Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Superkarg - Superlativ - Supernova - Superoxid - Supersonisk - Supervielle, Jules - Supinum - Suppé, Franz von - Suppleant - Supplement - Supplementvinkel - Supplementär täckning - Supplera - Supplik - Supponera - Support - Supporter - Supposition - Suppositoria - Supprimera - Suppuration - Supradentaler el. alveolarer - Suprakrustala bergarter - Supraledning - Supramarin - Supranaturalism - Supremati - Suprematiakten - Sura - Sura (kommun) - Surabaja - Surahammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Superkarg—Surahammar
335
Superka’rg (av lat. su’pcr, över, och sp.
ca’r-go, last), se Cargo.
Su’perlativ, överdriven; intensiv,
översvallande. — Språkv., se Komparation.
Superno’va, astr., se Nya stjärnor.
Superoxid, se Oxider.
Supersonisk [-ä’n-] (av lat. su’per-, över, och
so’nus, ljud), om hastighet, som överstiger
ljudets, överljudhastighet. — Motsats: subsonisk.
Supervielle [sypärvjä’l], J u 1 e s, fransk
författare (f. 1884). S. har levt omväxlande i
Sydamerika (Uruguay och Argentina) och Frankrike.
Han står nära surrealismen, men han utnyttjar
medvetet beräknande sitt stoff ur verklighet och
dröm. S. framträdde först som lyriker, påverkad
av symbolismen, och har utg. flera diktsaml.
Efter att ha utg. några romaner fann S. sin rätta
form som berättare i en rad halvt sagostämda
berättelser, ”L’enfant de la haute mer” (1930;
sv. övers. ”Världshavens barn”, 1949), ”L’arche
de Noé” (1938) och ”Le petit bois” (1942). S.
har också framträtt som dramatiker.
Suplnum (lat. supinus, bakåtböjd,
tillbakagåen-de), gramm., vissa av det latinska verbets
nomi-nalformer, som i förening med en del andra ord
tjäna som kasusformer av infinitiven. Av s.
brukas två kasus, ackusativ (på -um), som mest i
förbindelse med rörelseverb uttrycker avsikt el. mål
(t. ex. ire cubitum, gå och lägga sig), och
abla-tiv (på -u), som vanl. förekommer tills, m.
adjektiv och betecknar, att en utsagd egenskap
hänför sig till en handling el. ett tillstånd (t. ex.
iucundus auditu, angenäm att höra). Svenskt s.
bildas av perfektparticipet och är — vanl.
förbundet med hjälpverbet hava — huvuduttryck för
perfekt betydelse; det är oböjligt.
Suppé [zopè’], Franz von, österrikisk
tonsättare (1819—95). Han var kapellmästare vid
flera teatrar i Wien, sist vid Carl teatern, som
genom S. vann berömmelse som operettscen. Av
S:s många operetter fingo flera stor framgång,
bl. a. ”Flotte Bursche” (1863; ”Glada gossar”,
Sthlm 1875), ”Die schöne Galathea” (1865; ”Den
sköna Galathea”, 1868), ”Leichte Kavallerie”
(1866; ”Lätta kavalleriet”, 1891), ”Fatinitza”
(1876; Sthlm s. å.), ”Boccaccio” (1878; Sthlm
1879).
Supplea’nt, ersättare, (vald) ställföreträdare.
Suppleme’nt, tillägg (t. ex. till bok). —
Supplementär, fyllnads-.
Supplementvinkel, den vinkel, som, lagd till
en annan vinkel, ger två räta vinklar (1800).
Supplementär täckning, se Sedelutgivning.
Supplera, utfylla, tillägga.
Suppllk, böneskrift, ödmjuk anhållan. —
S u p p 1 i k a’n t, person, som bönfaller.
Supponera, förmoda, förutsätta.
Support [-å’rt], den med en ledarskruv och
matningsskruv utrustade släde, som uppbär
verk-tygshållaren vid metallsvarvar, vissa typer av
borr-, hyvelmaskiner o. s. v. —
Supportsvarv är en med s. försedd svarv.
Supporter [sapä’ta, sv. utt. supå’rtor] (eng.),
understödjare, gynnare; beundrare.
Suppositiön, förmodan.
336
Suppositöria, plur. av suppositörium,
lat., med., stolpiller.
Supprimèra, undertrycka.
Suppuratiön, dets. som varbildning.
Supradentäler el. a 1 v e o 1 ä r e r, fonet.,
konsonanter, som bildas med tungspetsen mot
tandlådorna, t. ex. uppsvenskt r-ljud.
Suprakrustäla bergarter, alla på jordytan
bildade bergarter.
Supraledning, ett egendomligt tillstånd av helt
försvinnande elektriskt motstånd hos vissa
metaller, legeringar och metallföreningar vid mycket
låg temp. S. upptäcktes 1911 av
Kamerlingh-On-nes i Leiden, som fann, att kvicksilver vid
avkylning under 4,22° K plötsligt förlorade varje
påvisbart spår av elektriskt motstånd. För några
andra metaller gälla följ, temp., under vilka s.
inträder: tenn 3,7° K, tantal 4,4° K, bly 7,2° K,
niobium 8,2° K. Nitrider, karbider, borider och
silicider av molybden, tantal, volfram m. fl.
metaller besitta ävenledes egenskapen av s. Ett
magnetiskt fält försvårar uppkomsten av s.
därigenom, att den högsta temp., vid vilken s. kan
bestå, sänkes. Därmed begränsas automatiskt den
maximala strömstyrka, som kan transporteras
genom en motståndslös tråd, enär strömmen själv
ju alstrar ett magnetfält.
Supramarin (av lat. su’pra, över, och ma’re,
hav), överhavs-, bildad ovan havsytan.
Supranaturali’sm, i allm. varje åskådning,
som i mots. till en rent naturalistisk betraktelse
räknar med en utöver det sinnliga gående
verklighet samt med en gudomlig uppenbarelse. —
Inom kyrkohistorien har namnet s. kommit att
användas spec. för en teologisk riktning under
senare hälften av 1700-talet, vilken i mots. till
den då härskande rationalismen ville göra
gällande den kristna trons utöver ”förnuftet”
gående, uppenbarelsemässiga karaktär.
Supremati, överhöghet, särskilt påvens över
rom.-kat. kyrkans biskopar.
Suprematiakten kallas den av Henrik VIII i
nov. 1534 utfärdade förordning, genom vilken
konungen i England blev kyrkans högste styresman
och vari även krävdes en suprematied,
varigenom denna överhöghet erkändes. S. avskaffades
1555 men återinfördes av drottning Elisabet 1559
i modifierad form; 1689 ersattes den av trohetsed
och allmänt avsvärjande av påvlig kyrkostyrelse.
Süra, se Koran.
Sura, kommun i Västmanlands län, Snevringe
hd, kring mell. Kolbäcksån med Strömsholms
kanal; 133,22 km, 6,225 inv. (1954). Industri- och
jordbruksbygd kring ån och Strömsholmsåsen,
f. ö. småbergig skogsbygd. 1,486 har åker. I S.
Surahammar (se d. o.) och Lisjö (nedlagt
järnbruk). Nuv. kyrkan uppf. 1892. Pastorat i
Västerås stift. Munktorps kontrakt.
Suraba’ja [so-], se Soerabaja.
Surahammar, industrisamhälle i Sura kommun
i Västmanland, vid Kolbäcksån och
statsbanelin-jen Kolbäck—Ramnäs, 20 km n. v. om Västerås;
4,836 inv. (1951). Apotek och provinsialläkare.
Främsta och äldsta industriföretag är
Suraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
