Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömstad - Strömstare - Strömstyrka - Strömställare - Strömsund - Ströms vattudal - Strömtorp - Strömtransformator - Strömtäthet - Strömur - Strömvändare - Strömvärme - Strömö - Strövelstorp - Ströäng - Stuart, ätt - Stuart, Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Strömstare—Stuart
250
anpassad efter den bergiga terrängen och är
därför mycket oregelbunden. Rådhuset,
uppfört 1916 och skänkt till staden av A. F.
Ca-valli-Holmgren, intar en dominerande plats
i stadsbilden. Kyrkan uppfördes 1817—29 och
genomgick en grundlig restaurering 1925,
varvid den bl. a. försågs med takmålningar av
Knut Ström. Vid järnvägsstationen finnes
sedan 1939 en byst över Emilie
Flygare-Car-lén, utförd av skulptören C. Fagerberg.
Hamnen har en sammanlagd kaj längd av c:a 400 m
och delas genom Laholmen i Norra och Södra
hamnen. Största kaj djupet är i den förra 6 m, i
den senare 7,5 m. S. har goda
ångbåtsförbindel-ser med Göteborg (c:a 12 tim.) och
mellanliggande hamnar samt Oslo (c:a 5 tim.);
bussförbindelser med bl. a. Svinesund (och Halden).
Fisket, som förr spelade en mycket stor roll i
S:s näringsliv, är nu ganska obetydligt.
Industrien, konservfabriker, fryseri (Strömstadsfisk
ab.) m. m., omfattade 1950 17 arbetsställen med
sammanlagt 352 arb. En konservfabrik tillhör
Strömstad Canning Co. ab. (125 arb.); en
keramikfabrik tillhör ab. Syco. S:s havskuranstalt är
öppen —3Vs. S. har länslasarett,
epidemisjukhus och tuberkulossjukhus; samrealskola; 1 tidn.,
Strömstads Tidning—Norra Bohuslän (3 ggr i
veckan). — S. lyder under landsrätt (Norrvikens
domsaga) och bildar ett pastorat i Vikornas n.
kontrakt, Göteborgs stift. — Litt.: A. Söderbom,
”Ur S:s historia” (1902); P. G. Berggren ”S.”
(i ”Sveriges städer”, 4, 1913—21).
Strömstare, Ci’nclus ci’nclus, tillhör fam.
trastfåglar bland tättingarna och har kort stjärt,
korta, kupiga vingar, kraftiga fötter och tät
fjäderdräkt; till
färgen är den
mörkbrun och
gråsvart med
strupe och bröst
vita; 20 cm
lång. S. är
allmännast i
fjälltrakterna men
häckar i
enstaka par över
hela landet och
vistas vid
forsar och
ström
mar, där den lever av vatteninsekter, smärre
kräftdjur o. dyl. Den dyker skickligt, simmar
under vattnet med vingarna och kan även gå och
springa under vattnet. Stannfågel, där öppet
vatten erbjudes. Boet bygges av mossa mellan stenar.
Strömstyrka, se Elektriska enheter.
Strömställare, se Elektriska strömbrytare.
Strömsund, municipalsamhälle (sedan 1900) i
Ströms sn i Jämtland, vid sundet mellan
Digerö-fjärden och Russfjärden i Ströms vattudal; 1,19
km2, 1,370 inv. (1954). S., som med en 4 km
lång järnväg till Ulriksfors har förbindelse med
Inlandsbanan, är n. Jämtlands huvudort; tidigare
medelpunkt för den nu nedlagda båttrafiken på
Ströms vattudal, nu övergångsstation mellan
järnvägen och postdiligenslinjen
Sollefteå—Ström
Strömstare.
sund—Gäddede—Ankarede. Livlig industri. S. är
kyrkplats i Ströms sn. Här finnas bl. a.
tingshus, samrealskola, apotek, sjukstuga med
kroni-kerhem samt epidemisjukhus.
Ströms vattudal. 1) Faxälvens sjörika dal
från Gäddede förbi Strömsund ned till
Ulriksfors med sjöarna Hetögeln—Fågelsjön (294 m
ö. h., tillsammans 35 km2) och S.2). S. är känd
för sin naturskönhet och har en livlig turisttrafik.
2) Det nedersta stora sjösystemet, även kallat
Strömsvattnet, i Faxälvens sjökedja,
omfattande de på nästan samma nivå liggande
Tors-fjärden, Svaningssjön, Dragan och Russfjärden.
(Stundom avses med Strömsvattnet endast den
närmast n. om Strömsund liggande delen av
Dragan).
Strömtorp, del av Degerfors köping i
Värmland.
Strömtransformator, se Elektriska
transformatorer.
Strömtäthet, elektrisk strömstyrka per
ytenhet.
Strömur, apparat för att bestämma den
blodmängd, som på tidsenhet genomströmmar ett
blodkärl.
Strömvändare, se Kommutator.
Strömvärme, den av en elektrisk ström
utvecklade värmemängden (se Elektrisk
uppvärmning och Joules lag).
Strömö, se Färöarna.
Strövelstorp, sn i Kristianstads län, S. Åsbo
hd, på Ängelholmsslätten, kring Vegeån; 46,02
km2, 1,463 inv. (1954). 3,304 har åker. Egendom:
Vegeholm. Romansk gråstenskyrka från omkr.
1200. Pastorat i Lunds stift, S. Åsbo kontrakt.
Tillhör storkommunen Ausås.
Ströäng, kam., inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker förekommande, utom en
fastighets egentliga ägoområde belägen men
under denna disponerad naturlig ängsmark. Jämlikt
lag 22 juni 1921 indrogos 1922—33 s. mot
vederlag till kronan, med vissa undantag (jfr
Avvitt-ring 2).
Stuart, adlig ätt, utgrenad från nedanämnda
skotska ätt. Hans S. (d. 1618), som var född i
Skottland, blev ryttmästare i Erik XIV:s tjänst,
slutl. generalfältkvartermästare,
generalkrigskommissarie och generalmönsterherre över allt
främmande krigsfolk i Sverige 1609. Dennes
söner blevo 1625 naturaliserade som svenska
adelsmän och hans sonson, nedannämnda C. M. S.,
1703 friherre; ättegrenen utslocknad 1742.
Carl Magnus S., friherre, militär (omkr.
1650—1705), 1675 löjtnant, 1697
generalkvartermästare och överste, 1699 generalmajor, 1703
chef för fortifikationsväsendet och
generallöjtnant. S. har utarbetat ritningar till skansar i
Södermanland och Östergötland samt under
Dahl-berghs ledning till Karlskronas befästande, vilka
arbeten han sedermera från 1680 ledde. Efter
att ha bevistat österrikarnas fälttåg 1685 samt
besökt Italien, Schweiz och Nederländerna
ledde S. befästningsarbetena i Göteborg och
uppgjorde bl. a. förslag till skansen Kronan. 1689
blev S. kammarherre samt lärare för prins Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
