Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Surrealism - Surrey (grevskap) - Surrey (hamnområde) - Surrogat - Surstek - Surströmming - Sursum corda - Surt - Surte - Surteby-Kattunga - Surte glasbruk ab. - Surtorn - Surukuer el. hurukufåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Surrey—Surukuer
340
perspektiv. 1924 utgav den unge, begåvade
läkaren och förf. André Breton ”Manifeste du
sur-réalisme” och placerade sig därmed som s:s förste
teoretiker. 1929 skrev Breton ett andra, betydligt
reviderat manifest; här talade han om en
förbindelse mellan inre och yttre liv, mellan drömmens
omedvetet känslosyboliserande värld och den av
tanken kontrollerade verkligheten, något senare
tolkad under bilden av två kommunicerande kärl.
— Emellertid började ledningen glida Breton ur
händerna för att övertas av den excentriske
spanske målaren Salvador Dali (f. 1904), som
hade sin uppseendeväckande parisdebut just 1929.
Denne har i sina konstnärligt ofta diskutabla
målningar med sadistens skadeglädje och en
nästan kannibalisk aptit kastat sig över avskrädet
på själslivets bakgård, särsk. alla sexuella
bortträngningar och perversioner. Konsten är för
Dali ej något estetiskt värdefullt utan snarast
ett halvt psykiatriskt forskningsfält, där man kan
upptäcka ”förbjudna” och chockerande
hemligheter. En annan representant för s. är
fransmannen Yves Tanguy (f. 1900), ”det undermedvetnas
landskapsmålare”. — Surrealister ha ej sällan
delat en utställning med kubister, neoplastiker o. a.
abstrakta konstnärer. Förbindelsen s.—kubism är
särskilt naturlig, då impulser otvivelaktigt
växlats mellan dessa riktningar. Så har t. ex. Picasso
i sin produktion då och då varit inne på surreala
linjer utan att dock vilja kallas ”surrealist”.
Vissa medl. av den tidiga surrealistkretsen, den
lekfullt fantastiske, färgbegåvade målaren Joan
Miro (f. 1893 i Barcelona) samt skulptörerna
Hans Arp (f. 1887 i Strasbourg) och Alberto
Giacometti (f. 1901 i Schweiz), lämnade efter
några år Bretons organisation och bildade vid
1930-talets slut under beteckningen ”abstrakta”
en grupp tills, m. Picasso och skulptören Laurens.
Målaren Max Ernst slutl. (f. 1891 i Köln;
na-turaliserad fransman) kvarstod ännu så sent som
1949, liksom den förut nämnde Tanguy, under
surrealistbeteckningen. — I Sverige
introducerades s. av Halmstadgruppen (S. Jonson, W.
Lo-rentzon, S. Mörner, A. Olson, E. Olson och E.
Thorén) vid början av 1930-talet och i Danmark
av bl. a. V. Bjerke-Petersen och Freddie (eg.
F. W. C. Carlsen) ett par år senare. Genom
Endre Nemes’ lärarverksamhet vid Valand från
1947 fick en del av den unga göteborgskonsten
en surrealistisk prägel. Sin utgångspunkt i s.
hade gruppen Imaginisterna, som 1949 startades i
Malmö av M. W. Svanberg, C. O. Hultén, A.
österlin m. fl. — Litt.: M. Nadeau, ”Histoire
du surréalisme” (2 bd, 1945—48). — V.
Bjerke-Petersen, ”S.” (1934), S:s billedverden” (1937);
A. Breton, ”Le surréalisme et la peinture” (1945);
F. Holmér m. fl., ”Halmstadgruppen” (1947).
Surrey [sa’ri], grevskap i England, närmast
s. och s. v. om London; 1,869 k®2, 1,610,000
inv. Den största staden är Croydon; huvudstad
är Kingston-on-Thames. S. genomdrages av
höjdsträckningen North Downs. Vidsträckta
trädgårdsodlingar ; mycket humle odlas. En mångsidig
industri blomstrar, främst i grannskapet av
London.
Surrey [sa’ri], en del av Londons
hamnområde (se London, sp. 947).
Surrey [sa’ri], Henry Howard, Earl of
S., engelsk skald (omkr. 1518—47), jämte Th.
Wyatt förelöpare för den omformning av den
engelska poesien under italienskt inflytande, som
sedan tog fart under Elisabets tid.
Surrogät, ersättning för det ”riktiga”, ”äkta”
(t. ex. ”kaffe-s.”); sämre ersättningsmedel,
nöd-fallsmedel.
Surstek tillagas av låret av oxe el. häst. Köttet
lägges i en lag av dricka, ättika och kryddor el.
i mjölk, som får surna. Efter 8—14 dagar
upptages det, späckas och stekes som vanlig stek.
De sura ämnena skydda köttet mot förskämning
och göra det mörare-
Surströmming, lindrigt saltad strömming, som
jäst och fått en säregen smak och mindre
behaglig lukt. S. är särskilt omtyckt av norrlänningar.
Sedan strömmingen legat ett dygn i saltlake,
gälas den, skölj es, lägges i tunnor och saltas.
Färdig efter 6—7 veckor.
Su’rsum co’rda, lat., ”upp (med edra) hjärtan”,
inledningsorden till den lovsång i katolska
mässan, som föregår invigningen av brödet och vinet.
Surt (isl. Surtr), enl. eddakvädena och Snorre
en jätte, herre över det brinnande och strålande
Muspelhem, eldens värld. Till ragnarök skall S.
komma ridande i spetsen för Muspells söner. I
striden på Vigrids slätt kämpar han mot Frej
och fäller honom. Slutligen kastar han sina lågor
över världen, och allting förgås.
Surte, industri- och stationssamhälle i Nödinge
sn i Västergötland, 14 km n. om Göteborgs
centrum, vid Götaälv och Bergslagsbanan; 2,515 inv.
(1951). Här finnas glasbruk med elkraftverk,
tillh. ab. Surte glasbruk, samt en
konstgummi-fabrik. En kyrka av sten byggdes 1912. — 29A
1950 inträffade i S:s s. del ett lerskred, som drog
med sig 34 bostadshus och vållade materiella
skador för c:a 5 mkr. Kanalled, lands- och
järnväg blevo otrafikabla. Efter 20 dagar voro
lands-och järnväg åter öppna, kanalleden var
uppmuddrad efter 6 veckor. Skredområdets längd var c:a
700 m, största bredd 390 m och dess areal 22 har.
Skredärrets max.-höjd över älvytan är 28 m (se
K. E. Bergsten i Svensk geografisk årsb., 1950).
Surteby-Kattunga, sn i Älvsborgs län, Marks
hd, kring Viskan; 51,21 km2, 1,111 inv. (1954).
Bebyggda dalar mellan bergplatåer. 1,167 har
åker. Delvis medeltida kyrka, ombyggd 1784.
Ingår i S., Fotskäls och Tostareds pastorat i
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontr.
Bildades 1926 genom förening av Surteby och
Kattunga. Tillhör storkommunen Västra Mark.
Surte glasbruk ab., Surte, driver glasbruk i
Surte och Kungälv. Företaget etablerades 1862,
erhöll bolagsform 1894. Tillverkningen utgöres
av buteljer, flaskor och burkar, sammanlagt c:a
125 mill. per år, samt damejeanner. Antal
anställda c:a 600; aktiekapital 4,9 mkr. Ett
dotterbolag till S. är Kongelfs glasbruks ab.
Surtorn, bot., se Berberis.
Suruküer el. hurükufåglar, Trogo’nidae,
fam. bland de blåkråkartade fåglarna. S. utmär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
