Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg, 1. August - Strindberg, 2. Nils - Strindberg, 3. Tore - Strindberg, 4. Axel - Strindlund, Gerhard - Stringendo - Stringens - Stripa - Stripa gruv-ab. - Stripakonflikten - Stripa odalfält - Stritar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Strindlund—Stritar
210
restes i Tegnérlunden i Stockholm 1942.
”Strind-bergssällskapet” stiftades i Stockholm 1945 för
att främja den vetenskapliga S.-forskningen. —
S:s ”Samlade skrifter” ha 1912—21 utgivits i
55 bd under red. av J. Landquist. S:s brev
utges sedan 1948 av Strindbergssällskapet
under red. av T. Eklund. S:s brevväxling med
Ola Hansson 1888—92 utkom 1938. —
Litteraturen om S. är rik. De viktigaste svenska
framställningarna äro E. Hedén, ”S.” (1921);
G. Lindblad, ”A. S. som berättare” (1924); M.
Lamm, ”S:s dramer” (2 bd, 1924—26), ”A.
S.” (2 bd, 1940—42); G. Castrén i H. Schück
och K. Warburg, ”111. svensk litteraturhistoria”,
7 (3:e uppl. 1932); G. Ollén, ”S:s
1900-tals-lyrik” (1941), ”S:s dramatik” (3 uppl. 1948);
W. A. Berendsohn, ”S.-problem” (1946); T.
Eklund, ”Tjänstekvinnans son” (1948); K.
Lundmark, ”S.” (s. å.); G. Brandell, ”S:s
Infernokris” (1950); A. Hagsten, ”Den unge S.” (2
bd, 1951); H. Lindström, ”Hjärnornas kamp”
(1952); C. R. Smedmark, ”Mäster Olof och
Röda rummet” (s. å.); N. Norman, ”Den unge
S. och väckelserörelsen” (1953).
2) Nils S., den föreg:s kusins son,
polar-forskare (1872—97), fil. kand, i Uppsala 1893,
amanuens i fysik vid Stockholms högsk. 1895,
deltog i S. A. Andrées exp. till Spetsbergen 1896 och
1897 och ballongfärden mot nordpolen, under
vilken han omkom. S:s stoft återfanns på Vitön
1930 och fördes till Stockholm.
3) Tore S., den föreg :s bror, bildhuggare (f.
1882 x%). Utom småskulpturer, gravmonument,
medaljer och plaketter har S. utfört en stor,
figurrik fontän på Järntorget i Göteborg och
en del sirliga skulpturer i olika material, ss.
”Diana” (i Nationalmuseum), ”Krokus” (en
graciös kvinnogestalt i Stadshusträdgården i
Stockholm) och ”Yngling” (Thielska galleriet). Som
porträttör har S. avbildat bl. a. Martin öhman
och Anders de Wahl. Hans stil är övervägande
naturalistisk.
4) Bengt Axel Emanuel S., brorson till S.i),
journalist, författare (f. 1910 17/a), fil. kand,
vid Stockholms högsk. 1933. S. väckte debatt
med några litteratur- och kulturhistoriska
undersökningar med sociologisk uppläggning från
marxistisk synpunkt, ”Arbetare och radikaler i
1700-talets Sverige” (1935) och ”Bondenöd och
stormaktsdröm” (1937). Urval ur hans
kulturjournalistik äro ”Människor mellan krig” (1941),
”Genom denna ruta” (1943) och ”Stick och
ståndpunkter” (2 bd, 1947—52). Av betydenhet är S:s
diktning för scenen. De flesta av hans
skådespel äro uppförda. Han har publicerat ”Neutrala
klubben” (1945), ”Stunder av nåd” (i kalendern
”Vindros”, 1946), ”Kalifens son” (s. å.), ett
drama om och för frihet, ”Undret” (1947), ”Vänta
så vackert” (1948), ”Kunde hända” (1949) samt
”Par om par” och ”Festen snart förbi” (i 1 bd,
I95o):
Strindlund, Gerhard, politiker, ämbetsman
(f. 1890 2%), urspr. jordbrukare, invaldes 1921 i
A. K. av Bondeförbundet i Västernorrlands län,
blev en av partiets mest uppmärksammade
re
presentanter för Norrland, tillhörde 1925—41
Statsutskottet och var juni—sept. 1936
socialminister under Bramstorp samt dec. 1938—dec.
1939 kommunikationsminister under P. A.
Hansson. S., som tagit betydande del i jordbrukarnas
organisationsarbete och i offentliga utredningar,
var 1941—54 överdir. och chef för
Skogsstyrelsen. Han är sedan 1946 därjämte ordf, i
Järn-vägsrådet.
Stringendo [strin$ä’ndå], it., förk. s t r i n g.,
mus., i raskare tempo, efter hand snabbare.
Stringe’ns [-gg-], sträng följdriktighet. —
Adj.: S t r i n g e’n t.
Stripa, samhälle i Linde kommun i
Västmanland, se Guldsmedshyttan.
Stripa gruv-ab., se Stripa odalfält.
Stripakonflikten. Vid Stripa gruvbolag
utbröt i mars 1925 konflikt ang. arbetslönen. Den
drogs inför statens arbetslöshetskommission och
(1926) inför regeringen (Sandlers ministär).
Efter att ha återförvisat ärendet till kommissionen,
som under reservation från sina
socialdemokratiska ledamöter vidhöll tidigare beslut om
arbets-hänvisning av arbetslösa till gruvfältet, beslöt
regeringen 21 maj 1926 ogilla kommissionens
beslut. I samband med behandlingen av riksstatens
arbetslöshetsanslag upptogs saken av
statsutskottet, vilket till sitt tillstyrkande av oförändrat
anslag fogade en förklaring, vari regeringens
uppfattning i frågan underkändes. Då båda
kamrarnas majoriteter godkände statsutskottets
uttalande, avgick regeringen. Främste ledare för
oppositionen var C. G. Ekman. 1933 upphävdes
Stri-padirektiven.
Stripa odalfält, järnmalmsfält i Linde
kommun, Örebro län. Malmen är en kvartsrandig
blodsten, vilken lokalt övergår i nästan kvartsfri
”rikmalm”, såväl blodsten som svartmalm.
Prima-malmen håller 50—51% järn och 0,007% fosfor,
medan rikmalmens järnhalt kan stiga till över
65 %. Ägare är Stripa gru v-a b., bildat 1939.
Stritar, Cicadäriae, avd. av underordn.
Homop-tera av skinnbaggarna,
som utmärkes genom att
fram- och bakvingarna
äro täml. lika, f
ramvingarna dock något
tjockare. Huvudet är
kort och brett, ofta
uppsvällt i pannan,
bakbenen ofta utbildade till
hoppben. S. livnära sig
alla av växtsafter och
sprida genom sina stick
en rad farliga
växtsjuk-domar. Många former
äro skadedjur på en
mängd viktiga
kulturväxter. De uppdelas i
ett antal fam., bland
vilka må nämnas 1 y k
t-stritarna el.
lykt-bärarna (Fulgoridae},
vilka ha oformliga,
Cikada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
