Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Straffrättsliga skyddsåtgärder - Straffspark, straffkast, straffslag - Straffteori - Straffängelse - Strafföreläggande - Strafförvandling - Strahl, Ivar - Straits Settlements - Stralenberg (el. Strahlenberg; Tabbert), Philip Johan - Stralsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
177 Straffspark—Stralsund 178
mellan straff och s. utgöres av s. k.
ungdomsfängelse, vilket lagtekniskt utformats som
straff men i realiteten är en skyddsåtgärd, som
verkställes i särskild s. k. ungdomsanstalt
och får anlitas för brottslingar mellan 18 och
2i år. — Litt.: I. Strahl m. fl., ”Om påföljden
för brott” (1948).
Straffspark, resp, straffkast,
straffslag, sportv., bestraffning för vissa svårare fel,
oftast begångna i närheten av målet (inom
straffområdet) i fotboll, handboll, bandy m. fl. bollspel.
Straffteori, den vetenskapliga förklaringen av
ändamålet med straff. Man har uppställt ett
flertal olika s., av vilka
vedergällningsteorien tidigare varit den förhärskande. Enl.
denna s. är straffet samhällets hämnd för en
begången kränkning av dess rättsordning och skall
så avvägas, att det till såväl ändamål som
storlek och anordning utgör en för rättskänslan
tillfredsställande vedergällning för det onda, som
skett. Straff mätningen sker huvudsakl. efter
handlingens objektiva beskaffenhet, och hänsyn i
övrigt tages blott till om gärningsmannen är
ansvarig el. ej. Den i 1800-talets straffrätt
förhärskande s. var preventionsteorien, som
ser straffets ändamål i förhindrande av brott och
åsyftar rättsordningens upprätthållande. Helt
moderna s. äro förbättringsteorierna,
som förklara straffets ändamål vara
brottslingens förbättring och omvandling till en laglydig,
arbetsduglig medborgare, inordnad i det normala
samhällslivet.
Straffängelse, till 1946 benämning på
medelstor fångvårdsanstalt.
Strafföreläggande, jur., innebär, att åklagare,
i st. f. att väcka åtal för brott, förelägger den
för brottet misstänkte det straff, som åklagaren
anser böra följa på brottet. I svensk rätt
infördes s. genom rättegångsreformen 1948. Enl.
Rättegångsbalken kap. 48 förutsättes för s., att
endast bötesstraff kan följa på brottet. S., som
skall avfattas skriftligen, må avse högst 20
dagsböter och får ej användas, om den misstänkte
är under 18 år el. om anledning förekommer,
att målsägande finnes. Godkännande av s. skall
göras skriftligen och skall innehålla, att den
misstänkte erkänner gärningen och underkastar sig
det straff, som förelagts honom. I vissa fall skall
s. underställas domstols prövning. S., som
godkänts av den misstänkte el. fastställts av
domstolen, gäller som lagakraftvunnen dom.
Strafförvandling skall ske, då mot en person
samtidigt skola verkställas flera straff i olika
straffarter samt då böter icke betalas av den
dömde. Har någon gjort sig skyldig till både
straffarbete på viss tid och fängelse, skall sistn.
straff förvandlas till straffarbete under halva
tiden. Gäldas ej böter, som äro ådömda jämte
straffarbete el. fängelse, skall förvandling ske
till någon av sistnämnda straffarter enl. en
särskild beräkning.
Strahl, Ivar, rättslärd (f. 1899 13/s), jur.
kand. 1921, jur. lic. 1926, jur. dr 1927, assessor
i Svea hovrätt 1931, hovrättsråd 1937, byråchef
för lagärenden i Justitiedep. 1938—45,
revisions-sekr. 1938, prof, i Uppsala i straffrätt och
juridisk encyklopedi sedan 1949; led. av straff
rätts-kommittén 1937—45 och av straff
lagsberedningen sedan 1944 m. fl. offentliga uppdrag. S. har
bl. a. utg. ”Om rekvisiten skada och vinning vid
förmögenhetsbrotten” (1948) samt ”Brotten och
brottspåföljderna” (1952).
Straits Settlements [stréi’ts se’tlmants],
för-utv. brittisk kronkoloni på halvön Malacka,
bestående av staterna Penang och Malacka samt ön
Singapore. 1946 upplöstes S.; Singapore blev
brittisk kronkoloni, medan Penang och Malacka
uppgingo i Malajiska unionen, sedan 1948
Malajiska federationen.
Strälenberg (el. Strahlenberg, före
adlandet 1707 Tabbert), Philip Johan,
militär och kartograf (1676—1747), pomrare till
börden. Han deltog som svensk officer i polska
och ryska fälttågen. Fången vid Perevolojtna,
fördes S. till Sibirien, där han stannade i 13 år.
Härunder utförde han en utmärkt karta över
Sibirien. S. utgav 1726 ”Vorbericht eines ...
Werkes von der Grossen Tartarey und dem
Königreiche Siberien mit einem Anhang von
Gross-Russland” och 1730
”Historisch-geographi-sche Beschreibung von nord-und ostlichen Theil
von Europa und Asia” (med ovannämnda karta
bifogad), länge huvudkällor för kännedomen om
Sibirien.
Stralsund [Jträ’lzont], stad i Mecklenburg,
vid det 2 km breda Strelasundet, mittemot
Alte-fähr på Rügen; 50,400 inv. (1946). -— S.
grundades som stad 1234, tillhörde Hansan och
därigenom de s. k. vendiska städerna, kom med
Vorpommern 1648 till Sverige, avstods 1814 till
Danmark och tillföll Preussen 1815. 1628
belägrade Wallenstein förgäves staden, som fick
hjälp av danskar och svenskar. Den intogs 1678
av brandenburgarna, 1715 efter en belägring,
varunder Karl XII uppehöll sig i S., av
preussarna, 1807 av fransmännen. Under 2:a
världskriget led särsk. gamla staden svåra skador. Vs
1945 föll S. i ryssarnas händer. — 1370 slöts
i S. fred mellan Valdemar Atterdag och
hanse-städerna, vari dessa bl. a. tillförsäkrades Skånes
västkust med där belägna slott och städer för
en tid av 15 år. — Den äldsta stadsdelen
ligger kring det ålderdomliga Alter Markt (Gamla
torget). Med sina ståtliga gavelhus, kloster och
gotiska tegelkyrkor med höga torn erinrar staden
om Lübeck och Rostock. De gamla
befästningarna slopades 1872 och ersattes med planteringar.
Om stadsmuren minna flera torn och portar:
Kniepertor, Kütertor och Semlowertor. Stadens
tre medeltida kyrkor ge på avstånd en
karakteristisk kontur. Vackrast är Nicolaikyrkan (svårt
skadad under 2:a världskriget) från 1200- och
1300-talen med två torn; den har flera
träskulpturer och målningar från medeltiden samt
gravmonument över bl. a. flera svenskar.
Jacobi-kyrkan (allvarligt krigsskadad) är från 1303. Av
de forna klostren kvarstå delvis Johannesklostret,
nu sjukhus, Helgeandshuset samt Katarinaklostret,
vari stadens gymnasium (uppkallat efter E. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
