Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ställbergsfältet - Ställdalen - Stället - Ställförflyttning, lokomotion - Ställningskrig - Ställverk - Stämband - Stämföring - Stämgaffel - Stämjärn (stickjärn) - Stämma - Stämma (musik) - Stämmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Ställdalen—Stämmaskin
282
köping. Malmen är en manganhaltig
skarnjärn-malm, vilken ligger i en kalkskiktad leptit.
Manganhalten är 5,0—5,5 °/o. Gruvan är Sveriges
djupaste med ett djup av över 900 m. Ägare är
Ställbergs grufve-ab.
Ställdalen, industrisamhälle i Ljusnarsbergs
kommun i Västmanland; 1,288 inv. (1951). S.
ligger vid 14 m höga fall i Hörksälven strax
ovanför dess inträde i sjön Björken (153 m
ö. h.) samt är knutpunkt för Bergslagsbanan och
linjen Frövi—Ludvika. Här finnas pappersbruk,
sulfitfabrik, masugn, sågverk och elkraftverk,
tillhörande ab. Stjernfors-Ställdalen, som har sitt
huvudkontor här.
Stället, se Masugn, sp. 662.
Ställförflyttning, lokomotiön. Hos
djuren sker s. genom amöboid rörelse, genom
flimmerrörelse el. genom muskelrörelse. — Hos
människan sker s. genom gång och
springande (löpning). Gången utgöres närmast av ett
ständigt fallande framåt. Härvid svänges det ena
benet framåt med böjd höft och böjt knä och
uppåtlyftat fotblad förbi stödjebenet och
ansät-tes med hälen mot marken. Kroppen bibehåller
en viss fart framåt, det framsträckta benet
liksom bromsar, varigenom kroppen lyftes upp på
det framställda benet och stöder på detta. Från
att ha tjänstgjort som stöd användes detta
samma ben nu som framdrivande hävstång för
kroppen, i det att benet sträckes i höft och knä,
fotsulan böjes mot marken och hela kroppen föres
framåt och vilar till slut på framändarna av
denna fots mellanfotsben. Genom plötslig
böjning i knäleden och höftleden och
uppåtsträckning av fotbladet lyftes nu detta ben från
marken, samtidigt med att kroppstyngden föres över
på det andra benet, som under den skildrade
proceduren svängts fram förbi och ansatts mot
marken. Nödvändigtvis svänger kroppen under
gången från ena stödjebenet till det andra, varur
också armarnas synkrona svängning uppkommer.
Vid springandet lämnar stödjefoten marken,
redan innan pendelfoten tagit stöd.
Ställningskrig, ett krig, där, till skillnad från
rörligt krig, parterna satt sig fast i fältbefästa
ställningar. I modern form förekom s. första
gången i rysk-japanska kriget 1904—05 och
sedermera fullt utbildat i 1 :a världskriget, där det
karakteriserade de flesta fronterna.
Ställverk. 1) Elektrotekn., se Elektriskt
ställverk.
2) Järnv., se Järnväg, sp. 714.
Stämband, se Röstapparat och Struphuvud.
Stämföring, mus., se Stämma 2).
Stämgaffel, ett av engelske lutspelaren John
Shore 1711 uppfunnet gaffelformigt instrument,
som begagnas för att reproducera ett bestämt
svängnings tal. S. består av en U-formigt böjd
stålstav, som vid mitten är försedd med ett skaft
el. handtag och som kan bringas att ljuda genom
att man slår på den ena skänkeln el. stryker den
medelst en fiolstråke. Man har konstruerat s.,
vid vilka tonhöjden inom vissa gränser
kontinuerligt kan förändras, därigenom att löpvikter
för
skjutas utefter
skänklarna.
Tillföres en s.
ej
svängnings-energi, upphöra
snart dess
svängningar.
Detta kan
förhindras genom
att anbringa en
Neefs
hammare, varmed en
ständig energitillförsel medelst en elektrisk ström
är möjlig. S. tillverkas för olika svängningstal.
Särsk. använd är en s., som vid anslag ger
kammartonen (a1 med c:a 880 enkla el. c:a 440
dubbelsvängningar per sek.). En sådan s. brukas vid
stämning av musikinstrument. En s:s ton kan
avsevärt förstärkas genom att skaftet stödes mot
en resonansbotten.
Stämjärn (stickjärn), mejselformat stål
med skaft av trä el. dyl., som av snickare
användes vid vissa arbeten i trä. Det vanliga s. el.
huggj ärnet har rak, tvärställd
egg, bildad genom snedfasning av
klingans ena sida. S k ö 1 p kallas ett s.
med bågformig sektion och egg.
Alltefter bågformens djup skiljer man
mellan h å 1 j ä r n och f 1 a c k j ä r n.
G e t f o t e n är ett s. med
vinkelfor-mig sektion och egg. Lockbettel
är ett s. med eggen på stålets kortsida.
Jfr S tämmaskin.
Stämma, vissa korporationers och
andra juridiska personers beslutande
organ, ss. bolags-, kommunal- och
kyrkostämma.
Stämma, mus., utförande organ i ett
flerstämmigt tonstycke (t. ex.
pianostämma, flöjtstämma). Efter sin olika
betydelse delas s. i huvud-(obligata,
principal-) stämmor och bistämmor,
även i solostämmor och kör- el. ripien-
stämmor, efter sitt läge i över-, mellan- och
understämmor. Stämföring kallas det sätt,
varpå de olika s. i en sats genomföras, och
härvid skiljes mellan reala s., som ha självständig
gång, och mera osjälvständiga
fyllnads-stämmor. I kör för blandade röster
förekomma sopran-, alt-, tenor- och basstämma, i
manskör el. -kvartett 1 :a och 2:a tenor, i:a och
2:a bas.
Stämmaskin, maskin för stämning, d. v. s.
upptagning av fyrkantiga hål i trä. S. kan arbeta
med lockbettlar, som i hastig takt (400—500 slag
per min.) gå upp och ned mot det på ett
inställ-bart bord befintliga arbetsstycket. För att
stämma rent har stålet förutom huvudeggen en egg
på vardera sida om denna. S. kan också arbeta
med fräskedja, d. v. s. en över kättinghjul driven
ändlös kedja, vars länkar äro försedda med
fräs-tänder. Slutl. kan s. arbeta med
borrstämjärn, ett med 4 eggar försett kvadratiskt
stämjärn, inuti vilket en vanlig spiralborr för trä
roterar.
Svängningarna hos en stämgaffel,
som ger grundvågen (t. v.), resp.
z:a och 3æ övervågen.
Stämjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
