Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland - Finanser - Bankväsen - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Storbritannien
140
Finanser. De totala statsinkomsterna uppgingo
1952 till 4,440 mill. och de totala utgifterna till
4,074 mill. £, varav på försvaret belöpte 1,445
mill. Statsskulden uppgick S1/s 1953 till 25,860
mill. £ med en räntekostnad av 615 mill. £. —
Inkomstskatten utgöres dels av en proportionell
skatt, dels av en starkt progressiv surtax å
större inkomster. Aktiebolag o. dyl. beskattas blott
för den icke utdelade vinsten, varför någon
dubbelbeskattning av deras inkomst ej äger rum.
Juridiska personer få i stället erlägga en profit
tax, som utgår med högre belopp å utdelad än
å outdelad vinst. Vidare utgår f. n. en excess
profit levy å konjunkturvinster över 1947—49
års nivå. Förmögenhetsbeskattningen sker ej i
form av årlig skatt utan endast i form av
kvar-låtenskapsskatt med höga skattesatser. Skatten
upptages vid källan, varefter ett
avräkningsförfarande äger rum. De största
konsumtionsskat-terna utgöras av omsättningsskatten och skatten
på öl. — Till kommunerna utgår ej någon
inkomstskatt, utan i stället erlägges skatt å
hyresvärdet av den fasta egendomen, local rates.
Bankväsen. Bank of England, grundad 1694,
är centralbank. I mindre skala utges dock sedlar
även av flera banker i Skottland och Nordirland.
De största affärsbankerna äro Midland Bank,
Barclays Bank, Lloyds Bank, Westminster Bank
och National Provincial Bank, kallade ”de fem
stora” (the big five}.
Religiösa förhållanden.
Anglikanskakyrkan är statskyrka i egentliga England (The
Established Church of England}, frikyrka i
Skottland, Irland (sedan 1869) och Wales (sedan
1919). I England är regenten kyrkans
överhuvud. Biskopar tillsättas i realiteten av regeringen
(domkapitlets val är helt formellt), och kyrkans
högsta domstol är en statsinst. (Judicial C
om-mitte e of the Privy Council}. Parlamentet
lagstiftar även för kyrkan. Denna har dock sedan
1919 sin egen representation (National Assembly
of the Church of England}. Detta kyrkomöte
sammanträder med ärkebiskopen av Canterbury
som ordf. 3 ggr årl.; dess ord. utskott fungera
beständigt. Beslut, som fattats av kyrkomötet,
måste föreläggas parlamentet. Kyrkan delas i 2
provinser med var sin ärkebiskop (Canterbury
och York) samt 43 stift (Wales har egen
ärkebiskop och 6 stift). Det andliga ståndet har 3
grader: diakon, präst och biskop; univ.-studier
äro icke obligatoriska. Vid biskoparnas
apostoliska succession lägges stor vikt. Biskopen
ensam förrättar konfirmation. Till sitt biträde kan
han ha suffragan- och assistentbiskopar. I de
äldre stiften ha domkapitlen bevarats i
medeltida form med kapitelämbeten dean (dekan) och
canon (kanoniker). Ärkediakoner, som vanl.
utnämnas av biskopen bland kanonikerna el.
församlingsprästerna, sköta jurisdiktion, visitationer,
installationer m. m. i var sin del av stiftet.
Under dem komma prostarna (rural de ans} samt
församlingsprästerna. I 3,000 av egentliga
Englands c:a 13,000 församlingar tillsättes
kyrkoherden av personliga patroni; i de övriga utövas
patronatsrätten av kronan (900 befattningar),
biskopar, kapitel och univ. Numera har
kyrkorådet (Parochial Church Council} och biskopen
ett visst inflytande vid prästtillsättningar. —
Kyrkans bekännelse är de 39 artiklarna av 1563;
grundvalen för dess gudstjänstordning är ”Book
of Common Prayer”, vilken dock ingalunda
alltid följes strikt. — Statistiska uppgifter om
antalet kyrkomedl. saknas; 1952 var antalet
kom-munikanter vid påsken 2,294,000 (deltagande i
nattvarden är villkor för fulla medl.-rättigheter,
t. ex. för valbarhet till kyrkomötet). 1951/52
in-gingos 50 °/o av alla äktenskap genom anglikansk,
20 °/o genom romersk el. nonkonformistisk och
30% genom borgerlig vigsel. — Kostnaderna för
kyrkans verksamhet bestridas dels med frivilliga
gåvor, dels genom avkastningen av prästgårdar,
biskops- och kapitelgods, tionde m. m.
Frikyrkosamfunden (dissenters,
nonkonformister) ha under 1800-talet
steg för steg tillkämpat sig medborgerliga och
kyrkliga rättigheter. De största
frikyrkosamfunden i S. äro: presbyterianerna (i England 353
församlingar och 82,000 kommunikanter; i
Skottland statskyrka), kongregationalister (223,000
kommunikanter), baptister (335,000
kommunikanter) samt det metodistiska huvudsamfundet (the
Methodist Church, 1,147,000 kommunikanter).
Dessutom bedrives verksamhet av
Frälsningsarmén, kväkare, swedenborgare, Plymouth-bröder,
irvingianer, unitarier samt ett stort antal mindre
sekter (denominations}.
R o m e r s k-k atolska kyrkan
organiserades i S. 1850 och har 4 ärkebiskopar och 14
biskopar. Antalet medl. uppskattades 1952 till
2,837,000.
Judarnas antal är c:a 400,000.
Undervisningsväsendet har genom tiderna varit
nationellt särpräglat och i hög grad byggt på
enskilda initiativ. Först på senare tid har staten
ingripit för att samordna de skilda skol- och
ut-bildningsformerna, men de privata skolorna ha
icke mist sin betydelse, även om de något minskat
i antal (1953 c:a 10,000). Åtskilliga av de
privata skolorna bygga på traditioner från
senmedeltid och renässans, då uppfostringsintresset
blomstrade. Av de 7 främsta public schools (se
Public school) grundades den yngsta (Harrow)
1571. Vid sidan av public schools upprättades
avgiftsfria grammar schools, som i viss mån
gåvo även högre undervisning men icke voro så
exklusiva och icke inrymde bostäder för
eleverna. 1880 infördes skolplikt för alla barn. Med
1944 års skolreform omdanades i hög grad
primärundervisningen. Den obligatoriska skolåldema
är 5—15 år. För åldersstadiet 2—5 år finnas
liksom tidigare nursery schools. För
åldersstadiet 5—7 år har man infant schools, varefter
undervisningen fortsättes i junior schools (8—u
år). Den följande undervisningen är uppdelad
på tre olika linjer, där barnen ges undervisning
till sitt 16 :e år. De, som ha teoretisk begåvning,
komma till secondary grammar schools, de, som
ha praktisk begåvning, till secondary technical
schools och övriga till secondary modern schools.
För 16—18-åringar finns ett slags fortsättnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
