Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strophanthus - Strophulus - Stross - Strozzi, Bernardo - Struensee, Johann Friedrich - Struer - Struggle for life - Struktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Strophulus—Struktur
214
afrika), beredes s t r o f a
n-t i n. Av diverse
Strophan-thus-irön bereda
infödingarna pilgift.
Stro’phulus [-f-],
Stro’-phulus infa’ntum, kronisk
hudsjukdom, som
förekommer hos barn under första
levnadsåren och består av ett
starkt kliande, nässelfeberlikt
utslag.
Stross, arbetsställe i
gruva, där brytningen
(”stross-ning”) sker. Härav
benämningarna takstross, då
brytningen sker i gruvrummets
tak, väggstross, pallstross
o. s. v.
Strozzi [strå’tsi], B
erna r d o, italiensk målare
(1581—1644), verksam
hu-vudsakl. i Genua och från
1631 i Venedig. S. är
högbarockens mest
karakteristis-ke representant i Norditalien.
Under sitt första skede
ansluter han sig till genuesiska
traditioner (t. ex. fresker i
San Pier d’Ar ena). Från
omkr. 1625 tar han starka
intryck av Rubens. En bred
och kraftig formgivning och
mustig färg utmärka allt vad
S. målat, bl. a.
”Köksinte-riör” (Palazzo Rosso, Genua)
och ”Skattepenningen” (Nationalmuseum,
Stockholm).
Struensee [da. utt. sdro’ansa, ty. JtröGnzè],
Johann Friedrich, greve, dansk statsman
(1737—72), av tysk börd, f. i Halle. Han blev
1757 med. dr och 1758 stadsfysikus i Altona.
Då Kristian VII 1768 på en resa
sammanträffade med S., kände han sig tilltalad av denne
och anställde honom 1769 som livmedikus,
varefter S. 1770 fick bostad på Christiansborgs
slott och blev drottning Karolina Mathildas
älskare. Genom henne och kungen tillskansade han
sig efter hand högsta makten; sedan J. H. E.
Bernstorff sept. 1770 störtats, var han landets
verklige regent. Dec. 1770 upphävdes
geheimekon-seljen, och juli 1771
utnämndes S. till
ge-heimekabinettsminis-ter. Han utnyttjade sin
makt till vittgående
reformer i
upplysningstidens anda. Mycket av
S:s verksamhet var i
sig självt
förtjänstfullt, men han gick
för hänsynslöst till
väga, och hans tyskhet
väckte ovilja. En
sammansvärjning bildades
mot honom inom hovet.
De viktigaste geologiska strukturtyperna.
I porfyrisk, 2 kristallin, 3 klastisk och 4 ofitisk struktur.
17 jan. 1772 fängslades S., och april s. å.
dömdes han till döden och avrättades; urval av
dom-stolskommissionens papper utg. av H. Hansen
(1927—41). Jfr E. S. F. Reverdil, ”S. og det
danske hof” (utg. 1916).
Struer [sdro’ar], stad i Danmark, på
Limfjordens s. strand; c:a 7,700 inv. Sjöfart, fiske och
industri. Blev stad 1917.
Struggle for life [stra’gl få läi’f], se
Kampen för tillvaron.
Struktür (lat. structüra, byggnadssätt). 1) I
allm. det sätt, varpå olikartade beståndsdelar
sammanfogats till ett helt. 2) (Geol.) Det sätt,
på vilket mineralkornen äro utbildade,
sammanfogade och fördelade i en bergart.
Efter formen hos mineralkornen skiljer man mellan
kornig, stänglig, trådig och f j ä 1 1 i g s.,
efter storleken mellan grov-, medel- och f i
n-k o r n i g samt tät s. En bergart kan vidare vara
sammansatt av lika grova el. av en i stort sett
likformig blandning av grövre och mindre korn, s. k. j ä m
n-k o r n i g s. I andra fall äro enstaka mineralkorn
avsevärt grövre än de övriga och inbäddade i en
mellan-massa (grundmassa) av väsentligt tätare kornighet,
porfyrisk s. Som massformig el. r i k
t-ningslöst kornig brukar man beteckna den
ut-bildningsform hos bergarterna, vid vilken
mineralkornen äro likformigt anordnade i alla riktningar, medan
en s k i f f r i g s. kännetecknas av en
parallellanordning av ett el. flera närvarande mineral, vanl.
glim-mer el. hornblände. Även begreppen bandformig,
lager- och skiktstruktur åsyfta anordningen
i bergarterna, i detta fall av större delar av desamma.
Med fluidal s. el. flytstruktur betecknar
man fenomen, som uppkommit i en stelnad lava el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
