Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sträng - Sträng, Gunnar - Strängbetong, initialspänd betong - Stränginstrument - Strängnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
235
Sträng—Strängnäs
236
s. kan förutom grundtonen, vid vilken alla
punkter av s. med undantag av ändpunkterna deltaga i
svängningarna, ge även s. k. övertoner, vid vilka
noderna ständigt befinna sig i vila. Noderna äro
så belägna, att de uppdela s. i två el. flera lika
långa stycken. De mot dessa svängningssätt
svarande svängningstalen äro 2, 3, 4 o. s. v. gånger
så stora som grundtonens. Man kallar dessa
toner harmoniska övertoner. Mera
komplicerade svängningsformer kunna uppstå
därigenom, att flera övertoner samtidigt uppkomma,
varvid de enskilda tonernas,
partialtonernas, svängningar överlagra varandra.
Stränginstrumenten utmärkas för mängden av
harmoniska övertoner, och klangfärgen beror just på
den intensitet, varmed de enskilda partialtonerna
äro företrädda i klangen.
S. äro vanl. av senor (fårtarmar), metall
(mässing, koppar el. stål) el. silke (Kina, Japan).
De s. som skola ge de lägsta tonerna, äro vanl.
överspunna med metalltråd. S. spännas genom
skruvar.
2) (Her.) Smal heraldisk balk el. bjälke.
Sträng, Gunnar Georg Emanuel, politiker
(f. 1906 W12), urspr. kommunalarbetare, därefter
jordbruksarbetare och trädgårdsarbetare. 1932
blev han ombudsman
och 1939 ordf, i
Lantarbetareförbundet, där
han gjorde en
betydande insats. 1939—42
var han led. av
Ar-betsrådet och är
sedan 1946 led. av F. K.
Efter
samlingsregeringens upplösning var
S. konsultativt
statsråd 1945—47,
därefter chef för
Folk-hushållningsdep. 1947
—48 och
jordbruksminister 1948—51. Vid
Gustav Möllers avgång sistn. år efterträdde S.
denne som socialminister, vilken post han sedan
dess innehar. Genom att partierna i det stora
hela enats om socialreformerna ha under S:s
tid som socialminister utan hårdare strider flera
betydelsefulla reformer kunnat genomföras, ss.
förbättring av folkpensionerna samt 1953 års
beslut om obligatorisk allmän sjukförsäkring. S.
är en av det socialdemokratiska partiets främsta
krafter.
Strängbetong, initialspänd betong, se
Förspänd betong.
Stränginstrument, se Musikinstrument.
Strängnäs, stad (under landsrätt) i
Södermanlands län, biskopssäte i Strängnäs stift; 61,80 km2,
7,639 inv. (1955). — Vid S. bildar
Tosterön-Aspön, som skiljes från fastlandet i n. och s.
endast genom smala sund, en gammal
förbindelseled över Mälaren mellan Uppland och
Södermanland och nyttjades bl. a. vid Eriksgatan. Vid S.
skars denna av den viktigaste farleden,
Strängnäs-fjärden, mellan ö. och v. Mälaren. Här uppstod
tidigt en kult-, tings- och marknadsplats, som
redan i början av 1100-talet omnämnes som
biskopssäte. På 1260-talet tillkom ett
dominikan-kloster, som låg på Munckbacken, n. v. om Stora
torget, där man i hörnet av nuv. Klostergatan
och Eskilsgatan utgrävt delar av den ansenliga,
av tegel uppförda klosterkyrkan. S. erhöll sina
första stadsprivilegier 1336. Under medeltiden
och även under nyare tid ha flera betydande män,
Tomas Simonsson (biskop i S. 1429—43),
Konrad Rogge (1479—1501), Laurentius Paulinus
Gothus (1609—37), Johannes Matthiæ Gothus
(1643—64) m. fl., suttit på S:s biskopsstol,
vilket höjt stadens anseende och befordrat dess
utveckling. I S. började Olaus Petri i
domkyrko-skolan först verka för den luterska läran, och
här var Laurentius Andreæ ärkedjäkne. På gr.
av sitt centrala läge var S. flera gånger under
medeltiden och 1500-talet mötesplatsen för
herredagar, råds- och kyrkomöten, och här valdes
Gustav Vasa 1523 till Sveriges konung. 1622
uppsatte L. P. Gothus ett tryckeri, och 1626 erhöll
han Gustav II Adolfs tillstånd att där upprätta
ett gymnasium (det näst Västerås’ äldsta i
riket). 1/i 1950 införlivades fastlandsdelen av
Strängnäs landskommun med S., varigenom
stadens areal ökades med 37,40 km2 och
folkmängden med 750 personer. S. fick 1901
folkskole-seminarium (indraget 1929) och har genom den
nya Södertälje kanal och fördjupandet av
Mälar-lederna fått goda sjöförbindelser samt blev 1921
förläggningsort för Södermanlands reg., sedan
1942 Södermanlands pansarreg. 1922 öppnades
strax utanför S., på Tosteröns sydspets ett stort
sinnessjukhus, Sundby sjukhus. Den gamla
färj-förbindelsen mellan S. och Tosterön är numera
ersatt av en betongbro, invigd 1936.
S. har flera gånger härjats av stora
eldsvådor, senast 1871, men har (frånsett de moderna
s. v. och v. delarna) med sina delvis trånga,
backiga och krokiga gator och gränder samt sina
små, låga, rödmålade trähus bevarat en
ålderdomlig prägel, särsk. mellan Västerviken och
domkyrkan. Bland de gamla gårdarna märkas
Gras-sagården och Syskrinet (från 1700-talet).
Domkyrkan, en av Sveriges märkligaste kyrkor (se
Strängnäs domkyrka), har ett ovanligt vackert
läge på en kulle i ö. och dominerar helt och
hållet stadsbilden. Kyrkogårdsporten mot
Gyllen-hjelmsgatan flankeras av två byggnader, av
vilka den s., det s. k. konsistoriehuset, är näst
domkyrkan stadens äldsta byggnad. I den inrymdes
under medeltiden och reformationstiden
domkyr-ko-(katedral-)skolan och efter gymnasiets
upprättande trivialskolan till 1850. Sedan 1667 har
domkapitlet sitt sessionsrum där. Den n.
byggnaden är stiftsbibl. Det stora tegelhuset (Gamla
lärov., Roggeborgen) ö. om domkyrkan
uppfördes på 1490-talet av biskop Rogge och blev 1626
gymnasium. Det fick sitt nuv. yttre utseende
1864—65. I den stora salen i översta våningen,
den s. k. rikssalen, korades Gustav Vasa till
Sveriges konung. Högre allmänna lärov. fick
1935 en ny byggnad i v. delen av staden. Det
nuv. biskopshuset uppfördes 1650 av biskop
Johannes Matthiæ Gothus, restaurerades 1882 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
