Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stevenson, Robert Louis - Stevns - Steyermark - Steyr (Steier) - STF - Stheno - Štiavnica, Baňská - Stibin, antimonväte - Stibium - Stiby - Stick - Sticka - Stickel - Stickelbär - Stickelhårig - Stickert - Stickflugan, Vanliga - Stickkontakt - Stickling el. sättkvist - Stickmaskin - Stickmyggor - Stickmyrten - Stickmått - Stickning för hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Stevns—Stickning
28
tasi. De försiggå cfta i exotiska trakter. Han
berättar egendomliga och spännande händelser,
tecknar säregna karaktärer och rör sig över
huvud gärna i en rent romantisk och fantastisk
värld. ”Works” i 28 bd 1894—98. — Litt.: G.
Balfour, ”Life of R. L. S.” (2 bd, 1901); biogr.
av J. A. Steuart (2 bd, 1924) och S. Gwynn
(1939). _
Stevns [sdäuns], halvö på Själlands östkust.
Avslutas i ö. av Stevns klint (41 m ö. h.),
uppbyggd av krita och kalksten; på klintens
krön Höjerups kyrka.
Steyermark [JtåiGr-], se Steiermark.
Steyr [Jtåir], förr även Steier, stad i övre
Österrike, vid Steyrs utlopp i Enns; c:a 37,000
inv.; turistcentrum. Järn- och stålindustri, främst
tillv. av automobiler och velocipeder.
STF, förk. för Svenska turistföreningen och
Svenska Teknologföreningen.
Sthe’nö, grek, myt., se Gorgoner.
Stiavnica, B a n s k å S., stad i Slovakien, se
Banskå Stiavnica.
Stibin, antimonväte, SbHs, en färglös,
illaluktande gas, som kan framställas genom
inverkan av kall, utspädd saltsyra på en legering
av 2 viktsdelar magnesium och 1 viktsdel
anti-mon. S. är liksom det besläktade arsenikvätet ett
farligt andningsgift.
Sti’bium, lat. namn på antimon (se d. o.).
Stiby, sn i Kristianstads län, Järrestads hd, v.
om Simrishamn; 13,98 km2, 1,337 inv. (1954).
Skoglös, i n. stenbunden åsterräng, nästan h. o. h.
uppodlad. 1,143 har åker. I stationssamhället
Gärsnäs saftstation. Gammal romansk kyrka
ombyggd 1857. Ingår i Stiby och ö. Vemmerlövs
pastorat i Lunds stift, Albo och Järrestads
kontrakt. Tillhör storkommunen Tommarp.
Stick. 1) (Konsthist.) Dets. som kopparstick
el. stålstick.
2) (Spelt.) Hemtaget spel.
Sticka, sjöv., långsamt släppa ut en kätting
el. ett tåg.
Stickel, se Gravstickel.
Stickelbär, bot., se Krusbärsbuske.
Stickelhårig kallas färgen på hästar och
nötkreatur, då vita hår förekomma strödda i en f. ö.
pigmenterad hårrem. Flertalet hår äro mörka.
Hos skimlar däremot är bottenfärgen vit med
inströdda mörkare hår.
Sti’ckert, kort, dolkliknande värja. I Sverige,
där den tidigare hörde till sjökadetternas
uniform, bäres den numera till paraddräkt av
officerare och underofficerare vid flygvapnet.
Stickflugan, Vanliga, Stomo’xys ca’lcitrans,
en till utseendet rätt mycket om den vanliga
husflugan påminnande fluga, som dock skarpt
avviker från denna genom sin smala,
framåtsträck-ta, för sugning av blod byggda sticksnabel. S:s
larver leva och utvecklas i rutten halm, i
halm-blandad gödsel samt i ren ko- och hästgödsel.
S. suger blod såväl på människan som på
husdjuren och kan i likhet med andra blodsugande
insekter förmedla överföringen av vissa
pato-gena mikroorganismer.
Stickkontakt, se Stickpropp.
Vanliga stickmyggan Culex
pipiens.
Stickling el. s ä 11 k v i s t, stycke av års- el.
fjolårsskott, avskuret för att bilda ny växt.
Knoppstickling, knopp med del av
skottet, så skuren, att rötter kunna framskjuta från
sårytan. En bladstickling utgöres av ett
blad, vanl. avskuret med vidsittande bladskaft
(t. ex. av begonier, gesneracéer m. fl.).
Stickmaskin. 1) Se Textilmaskiner.
2) S. el. stickhyvel, verktygsmaskin, som
är särskilt inrättad för hyvling (”stickning”) av
axiella spår inuti en urborrning, t. ex. kilspår i
ett kugghjul.
Stickmyggor, kollektiv benämning på de
myggor, vilkas honor ha stickande mundelar och äro
fakultativa blodsugare på människan, däggdjur
och fåglar. S.,
varav många arter
överföra
sjukdoms-alstrande mikroorganismer i
människans blod, äro
utomordentligt
farliga fiender till
hennes liv och
hälsa. Ex. på
dylika sjukdomar äro
malarian, som
sprides med olika
arter, tillh. släktet Anopheles, gula febern,
som sprides med Stegomyia fasciata, den
kosmopolitiska tropiska denguefebern, som
sprides med en Cw/ex-art, samt i Medelhavsländerna
Phlebotomusfebern, som sprides med en
till fam. fj ä r i 1 s m y g g o r {Psychodidae}
hörande art av släktet Phlebotomus. Även e 1 ep
hantia s i s (se d. o.) sprides genom en Culex-axt.
Till s. höra även knotten {Simuluim). S.
lägga sina ägg i vatten, där larverna leva, livnärande
sig av mikroskopiskt växt- och djurplankton.
Somliga leva i sött, andra i salt vatten, somliga
i klart, andra i dyigt vatten. De ha i allm. ej
anpassat sig till att andas den i vattnet
absorberade luften utan måste gå upp till vattenytan,
där de hämta luft med tillhjälp av sina i
spetsen av ett rör belägna andhål, som äro omgivna
av en krans av elastiska borst, tjänstgörande som
flottör.
Stickmyrten, bot., namn på Ruscus aculeatus.
Stickmått, se Måttverktyg, sp. 515.
Stickning för hand, framställning av ett
vävnadsartat textilarbete genom att med
stickor forma garnet till öglor, m a s k o r, som
gripa in i varandra och binda varandra. Man
begagnar 2, vid rund (sluten) s. 5 stickor
(numera ibland blott 1, rundböjd). Den ena stickan
bär upp det redan färdiga partiet av arbetet och
är trädd genom dess översta maskor. Med den
tomma stickan gör man nya maskor; när den är
full, blir den första tom, varpå nästa varv
börjas. Man har förmodat, att såväl s. som möjl.
också virkning fanns redan under antiken. Åtm.
sedan 1400-talet har s. av strumpor och
barnkläder förekommit. Manströjor i s. förekommo särsk.
i England under 1600-talet och äro möjl.
förebilden till de under samma årh. i Sverige, särsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
