Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms-Tidningen - Stockholmsåsen - Stockholms örlogsstation - Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar, SWBJ - Stocklöpning - Stockman, David - Stockport - Stockros - Stockstraff - Stocksund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Stockholmsåsen—Stocksund
108
före 1900 hade uppl. stigit till över 100,000 ex.,
den största i Norden. I politiskt avseende ställde
sig S. från början i ”de frisinnade
reformvännernas led”, men den var oberoende av de
politiska partierna. Den arbetade ivrigt för
rösträttsfrågans lösning, uppträdde för upplösning
av unionen med Norge men krävde också ett
stärkt försvar och omhuldade den frivilliga
skyt-terörelsen. S. ändrade småningom karaktär och
upphörde att vara en utpräglad folktidn.
Lösnummer- och prenumerationspris höjdes, vilket
icke hindrat, att S. ökat sin upplaga; den har
numera en medelnettouppl. första halvåret 1953
på 179,100 ex. S. har lagt stor vikt vid det
in-och utländska reportaget; redan 1932 skaffade
sig S. eget reportage flygplan och var den första
tidn. i Sverige, som ordnade en egen
bilradioanläggning. S., som urspr. ekonomiskt blivit
understödd av bokförläggare Chr. E. Gernandt,
övertogs 1893 av ett aktiebolag, vari Jeurling
blev en av de största aktieägarna. 1906 övertogs
den ekonomiska ledningen av F. Em. Leijon,
som 1930 i sin tur överlämnade sina intressen i
företaget, varvid bokförläggare E. Åkerlund
inträdde som verkst. dir. S. sammanslogs 18/ii 1931
med Stockholms Dagblad till
Stockholms-Tid-ningen Stockholms Dagblad; 1944 utgick det
senare tidn.-namnet ur titeln. Sedan 1937 är
civilingenjör Torsten Kreuger innehavare av
aktiemajoriteten i Stockholms-Tidn:s ab. och verkst.
dir. i dettas styrelse. Huvudred, efter Jeurling,
som 1899 lämnade den redaktionella ledningen, ha
varit A. Hallgren (1899—1906), G. Gullberg
(1906—n), E. B. Rinman (1911—30), E.
Sundström (1931), E. Stomberg (1931—37), Börje
Brilioth (1937—48) och är sedan 1948 jur. kand.
Carl Kreuger (f. 1914). Politisk red. är sedan
1931 Anton Erman (f. 1896), red. för den
kulturella avd. är sedan 1949 fil. dr Gunnar
Helén (f. 1918). Bland äldre och nuv. medarbetare
i S., främst på de politiska och kulturella avd.,
märkas S. A. Hedin, E. Norlander (”Don
Basuno"), Dan. Fallström, Anna Branting (”René”),
C. J. Ekström ("Ajax”), A. Essén (”Anders
Eje”), W. Swahn ("Wolodja”), Else Kleen
("Gwen”), K. Atterberg, B. Idestam-Almquist
(”Robin Hood”), B. Carlberg (”Berco”),
Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Kjell Strömberg,
Gustaf Näsström, Anders Österling, Herbert
Grevenius, O. Carle (”Cello”), Erik Hj. Linder,
Victor Svanberg, Artur Lundkvist, Erik
Lindegren, Sven Ulric Palme, Bengt Holmqvist,
Alarik Roos och Bertil Ohlin.
Stockholmsåsen, rullstensås, som kan spåras
från öresundsgrepen till sydspetsen av
Södertörn. Inom Stockholm bildar den ännu, trots
omfattande bortschaktningar, betydande höjder,
ss. Observatoriekullen och Brunkebergsåsen.
Stadsholmens centrala parti liksom näset vid
Skanstull tillhöra S.
Stockholms örlogsstation med tillhörande
örlogsvarv omfattar Skeppsholmen och
Kastellholmen samt Galärvarvet på Djurgården.
Den senaste utredningen angående S:s
förflyttning avslutades 1951 och innebar, att S. skulle
flyttas till Berga vid Hårsfjärden. Proposition
i enlighet härmed avgavs till 1953 års
höstriksdag, som i princip beslöt om flyttningen.
Närmast komma skolorna att flyttas till Berga.
Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnvägar, förk. SWBJ, omfattade linjerna
(Stockholm C—) Tomteboda
övre—Tillberga—Ängels-berg, 147 km, öppnad 1875, Tillberga—Sala, 28
km, 1875, Tillberga—Västerås—Köping, 45 km,
1876, Ängelsberg—Kärrgruvan, 17 km, 1876,
Norberg—Klackberg, 4 km, 1883,
Ramnäs—Kolbäck, 26 km, 1899, Ängelsberg—Vansbro, 145
km, öppnad i etapper 1900, 1904 och 1907,
Mo-gårdshammar—Smedjebackens hamn, 4 km, 1905,
och Enköpings hamn—Enköping—Runhällen, 47
km, 1906. — Linjerna Stockholm—Tillberga—
Köping och Tillberga—Ludvika ha
stambaneka-raktär. S:s hela linjelängd är 462 km, varav
dubbelspår 7 km, spårvidd 1,435 m.
Aktiemajoriteten i ägande bolaget förvärvades 1944 av
staten, och S. införlivades 1945 med SJ. Efter
förstatligandet har linjen Stockholm—Köping
elektrifierats och beslut träffats om ytterligare
elektrifiering av bandelarna Tillberga—Ludvika och
Tillberga—Sala. Bandelen Heby—Runhällen
ned-lades 1952.
Stocklöpning, bot., det förhållande, att
2-åriga örter, som eljest 1 :a året blott frambringa
en bladrosett och 2:a året skjuta en förlängd
stam med blommor och frukter, redan i:a året
genomlöpa denna utveckling. S. är till en viss
grad ärftlig och förorsakas i andra fall genom
längre tids torka och därefter långvarigt regn,
stark gödsling av jorden o. s. v. Stånd med
dylik abnorm utveckling kallas stocklöpare.
Stockman, David Georg, operasångare,
tenor (1879—1951). S. debuterade bl. a. som
Wilhelm Meister i ”Mignon” 1906—07 på Kungl.
teatern, där han till 1942 var verksam som en
av den svenska operans främsta krafter. Bland
hans till närmare ett hundratal uppgående roller
må nämnas titelpartierna i ”Lohengrin”, ”Tristan
och Isolde”, ”Parsifal”, ”Romeo och Julia”,
”Faust” (Gounod och Boito), "Hoffmanns
äventyr”, ”Fra Diavolo” och ”Marouf”, vidare
Wal-ther i ”Mästersångarna i Nürnberg”, Don José
i ”Carmen”, Radames i ”Alda”, Rudolphe i
”Bohème” och Tamino i ”Trollflöjten”. S.
utnämndes 1929 till hovsångare.
Stockport [stå’kpåt], stad och county
bo-rough i eng. grevsk. Cheshire, 10 km s. s. ö. om
Manchester, c:a 142,000 inv. Betydande
fabriksstad med tillv. av hattar, maskiner, motorer,
elektrisk materiel m. m.
Stockros, bot., se Althaea. —
Stockrosrost, se Rost.
Stockstraff, skamstraff. Stocken hade runda,
fotledsstora hål; genom att övre delen var
löstagbar kunde en persons ben insättas och sedan
låsas i stocken. S. ådömdes av prästen; det
verkställdes i vapenhuset el. utanför kyrkan vid
gudstjänsten och avskaffades i svensk lag 1841.
Stocksund, köping i Danderyds skeppslag,
Stockholms län, på starkt kuperad terräng n.
om Stocksundet mellan Värtan och Eds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
