Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stadsbeskrivning - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Stockholm
80
Ersta sjukhus, Sjöbefälsskolan, Stockholms
han-delsgymnasium och Statens hantverksinst.
Södermalms yttre delar karakteriseras som ett
bostadsområde, här och där avbrutet av industriföretag
el. sjukhus, skolor o. a. offentliga inst. samt
parker. Bebyggelsen är i de yttersta delarna till stor
del tillkommen under 1940- och 1950-talen.
Industrien representeras av ett flertal branscher,
ss. livsmedels- och njutningsmedelsindustrier
(störst Tobaksmonopolets fabrik vid
Rosenlunds-gatan), korkfabriker, elektriska verkstäder samt
Liljeholmens stearinfabrik vid Danvikstull. I
övrigt märkas Södersjukhuset, S:t Eriks
sjukskö-terskeskola och Sachsska barnsjukhuset, samlade
till ett stort sjukhuskomplex ö. om Tantolunden,
vidare Vårdhemmet Högalid nära Hornsplan,
Rosenlunds ålderdomshem, idrottsanläggningen
Eriksdalshallen o. s. v. Vid Hammarbyleden i
s. ö. ligger den moderna Hammarbyhamnen.
Den pittoreska anblick, som Södermalm
erbjuder från olika håll, beror icke minst på
kyrkornas effektfulla silhuetter. På Södermalm finnas
talrika rester av 1600- och 1700-talsarkitektur
och många väl bibehållna orubbade byggnader
från äldre tid vid sidan om idylliska kåkar i
kuperad terräng såväl som ultramoderna tillsatser
i stadsbilden. Gamla malmgårdar finnas
bevarade, mer el. mindre omvandlade i modern tid.
Flera stormanshus på Södermalm visa än i dag
märkliga prov på 1600-talets holländska
klassicism, ss. van der Noothska huset vid S:t
Pauls-gatan (uppfört på 1670-talet efter ritningar av
Mathias Spieler), nu högkvarter för Sveriges
lottakårer, Louis De Geers palats, även ägt av
Ebba Brahe, och Lillienhoffska palatset, båda vid
Götgatan. Det av N. Tessin d. ä. och d. y.
uppförda s. k. Södra stadshuset vid Slussen
härstammar från 1670-talet; det rymmer numera
Stockholms stadsmuseums saml. Vid
Medborgarplatsen reser sig den strama fasaden av
Medborgarhuset, ritat av K. M. Westerberg och färdigt
1939; byggnaden innehåller utom flera hörsalar
och StadsbibLs största filial m. m. även
simhall. Längre mot n. vid Götgatan ligger Hotell
Malmen, färdigt 1951. Flertalet av hithörande
byggnader ligga emellertid i parkstråket s. om
Ringvägen. Här dominerar genom sin höjd och
väldiga byggnadsmassa det i modernt
blocksystem 1938—48 uppförda kommunala
Södersjukhuset (chefsarkitekt C. Hj. Cederström; se bild
vid Södersj ukhuset); av de
många tillhörande
byggnaderna framträder sär sk. det
som skyskrapa byggda
Sjuk-sköterskehemmet (färdigt
1952). Sachsska
barnsjukhuset i samma område är
uppfört 1911 (efter ritningar av
I. Tengbom). — Några av
S:s populäraste skulpturer
finnas på det livliga Adolf
Fredriks torg: fontänen
”Tors fiske” (av A. H.
Wissler, 1903) samt
”Snöklockan” och ”Tjusningen”
(båda av P. Hasselberg, 1900, resp. 1917). I
Björns trädgård står Hasselbergs ”Grodan”
(1932), på Glasbruksklippan ”Kraka” av G.
Nor-dahl (1945) och på Nytorget ”Lek” av Bror
Hjort (1935).
Ang. Långholmen och
Reimershol-m e se dessa ord.
Djurgården (se bilder vid d. o.), som
består av Södra och Norra Djurgården, åtskilda av
Djurgårdsbrunnsviken, är av ålder
stockholmarnas förlustelse- pch rekreationsområde. Sedan
omkr. 1930 det forna exercisfältet
Ladugårdsgärde upplåtits för bostadsbebyggelse,
har här uppväxt en ny stadsdel, helt präglad av
det moderna öppna byggnadssättet. Huvuddelen av
bebyggelsen grupperar sig kring Tessinparken. De
viktigaste gatorna äro Erik Dahlbergsgatan och
Värtavägen som båda utgå från Karlaplan, samt
Sandhamnsgatan. Längre norrut ligger i en park
det lilla samhället Hj orthagen, som delvis
är av liknande karaktär. Se vidare Djurgården.
Förortsområdet. Sedan inre staden
blivit fullbebyggd, ha stenhus i flera våningar
blivit dominerande i förorternas nybebyggelse,
och hyreshus av avsevärd höjd uppföras nu i
t. ex. Vällingby, 15 km från stadens centrum.
I en halvcirkel runt inre S. sträcker sig ett bälte
av industriförorter, med Sundbyberg och Solna
i n. v., främre Bromma med Lilla Essingen i v.,
Liljeholmen och angränsande orter i s. v.,
Hammarbyområdet i s., Nacka i s. ö. och delvis
Lidingö i ö. Utanför detta industribälte ligga
bostadsförorter. Ang. de på stadens område
belägna förorterna se Bromma, Brännkyrka,
Enskede och Spånga, ang. övriga förorter se
Dan-deryd, Djursholm, Huddinge, Lidingö, Nacka,
Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund,
Sundbyberg, Täby etc.
Näringsliv. Industri. S. är, ehuru Sveriges
förnämsta industriort med 9,9 °/o av rikets industriarbetare
och 10,7 °/o av den svenska industriens tillverkningsvärde
(1950), icke en utpräglad industristad. Endast 26,7 °/o
av dess yrkesverksamma befolkning äro i egenskap av
arbetare el. förvaltningspersonal sysselsatta inom
industrien (1950). Dessutom är industriens relativa
betydelse gentemot såväl andra näringar i S. som hela
rikets industri sedan länge i avtagande. Genom stadens
snabba tillväxt ha de urspr. perifert anlagda
storindustrierna fått ett relativt centralt läge; åtskilliga av
dessa företag ha därför flyttat till det nuv. S:s el.
Stor-Stockholms ytterområden el. till andra orter. Utom
ab. Atlas Diesels verkstäder, Rörstrands porslinsfabrik
och Telefon-ab. L. M. Ericsson må nämnas ab. De
Lavals ångturbin och Bolinders mekaniska verkstad, som
Industriens fördelning på olika industrigrupper 1950.
Industrigrupper Antal
arbetsställen Personal [-Tillverkningsvärde,-] {+Tillverk- nings- värde,+} mkr
[-Förvaltnings–]
{+Förvalt- nings-+} Arbetar-
Malmbrytning och metallindustri . 688 12,616 33,493 1,028,4
Jord- och stenindustri ................. 36 207 480 18,9
Träindustri ............................. 80 271 945 29,2
Pappers- och grafisk industri .... 242 4,460 10,543 3°°>8
Livsmedelsindustri .................... 197 1,829 7,727 568,0
Textil- och beklädnadsindustri .... 165 1,408 6,275 164,3
Läder-, hår- och gummiindustri ... 56 333 1,156 26,2
Kemisk-teknisk industri ................ 95 1,679 2,744 180,3
Kraft-, belysnings- och vattenverk 3 1,287 1,652 125,3
Summa ............................. 1,562 24,090 65,015 2,44m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>