Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Stockholm
72
lättnad i persontrafiken vinnes visserligen i en
snar framtid genom den tunnelbaneled, som är
under byggnad mellan Hötorget och Slussen. Sedan
någon tid pågå arbeten på en reglering av
Nedre Norrmalm. Ett viktigt led i dessa arbeten
är Tegelbackens omdaning till en modern
trafikplats. I samband med att tunnelbanan dragés fram
här, skall den från Södergatan kommande s. k.
Söderleden föras fram på en viadukt över
Vasagatan och vidare genom kvarteren mellan
Herku-lesgatan och Vattugatan samt genom en tunnel
till Sveavägen. Karduansmakargatan skall
breddas och dragas korsningsfritt under
Malmtorgs-gatan samt, utformad som en butiksgata, förena
Drottninggatan och Regeringsgatan. De största
förändringarna ske i stadsdelens n. del genom
Sveavägens förlängning till Klarabergsgatan—
Hamngatan, där den skall avslutas med en stor
öppen plats, Sveaplatsen. Klarabergsgatan vidgas
och sänkes samt dragés på en viadukt över
Vasagatan, järnvägen och Klara sjö till
Kungsholmen, så att den tills, m. Hamngatan bildar en
dominerande ö.—v. trafikled genom stadsdelen.
De nya trafiklederna avses emellertid endast för
stadsdelens lokala behov och skola kompletteras
med kringgående leder för den övriga trafiken.
Sålunda planeras en led från Tegelbacken utefter
Klara strand till Solna, en ö.—v. led från
Kungsholmen på broar och genom tunnlar till
Rådmansgatan samt en permanent Blasieholmsled, ev.
tunnel, som skall ersätta den provisoriska
Strömbron. — I samband med Nedre Norrmalms
reglering förnyas delvis byggnadsbeståndet, i det att
minst 150 fastigheter skola nybebyggas el.
byggas om. En ny citykärna skapas mellan
tunnelbanans stationer Kungsgatan och Klara vid den
förlängda Sveavägen, där bebyggelsen får en
för S. helt ny karaktär med 5 höghus i 14—16
vån., avsedda för kontor och butiker.
Vid Gustav Adolfs torg ligger Arvfurstens
palats med Utrikesdep:s lokaler. Palatset
uppfördes på 1780-talet åt prinsessan Sofia Albertina
av E. Palmstedt, som härvid om- och tillbyggde
det forna Torstensonska palatset, varav bl. a.
ståtliga portaler ännu återstå. Han skapade en
huvudfasad åt torget i noggrann
överensstämmelse med det mittemot belägna, 1777—82 uppförda
Gustav HI:s operahus, som 1898 ersattes med
nya Operan (byggd av A. Anderberg). Norrbro
(byggd 1787—1807) ingår i den huvudaxel, som
tänkes dragen från n. slottsfasadens mitt mot
Gustav Adolfs torg. Den 1931 fullbordade
Riks-bron (arkitekt R. Östberg) leder över i
Drottninggatans mynning. Västerut vid Strömgatan
ligger Rosenbad, uppfört vid sekelskiftet
(ritningar av F. Boberg) på platsen för det gamla
Bondeska palatset, vars förnäma kolonnfasad
hade givit denna del av Strömgatan en
aristokratisk prägel. Akad. för de fria konsterna och
Konsthögsk. ha sedan 1780 sina lokaler vid
Fredsgatan 12, vars nuv. utseende härstammar
från 1890-talet (ritningar av E. Lallerstedt).
Klara kyrka (byggd 1575—90) på ruinerna av
det ryktbara Klara kloster står ombyggd efter
eldsvåda 1751 men har kvar åtskilligt av sin
Operan, sedd från Strömparterren. I förgrunden Milles’
”Solsångaren”.
arkitektoniska typ. Dess nuv. torn är från
1880-talet. ö. om Operan och Jakobs sengotiska kyrka,
grundlagd på Johan III:s tid, med märklig
1600-talsportal åt s. (1644) samt lanternin av C.
Hår-leman, ligger Karl XH:s torg. Här stod till 1825,
då det nedbrann, M. G. De la Gardies ryktbara
palats Makalös, 1686—1793 kungl. arsenal (därav
namnet Arsenalsgatan), därefter använt som lokal
för Dramatiska teatern. N. om Arsenalsgatan
utbreder sig Kungsträdgården (urspr. en kungl.
köksträdgård); under jubileumssommaren 1953
har den med framgång nyttjats som central
folklig festplats. Vid V. Trädgårdsgatan ligga
Tänd-stickspalatset, Svenska tändsticksbolagets forna
byggnad (av I. Tengbom, invigd 1928), med en
rund gård, smyckad med fontän och
djurskulpturer av Milles, samt Lantmäteristyrelsens hus,
uppfört som kungl. lusthus 1644, trol. efter
ritningar av Simon de la Vallée, och ombyggt 1750
av C. Hårleman. Vid Kungsträdgårdsgatan
märkas förnämliga bankpalats och inst.-byggnader,
bl. a. den av Tengbom byggda Stockholms
enskilda bank (1915), vars fasad är prydd med
drastiska högreliefer av Milles. — Vid
Norr-malmstorg dominerar det funktionalistiska
Citypalatset, ritat av Tengbom (färdigt 1932), som
är arkitekt även till Åtvidabergshuset (1944) i
hörnet av Hamngatan och Kungsträdgården, med
fasadskulptur av I. Johnsson. Jämte Nordiska
kompaniets skådefasad åt Hamngatan (F. Boberg,
1915) erbjuda affärerna i dessa palats och det
vid Norrmalmstorgs s. sida liggande
Militäreki-perings-ab:s (ME A) fönsterrad den ständigt
skiftande reklamskyltning vid ett av
stockholms-trafikens huvudstråk, som ger denna del av
staden en specifik karaktär. — Från 1860-talet
härstamma urspr. Berns’ salonger, folkrestaurang i
snart kulturhistoriskt värdefull stil. Här finns
bl. a. det sällskapsrum, som givit namn åt
Strindbergs ”Röda rummet”. Mittemot på andra sidan
Hamngatan har ett förnämt tillknäppt patricier-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
