Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suarès (Yves Scantrel) - Suarez, Francisco - Sub - Subalpin region, subalpint område - Subaltern - Subantarktisk - Subarktisk tid - Subatlantisk tid - Subboreal tid - Suber, Margareta - Suberin, korkämne - Subfebril - Subfossil - Subiaco - Subito - Subjekt - Subjektiv - Subjektivism - Subjektiv rätt - Subjotnisk - Subkutan - Sublim - Sublimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Suarez—Sublimat
292
för Yves Scantrel, fransk författare (1868
—1948). S. var en förnäm essäist, lärjunge till
Nietzsche och de stora ryssarna. Med ”Le livre
de 1’émeraude” (1901), inspirerad av Bretagnes
tragiska natur, och ”Images de la grandeur”
(s. å.) slog han igenom. I en rad halvt
monografiska, halvt aforistiska arbeten har han vidare
utvecklat sin universella spekulation, bl. a. i
”Présences” (1926).
Suarez [sæa’räj)L Francisco, spansk
jesuitisk teolog (1548—1617), en av den jesuitiska
teologiens mest betydande representanter. Utom
kommentarer till Tomas’ från Aquino ”Summa”
skrev han bl. a. ”Defensio fidei catholicæ et
apo-stolicæ adversus Anglicanæ sectæ errores”
(1613). — Litt.: Monogr. av E. M. Rivière och
R. de Scoraille (1918).
Su’b, lat., under.
Subalpin region, subalpint område,
kallar man inom växt- och djurgeografien det
nedanför den alpina regionen belägna området,
som i Sverige omfattar björkskogsbältet och i
bergstrakter, där björkskogen saknas, de övre
delarna av barrskogsområdet.
Subalte’rn, underordnad tjänsteman;
subaltern-officer, se Befäl.
Subanta’rktisk, om den del av s. halvklotet,
som omger den antarktiska kontinenten. Den
begränsas i n. av io°-isotermen för den varmaste
mån. Till de s. k. subantarktiska öarna
räknas bl. a. Kerguelen, Syd-Georgien,
Syd-Shet-lands- och Syd-Orkneyöarna.
Suba’rktisk tid, se Blytt-Sernanderska
klimatperioderna.
Subatla’ntisk tid, se Blytt-Sernanderska
klimatperioderna.
Subboreäl tid, se Blytt-Sernanderska
klimatperioderna.
Suber, Siri Margareta Augusta,
författarinna (f. 1692 2/n), fil. mag. 1915 i Uppsala. Hon
debuterade 1932 med romanen ”Charlie” och har
sedan skrivit ett flertal romaner, bl. a. ”Mot
rött ljus” (1945), där det psykologiska intresset
överväger.
Suberln, korkämne, den i förkorkade
cellväggar förekommande substans, som ger korken
dess karakteristiska egenskaper.
Subfebril, om feber omkr. 38°, ej över 38°s.
Subfossil, om växt- och djurlämningar, som
finnas i geologiska avlagringar närmast äldre
än dem, som nu bildas.
Subiaco [sobja’kå], forntidens Subläqueum,
stad i Italien, 50 km ö. om Rom, vid Tibers
biflod Aniene; c:a 9,000 inv. S. är berömt genom
Benedictus av Nursia, som i trakten anlade flera
kloster, bland vilka benediktinordens
moderkloster Santa Scolastica ännu kvarstår.
Subito [so’bitå], it., mus., plötsligt, snabbt.
Subje’kt (lat. subje’ctum, det underlagda). 1)
(Filos.) Det, som har egenskaperna som sina
bestämningar.
2) (Log.) Det, om vilket i ett omdöme något
utsäges; motsatsen är predikat, det om subjektet
utsagda.
3) (Gramm.) Betecknar vanl. den satsdel,
varom något (predikatet) utsäges, t. ex. Karl i
satsen ”Karl kommer”. Om man med en sats menar
det språkliga uttrycket för den psykologiska akt,
som förbinder två föreställningar med varandra,
så är s. det ena av de element, som sålunda
förbindas, och vanl. det, som först finnes i
medvetandet, varmed sedan en ny föreställning
(predikatet) förbindes. Från denna synpunkt är i
satsen ”en man ett ord” en man s. likaväl som
Karl i nyss anförda sats. I de båda utropen
”eld!” och ”det brinner!” är det
psykologiska s. detsamma; skillnaden är, att i den senare
satsen finnes ett g r a m m a t i s k t s., det. I
opersonliga konstruktioner som t. ex. ”det
regnar” utgöres s. av ett betydelsetomt formord, som
kallas formellt s.
Subjektiv [el. su’b-], personlig, beroende på
(ensidigt) personlig uppfattning, icke på
fördomsfritt bedömande av saken själv. — Filos.,
tillkommande subjektet, hörande till detta och
dess natur; ägande sin grund i subjektet, giltigt
endast för detta. Motsatsen är objektiv.
Subjektivism, filos., varje åskådning, som i
subjektet, i det mänskliga medvetandet och
arten av dess uppfattning ser ursprunget och
måttstocken för all kunskap och all värdering. Som
kunskapsteoretisk s. bestrider den
möjligheten av allmängiltig el. s. k. objektiv kunskap
om verkligheten och erhöll redan under den
antika sofistikens tid sin uttrycksfulla formel i
Protagoras’ sats, att ”människan är alltings mått”.
Som etisk s. förkastar den läran om
allmängiltiga sedliga normer och ändamål och sätter
handlandets syftpunkt i den enskildes lust el.
framgång. Som estetisk s. framhåller den
godtyckligheten av alla våra smakomdömen. —
Dess motsats är på alla dessa områden o b j e
k-t i vi sm en; sakligt förbinder den sig ej sällan
med relativismen och skepticismen.
Subjektiv rätt, den el. de rättigheter el.
befogenheter, som enl. rättsordningen tillkomma
enskilda rättssubjekt.
Subjo’tnisk, geol., åldersbeteckning för äldre
algonkiska (proterozoiska) bildningar, som ligga
under de jotniska sandstenarna.
Subkutän (av lat. su’b, under, och cu’tis, hud),
under huden befintlig el. försiggående, t. ex.
sub-kutan injektion.
Sublim, upplyftande, upphöjt skön.
Sublimat (lat. sublimätum, perf. part, av
sublimare, förhöja, rena; jfr Sublimering),
kvicksil-verklorid, HgCh, hydrargyri chloridum
corrosi-vum, tungt, färglöst kristallpulver, svagt lösligt i
vatten, bättre i sprit. S. är ett starkt gift, som
på gr. av sin bakteriedödande förmåga användes
som desinfektionsmedel. På gr. av sin giftighet
har s. dock numera nästan helt ersatts med mera
ofarliga medel.
Sublimering el. s u b 1 i m a t i ö n,
kondensa-tion av en gas direkt till fast form utan
mellanliggande bildning av den vätskeformiga fasen
ävensom åstadkommandet av en sådan
kondensa-tion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
