Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernhöök, Johan (Johannes Olai Dalekarlus) - Stiernstedt, ätt - Stiernstedt, 1. Marika - Stiernstedt, 2. Erik - Stift - Stift (botanik) - Stiftelse - Fromma el. milda stiftelser - Stiftelsen För Sverige och kristen tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stiernstedt—Stiftelsen För Sverige och kristen tro
kritiskt skarpsinne, stort intresse för rätten
sådan den levde i praxis och en uppfattning av
rättens utveckling och förändring i samband med
odlingens andra sidor, vilken är synnerligen
märklig, sedd mot bakgrunden av den härskande
naturrätten. — Litt.: J. E. Almquist, ”Förarbeten
till Sveriges rikes lag 1666—1686” (1933).
Stiernstedt, ätt, härstammande från
rådmannen i Viborg Hans Thesleff (d. 1615), sannolikt
av tysk börd. Dennes sonson, dåv.
guvernements-sekreteraren i Narva, slutl. landshövdingen Johan
Thesleff (1653—1722), adlades 1697 och blev
1719 friherre. Vissa medl. av ätten skriva sig
Stjernstedt.
1) Maria (Marika) Sofia Alexandra S.
(skrev sig till 1930 Stjernstedt),
författarinna (1875—1954). S., vars moder var polsk
grevinna, uppfostrades
som katolik. Hon
började vid 19 års ålder
under pseud. Mark
S t e r n ett
omfattande författarskap,
bestående av romaner
och längre berättelser
med erotiska motiv
ur högreståndsmiljöer.
1900 ingick S.
äktenskap med friherre Carl
Cederström
(skilsmässa 1906). Hon
framträdde 1905 ånyo, nu
under eget namn, som
förf, med romanen ”Janinas hjärta” och utgav
sedan en rad kvinnoskildringar, kännetecknade av
säker psykologi, noggrann miljöskildring och
sober stil, bl. a. ”April” (1909, ny, omarbetad uppl.
”Det första hjärtat”, 1927), ”Landshöfdingens
dotter” (1911) och ”Daniela Herz” (1912), de
fyra senare förenade under titeln ”Vägarne”, samt
”Alma Wittfogels rykte” (1913). 1909 blev hon
g. m. förf. Ludvig Nordström (skilsmässa 1938).
Efterhand blev S. alltmer radikalt inriktad.
Under mellankrigstiden utgav hon romanerna
”Världen och stjärnorna” (1920), ”Ullabella” (1922),
en flickskildring, som vann stor popularitet, ”von
Sneckenströms” (1924), ”Fröken Liwin” (1925),
”Resning i målet” (1927), ”De fyra
marskalkstavarna” (1933), ”Spegling i en skärva” (1936)
och ”Man glömmer ingenting” (1940). Hon
framträdde nu också som reseskildrare och
memoar-förf. (”Mitt och de mina”, 1928, ”Adjö min
gröna ungdom”, 1930). S. reagerade intensivt inför
2:a världskriget och inspirerades nu till några
betydande romaner, ”Attentat i Paris” (1942),
”Indiansommar 39” (1944) och ”Banketten”
(1947). Vid sidan av sina romaner har S. skrivit
noveller och skådespel. ”Mest sanning” (1948)
innehåller minnesbilder. Sitt äktenskap med
Ludvig Nordström skildrade hon i ”Kring ett
äktenskap” (1953). ”Samlade romaner” utkommo i 12
bd 1934—35. S. var från 1918 medl. av
Samfundet De nio samt ordf, i Sveriges
författarförening 1931—36 och 1940—43. — Litt.: Art.
i Sv. Litteraturtidskrift, 1955.
2) Erik Carl Maria Wilhelm
Stjernstedt, den föreg:s halvbror, friherre, militär
(f. 1878 3/io), underlöjtnant vid Norrlands
art.-reg. 1899, kapten 1910, överstelöjtnant i armén
1937. S. var generalsekr. i Svenska Röda korset
1918—43 och har som representant för Röda
korset deltagit i ett flertal av Röda korsets
världskongresser.
Stift. 1) Benämning i Tyskland under
medeltiden och senare på vissa kyrkliga inst. med till
dem hörande privilegier, personer och egendom.
Sådana s. voro klostren av de äldre ordnarna,
vidare kollegiatkapitel, biskops-, resp,
ärkebiskopssäten (hög- och ärkestift) samt domkapitel.
Vid reformationens genomförande kunde s. få
bestå, men deras inkomster anvisades åt lekmän.
En del s. förblevo riksomedelbara fram till 1803.
— Se även Jungfrustift.
2) Se Biskopsstift.
Stift, bot., se Pistill.
Stiftelse, jur. En s. uppstår genom att någon
anslår egendom att såsom självständig
förmögenhet fortvarande tjäna ett bestämt ändamål. Man
kallar en s. självständig, om den är
försedd med egen styrelse, osjälvständig, om
den förvaltas genom ett annat rättssubjekt, t. ex.
en kommun el. en förening. S. ha sedan länge
i rättspraxis räknats som juridiska personer, när
de haft en organisation av viss stadga och
fullföljt ett lovligt ändamål. Enl. lag 24/s 1929 skall
principiellt varje s. stå under tillsyn av
länsstyrelsen i det län, där s:s förvaltning huvudsakl.
utövas. Härifrån gör emellertid lagen mycket
vidsträckta undantag. Sålunda äger
anmälningsplikt ej rum betr, s., vars förmögenhet ej
överstiger 5,000 kr, ej heller betr, s., som ändock
står under statlig tillsyn, som anförtrotts åt
ideell förening el. annat samfund o. s. v. — Litt.:
H. Hessler, ”Om s.” (1952).
Fromma el. milda stiftelser är benämning på s.
med filantropiskt och allmännyttigt, syfte, som
kvarlevt från äldre tid, då s. i regel avsågo
religiösa ändamål el. ändamål, som stodo dessa nära,
ss. sjukvård el. undervisning. För sådana
fromma s. och allmännyttiga inrättningar stadgas i
skattelagarna, att de icke äro skattskyldiga till
inkomst- och förmögenhetsskatt och till
kommunal inkomstskatt endast för inkomst av fastighet,
som vid fastighetstaxering upptagits som
skattepliktig till kommunal fastighetsskatt. För
arvsandel, som tillkommer from s., vilken åsyftar
rikets försvar, barns el. ungdoms fostran el.
utbildning, vård av behövande åldringar, sjuka el.
lytta el. i huvudsak vetenskaplig forskning el.
undervisning, utgår icke arvsskatt. För övriga
s. betalas arvsskatt enl. klass 3, medan däremot
alla fromma s. äro helt befriade från gåvoskatt
och kvarlåtenskapsskatt.
Stiftelsen För Sverige och kristen tro
grundades 1915 av brukspatron Ernst A. Kjellberg
(1856—1935), som därtill i skilda poster skänkt
sammanlagt 400,000 kr. Stiftelsens syfte är att
verka för uppväckande och stärkande av kristen
tro och fosterlandskärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
