaderpelare,
konstnärligt utsmyckad och avsedd att bära en
inskription (gravskrift, folkbeslut o. a. kungörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
