Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms enskilda bank ab. - Stockholms folkskoledirektion - Stockholms fondbörs - Stockholms garnison - Stockholms handelsgymnasium, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut - Stockholms högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93 Stockholms folkskoledirektion—Stockholms högskola 94
A. O. Wallenberg hade avlidit 1886 och
efter-trätts av sin son Knut A. Wallenberg, under
vars ledning banken fortsatte att utvecklas på
ett glänsande sätt. Bland de många initiativ, som
under denna tid togos och även förverkligats av
andra svenska banker, var inrättandet av en
no-tariatavd. (1888) för förvaring och förvaltning
åv förmögenhetsobjekt. 1911 efterträddes K. A.
Wallenberg av sin bror Marcus Wallenberg som
verkst. dir. 1927 övertog dennes son Jacob
Wallenberg samma post. Han avgick 1946 (är ordf,
i styr, sedan 1951) och efterträddes av sin bror
Marcus Wallenberg. I enlighet med den 1934
ändrade banklagen ombildades S. 1935 till
aktiebolag. Den intar alltjämt en ledande ställning
ki-bm det svenska bankväsendet. Genom närstående
förvaltningsbolag, ab. Investor och
Förvaltnings-äb. Providentia, har S. betydande intressen i ett
flertal större svenska företag ävensom i ett par
mindre affärsbanker. Vid starten fick S. en
grundfond av 1 mkr, som 1952 vuxit till 67,5
mkr, vartill komma reservfond 36 mkr,
disposi-tionsfond 21,5 mkr samt reserverade vinstmedel
nära 39 mkr el. inalles 163,9 mkr i egna medel.
Omslutningen 31/i2 1952 uppgick till 1,285 mkr,
varav 996,9 mkr i inlåning från allmänheten. —
Se bild 2—4 å pl. vid Bank.
Stockholms folkskoledirektion, en kommunal
nämnd med uppgift att handha Stockholms
folk-och fortsättningsskoleväsen samt ha inseende över
de för samma ändamål inom staden upprättade
enskilda skolorna. S. har även hand om stadens
åligganden beträffande de allmänna lärov. och
de högre tekniska lärov. samt förvaltar
Stockholms borgarskolas och Sjöbefälsskolans
byggnader. Antalet led. är 15. I spetsen för den
centrala förvaltningen står sedan 1951 en
skol-dir., vars uppgift är att leda och samordna
förvaltningens arbete. I fråga om den pedagogiska
ledningen biträdes han av en inspektionsavd. med
1 1 :e folkskolinspektör och 3 folkskolinspektörer.
I övrigt finnas avd. för ekonomi-, byggnads- och
skolhälsovårdsärenden med resp, ekonomidir.,
byggnadsintendent och skolöverläkare som chefer.
Till hjälp vid och ledning av det pedagogiska
arbetet finnas dessutom fackinspektörer för
gymnastik, manlig och kvinnlig slöjd samt
hushållsgöro-mål jämte konsulenter för viss undervisning. S.
lyder direkt under Skolöverstyrelsen.
Stockholms fondbörs, se Fondbörs.
Stockholms garnison omfattar förband,
skolor m. m. i Stockholm samt vissa angränsande
städer och kommuner. I Stockholm äro förlagda
Livgardesskvadronen (K 1) med Stockholms
stabskompani (Ss), Arméns signalskola (SignS),
Tygförvaltningsskolan (TygS), Stockholms
ör-logsstation (ÖSS) och Stockholms örlogsvarv
(ÖVS), i Solna Svea livgarde (I 1), Svea
ingenjörkår (Ing 1), Signalregementet (S 1),
Krigsskolan (KS) och Infanteriets kadettskola
(Inf-KS), i Sundbyberg Svea artilleriregemente (A 1),
i Järfälla Svea flygflottilj (F 8), i Täby
Sjökrigsskolan (KSS) och Roslagens flygkår (F 2)
samt i Botkyrka Södertörns flygflottilj (F 18).
överkommendant är befälhavaren för 4:e
mili
tärområdet och kommendant befälhavaren för
Stockholms försvarsområde.
Stockholms handelsgymnasium, Frans
Schartaus praktiska
handelsinstitut, se Handelsundervisning. S. sammanslogs
1952 med Stockholms stads handelsgymnasium
under beteckningen Stockholms stads
handelsgymnasium, Frans Schartaus handelsinstitut.
Stockholms högskola. Till minne av
representationsreformen 1865 bildades genom en
insamling bland huvudstadens invånare
”Decemberfonden”, avsedd att användas för ett univ. i
Stockholm. 1869 tillkom Högskoleföreningen i
Stockholm, numera en stödorganisation för S.,
och tack vare dennas verksamhet kunde planerna
på en högsk. efter några år realiseras. 1877
fastställdes grundstadgarna för S., och följ, år
började verksamheten inom S:s första fakultet, den
matematisk-naturvetenskapliga. Den drivande
kraften inom Högskoleföreningen och S. var
intill sin död 1887 justitierådet A. Lindhagen. Bland
S:s prof, under denna första tid må nämnas
G. Mittag-Leffler och Sonja Kovalevskij, båda
i matematik, S. Arrhenius i fysik och V.
Rydberg i kulturhistoria, den förste företrädaren för
de humanistiska disciplinerna vid S. 1904 fick
S. efter långvariga, delvis häftiga
meningsbrytningar examensrätt, och 1907 utsträcktes denna
till att avse även juridiska examina, avlagda vid
den s. å. grundade stats- och rättsvetenskapliga
fakulteten. De humanistiska disciplinerna fingo
efter hand flera företrädare vid S., och 1920
trädde den humanistiska fakulteten i verksamhet.
Till de mera kända avS:s prof, under 1900-talets
första decennier höra O. Levertin i
litteraturhistoria samt kvartärgeologen G. De Geer och
nationalekonomen G. Cassel. Under S. Tunbergs
långa rektorat (1927—49) utvidgades S. och särsk.
den humanistiska fakulteten starkt; antalet
studerande och avlagda examina steg efter hand
till en nivå, som var jämförbar med de båda
statsuniv:s motsv. fakulteter. — S:s ekonomiska
grundval var från början dess egna
donationsmedel, som mot slutet av 1940-talet uppgingo till
c:a 20 mkr. Stockholms stad lämnade dock
redan från början bidrag till S. 1948 träffades ett
avtal mellan staten, Stockholms stad och S.,
gällande t. v. i 15 år från 1h 1949. S. är alltjämt
en enskild stiftelse, men staten har numera ett
avgörande inflytande över den. K. m:t utser
ordf, och 3 led. i S:s styrelse; av de övriga
led. utse stadsfullmäktige i Stockholm 4,
Veten-skapsakad. 1 och S:s lärarråd 2, varjämte S:s
rektor är självskriven led. Den del av utgifterna,
som icke täckes av S:s egna medel, skall
bestridas till V4 av Stockholms stad, dock högst 1,2
mkr, och till återstoden av statsmedel.
Utgifts-staten uppgick budgetåret 1953/54 till 8,03 mkr.
Av detta belopp täcktes 0,7 mkr av S:s medel,
1,2 mkr av Stockholms stad och 6,1 mkr av
statsanslag. — Bland S:s vetenskapliga inst. märkas
inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
inst. för fysiologisk och morfologisk botanik,
fysiska inst., inst. för försäkringsmatematik och
matematisk statistik, geografiska inst., geologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
