Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studentexamen - Studenthem - Studentikos - Studentkår - Studentsången - Studie - Studiecirklar - Studieförsäkring - Studiehjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studenthem—Studiehjälp
255
högsta årsklassen hade lägst godkänt i de båda
levande språk, som icke ingå i examen. Lärjunge,
som har godkänt i alla ämnen i examen men
ändå underkänts av censorerna, kan få undergå
omprövning i högst 2 ämnen, såvida halva
antalet censorer medge detta, och skola de i så
fall ange, vilket el. vilka ämnen omprövningen
skall gälla. Lärjunge, som i muntlig examen
blivit underkänd i i el. högst 2 ämnen, äger inom
de närmaste 2 terminerna undergå omprövning,
om 2/3 av lärarna, som undervisat honom under
terminen, och mer än halva antalet censorer
lämna sitt medgivande. Vid omprövning skall
skriftligt prov ske i det el. de ämnen, där den
prövade hade underkänt betyg på det tidigare
skriftliga provet. Lärjunge får icke undergå
omprövning i samma ämne mer än 2 ggr. —
Omprövning sker i regel i samband med
fyllnadsprövning, då den, som avlagt godkänd s. men
vill komplettera sin examen med ett nytt ämne
el. höja sina betyg i ett el. flera ämnen, äger
undergå förnyad prövning enl. fordringarna för
s. Vid fyllnadsprövningarna ske samtidigt ofta
särskilda prövningar för s.-fordringar
av den, som därtill anmält sig (s. k. partiell
s.). Denna möjlighet att före den definitiva
examen, som måste avläggas i minst 4 ämnen
samtidigt, göra undan några av examensämnena
utnyttjas ofta av privatister. Dessa ”lärjungar
från enskild undervisning” avlägga s. inför
särskilda, av Skolöverstyrelsen tillsatta
examensnämnder, vilka vid underkännande av examen äga
rätt att medge omprövning och vid godkänd
examen att utfärda studentbetyg. Den, som avlagt
folkskollärarexamen, kan enl. k. k. 2i/6 1940 och
29/g 1951 avlägga s. med begränsade fordringar.
— Vid Försvarets läroverk kan begränsad
s. avläggas, varvid examen gäller ämnena
modersmål, historia, matematik och ett främmande
levande språk (vanl. engelska). Denna examen
kan kompletteras med ytterligare ämnen enl.
samma regler, som gälla för övrig fyllnadsprövning.
— Avgångsexamen från handelsgymnasierna
kallas ofta handelsstudentexamen och
från de tekniska gymnasierna teknisk s. —
Formerna för s. och romantiken kring ”den vita
mössan”, studentens symbol, ha mycket
diskuterats, och somliga ha velat helt avskaffa s. 1946
års skolkommission har bl. a. framlagt förslag
om dess reformering. Tillströmningen till de
högre skolstudierna har dock gjort, att antalet
studenter per år ökat (1953 c:a 5,000) i sådan
grad, att s. icke längre räcker lika långt som
tidigare som kvali fikationsgrund.
Studenthem, stiftelser vid univ. med ändamål
att bereda de studerande bostad och kost. — Det
svenska s. i Paris {La maison des étudiants
sué-dois de la cité universitaire), öppnat 1931, avser
att erbjuda bostad åt svenskar, som för högre
studier, vetenskaplig forskning o. dyl. vistas i
Paris. S. är inrymt i egen byggnad (ritning av
arkitekten Peder Qason) i den s. k. Cité
uni-versitaire.
Studentikos, egendomlig för studentlivet;
uppsluppen, ogenerad.
256
Studentkår, sammanslutning av samtliga vid
ett univ. el. en högsk. inskrivna studerande, vid
univ. i Lund och Uppsala uppdelade på
nations-föreningar. Samtliga 17 s. vid univ. och de
sedan gammalt som högsk. räknade
utbildnings-anstalterna ingå i Sveriges förenade studentkårer
(SFS), näml.: Lunds s. (stiftad 1867, men i viss
mån med den 1830 stiftade Akademiska
föreningen i Lund som föregångare; 13 nationer),
Uppsala s. (1849; 13 nationer), Veterinärmedicinska
fören. (vid Veterinärhögsk.; 1868), Medicinska
fören. (vid Karolinska inst.; 1877), Stockholms
högsk:s s. (1883), Odontologiska fören. i
Stockholm (vid Tandläkarhögsk. i Stockholm; 1888),
Göteborgs högsk:s s. (1891, obligatorisk 1907),
Farmaceutiska inst:s s. (1896), Tekniska högsk:s
s. (1902), Chalmers s. (vid Chalmers tekniska
högsk.; 1906), Handelshögsk:s s. (1909),
Skogs-högsk:s elevkår (1916), Handelshögsk:s i
Göteborg s. (1925), Lantbrukshögsk:s s. (1932),
Odontologiska fören. i Malmö (vid
Tandläkarhögsk. i Malmö; 1946), s. vid Medicinska högsk.
i Göteborg (1950) och Högre mejerikursens s.
vid Alnarps lantbruksinst. (1950). — Samtliga s.
i Stockholm, jämte Socialinst:s i Stockholm
elevkår, bilda en gemensam organisation,
Stockholms studentkårer (konstituerad 1924
genom ombildning av tidigare organisationer av
liknande art), de 4 s. i Göteborg bilda
Göteborgs förenade studentkårer (1928).
Sveriges förenade studentkårer
(1921) har till uppgift att verka för de
svenska studenternas gemensamma bästa,
representera dem i det internationella studentarbetet
m. m. samt att utge Svensk studentkalender
(1926 ff.). SFS:s högsta beslutande organ är
fullmäktige, där samtliga anslutna kårer (se ovan)
äro proportionellt representerade, medan det
löpande arbetet är koncentrerat dels till den ganska
ofta sammanträdande styrelsen, dels till det
centrala sekretariatet i Stockholm och de till olika
kårorter förlagda utskotten (utbildningsutskottet
i Lund, internationella utskottet i Stockholm och
sociala utskottet i Uppsala). Det mest
omfattande arbetet äger rum i samband med de ung. vart
5:e åf anordnade allmänna studentkonferenserna,
de s. k. studentriksdagarna. SFS utger också
sedan 1949 kvartalstidskr. Studenten.
Studentsången, se Sjungom studentens
lyckliga dag.
Stüdie, utkast, övningsarbete.
Studiecirklar, kamratkretsar för gemensamma
teoretiska och praktiska studier över ett angivet
ämne efter en på förhand uppgjord plan. Se
vidare Folkbildningsarbete.
Studieförsäkring, en form av livförsäkring
med lägre premier vissa år, närmast anpassad
efter behovet hos studerande, för vilka det är
angeläget att under studietiden hålla utgifterna
nere så lågt som möjligt. Givetvis lämpar sig
s. även för åtskilliga andra kategorier, t. ex.
för låntagare; ofta benämnes s. därför även
kreditförsäkring.
Studiehjälp. Ekonomisk s. av allmänna medel
har sedan 1884 utgått till elever vid folkhögsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
