Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms rederi-ab. - Stockholms ryttarförbund - Stockholms rådhus - Stockholms skärgård - Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Stockholms ryttarförbund—Stockholms slott
100
Stockholms rådhus.
ombordanställda och i övrigt en personal av 300
arb. och tjänstemän; aktiekapital 17,64 mkr.
Stockholms ryttarförbund, förk. SRF,
bildades 1948 genom sammanslagning av
Stockholms fältrittklubb (bildad 1886) och Civila
ryt-tar förbundet (bildat 1924). S. anordnar bl. a.
ridsporttävlingar och jaktritter.
Stockholms rådhus, på Kungsholmen, en
äm-betsbyggnad för magistraten, rådhusrätten och
förmyndarkammaren, uppfördes 1911—ig efter
ritningar av Carl Westman. — På den plats,
där
Börshuset nu ligger,
fanns det
medeltida rådhuset, och 1732—
1915
tjänstgjorde Bondeska
palatset vid
Riddarhustorget
som rådhus. —
I en av svensk [-1500-talsarki-tektur-]
{+1500-talsarki-
tektur+} (jfr
Vadstena slotts
massiva
mitttorn) påverkad
stil har
Westman format en
enkel och
värdig byggnad av
tegel med
grå-putsade fasader. Interiören
har i sina
gallerier och
hal
lar medeltidsaktiga valvslagningar, och hela
byggnaden är uttryck för samma
nationellt-romantiska arkitekturkänsla, som besjälar
Stockholms stadshus, Stockholms stadion m. fl.
samtida byggnader. Även inredningen har
historiska och arkaiserande drag. Gustaf
Sandbergs dekorativa skulpturer i huvudportalen
(där också Christian Eriksson varit
verksam), i ”Valans pelare” i bottenvåningens
mittgalleri och annorstädes i byggnaden vittna
Stockholms gamla slott från s. omkr. 1660. Rekonstruktionsmodell i Stockholms
stadsmuseum. Se även bild vid Camphuysen.
om inspirerad förtrogenhet med fornsvensk
bildfantasi och säker stilisering.
Vigselrummets dekorativa målningar äro utförda av Filip
Månsson. — Litt.: ”S.”, i (1915); G. Bolin,
”Rådhus och stadshus i Stockholm” (i
”Stockholms stadshus”, 1, 1923).
Stockholms skärgård med omkr. 7,000 öar
och skär i Uppland och Södermanland har en
längd av 141 km från Landsort i s. till
Arhol-ma i n. och en bredd av 80 km från Stockholm
till Svenska högarna i havsbandet. Den inre
S. upptages av stora, bergiga öar med rik
växtlighet, ss. Lidingö, Värmdö och Ingarö, samt
småöar, skilda åt av sund och relativt små
fjärdar, ss. Stora Värtan, Torsbyfjärden och
Bag-gensfjärden. N. om Vaxholm med Kodjupet,
Oscar Fredriksborg med Oxdjupet samt Värmdö
ligga inre S:s största fjärdar, Trälhavet samt
Saxarf järdarna, och n. ö. om dem de stora
Ljusteröarna. Med öarna Yxlan och Blidö
vidtager yttre S., där växtligheten blir allt
knappare. Den n. delen av yttre S. upptages av stora
fjärdar, uppfyllda av smärre öar och grund,
medan i den s. finnas flera betydande öar, ss.
Möja, Runmarö, Nämdö, Ornö och Utö. V. om
Mysingsfjärden ligger Muskö samt
Hårsfjärden. — På sommaren bebos S. av ett stort antal
sommargäster. — Litt.: Uppsatser i Ymer, 63
(1943): Anna-Lisa Kristiansson,
”Kulturgeografiska studier i Stockholms norra skärgård” (i
Geogr. annaler, h. 1—2, 1947) ; B. Hedenstierna,
”S.” (1949); ”S. En bok om Sveriges största
arkipelag”, redigerad av Sten Selander (1954);
Å. Janhem, ”Arholma-Landsort, leder och
hamnar i Stockholms skärgård” (1954).
Stockholms slott är beläget i n. ö. delen av
Staden mellan broarna. Omkr. 1200 anlades här
ett rundtorn, senare kallat Tre kronor, vilket
på Birger jarls tid omslöts av en huvudborg
med ett palats, det s. k. Adelshuset; n. därom
uppfördes en större förborg. Senare under
medeltiden tillkom en anläggning i ö.,
Smedjegården. I nuv. S:s n. länga ingå betydande
murpartier från den medeltida förborgens n.
ringmur och byggnader; de kunna nu ses i
källarvalven, där ett slottsmuseum
inrättades 1936. Den gamla
grundplanen bibehölls under
den vidlyftiga omdaning, som
borgen undergick på Gustav
Vasas och hans söners tid.
Johan III lät bl. a. uppföra
en synnerligen elegant loggia,
den s. k. Trumpetargången,
vid den yttre borggårdens s.
sida och inredde en praktfull
slottskyrka i längan mot nuv.
Norrbro. Borgen, som under
Gustav II Adolfs tid försetts
med en kansliflygel vid yttre
borggårdens ö sida, tedde sig
vid 1600-talets mitt alltför
omodern som bostad. Planer
till en radikal ombyggnad
utarbetades av Jean De la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
