Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea (tidskrift) - Svea (kalender) - Svea (försäkringsbolag) - Svea, Margarin-ab. - Svea, Rederi-ab. - Svea artilleriregemente, A 1 - Sveaborg - Sveabryggerier, ab. - Svea-choklad, ab. - Svea flygflottilj, F 8 - Sveagruvan - Svea hovrätt - Svea ingenjörkår - Svea kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Svea—Svea kanal
378
Atterbom, N. F. Biberg, A. Fryxell, E. G. Gei jer,
A. Törneros och G. Wahlenberg.
Svea, illustrerad kalender, som utgavs 1844—
1907. S. innehöll bidrag av många bland
Sveriges förnämsta författare och konstnärer. — En
65:e årg. utgavs 1924.
Svea, försäkringsbolag, se Brand- och
livför-säkrings-ab. Svea.
Svea, M a r g a r i n-a b., se Margarin-ab. Svea.
Svea, Rederi-a b., se Stockholms rederi-ab.
Svea.
Svea artilleriregemente, A 1, Sundbyberg,
leder sitt ursprung från Vasakonungarnas art.,
sedermera av Karl XI organiserat som
Kungliga artilleriregementet med en
fältstat bl. a. i Stockholm; vid 1794 års
omorganisation bildades därav bl. a. S. med 12 kompanier
i Stockholm och 1 i Vaxholm samt detachement
på Frösön och i Gävle. 1893—1904 benämndes
reg. Första S. 1876 erhöll S. nya kaserner vid
Valhallavägen i Stockholm. 1946 började S. flytta
ut till nybyggda kaserner i Rissne, Sundbyberg.
S. är motoriserat och tillhör 4:e militärområdet.
Reg:s skjutfält är beläget vid Marma i n.
Uppland. — Litt.: ”Anteckningar om Kungl. S. 1794
—1894” (1898).
Sveaborg, på fi. tidigare Wapori, nu
Su’omen-linna, kustfästning utanför Helsingfors. Efter
1741—43 års ryska krig blev frågan om en
fästning vid Helsingfors aktuell. På riksdagen 1746
—47 uppgjorde Augustin Ehrensvärd och H. H.
von Liewen ett betänkande rörande anläggningen
av en stor sjöfästning i s. Finland. Det slutliga
projektet, som gick ut på uppförandet av både
land- och sjöfästning vid Helsingfors,
fastställdes 9 nov. 1747, och K. m:t uppdrog åt
Ehrensvärd att sätta fästningsplanen i verket. Arbetena
började redan 1748, men 1750 föreslog
Ehrensvärd, att fästningen skulle inskränkas till
”Varg-skärsholmarne”, vilket godkändes. Arméns flotta
skulle ha sin huvudstation i den nya fästningen.
Under 1765—66 års riksdag avsattes Ehrensvärd
av mössorna och ersattes av fortifikationschefen
Virgin. Men 1769 återfick han ledningen och
kvarstod på sin post till kort före sin död 1772.
Befästningarna voro ofullbordade på Väster
Svartö och Stora öster Svartö men till största
delen färdiga på Vargskär (Gustavssvärd), Vargö,
Lilla öster Svartö och Långörn. 1788 sattes S.
i provisoriskt försvarstillstånd.
Vid krigsutbrottet 1808 befann sig fästningen
i försvarsdugligt skick. Den stridande styrkan
uppgick till 6,750 man, och 734 kanoner funnos
till valls, medan lika många funnos i förråden.
Dessutom funnos inom fästningen 600 kanoner,
som tillhörde arméns flotta. Kommendanten
vice-amiral Carl Olof Cronstedt pådrev med mycken
energi under febr, förbättrings- och
reparationsarbeten. 2 mars angrepo ryssarna en mindre
svensk styrka invid Helsingfors, vilken flydde till
S. Fastän de ryska trupperna i staden utgjorde
blott 2,000 man, förhöll sig Cronstedt
fullständigt passiv och gjorde intet utfall. Småningom
förstärktes de ryska stridskrafterna framför S.
men nådde aldrig fullständigt upp till garnisonens
styrka. 19—21 mars besköts fästningen, som
dock ej tog nämnvärd skada. Nu inleddes mellan
ryssarna och kommendanten de mot gällande
krigslag stridande underhandlingar, som ledde till
ryssarnas förslag om fästningens överlämnande.
En ny beskjutning följde 28 mars—2 april.
Efter krigsråd med sina officerare de närmaste
dagarna avslöt Cronstedt 6 april med ryssarna en
konvention, enl. vilken S. skulle överlämnas med
alla förråd och den i hamnen liggande flottan,
om icke minst 5 svenska linjeskepp anlänt till
undsättning före 3 maj. Dessutom skulle Lilla
öster Svartö, Väster Svartö och Långörn
omedelbart som pant överlämnas till ryssarna. Flera
av befälet på S., främst överste F. A. Jägerhorn,
hade verkat för kapitulationen. 3 maj
kapitulerade fästningen, och garnisonen uttågade 4—6 maj.
Ryssarna iståndsatte S. vid utbrottet av
Krim-kriget 1853. 9—11 aug. 1855 bombarderades
fästningen av en engelsk-fransk flotta och skadades
avsevärt. Sedermera iståndsattes S. av ryssarna
fullständigt och utvidgades på flera holmar.
13 april 1918 besatte finländska trupper S.,
och 12 maj hissades Finlands flagga på
Gustavssvärd. 1919 beslöt Finlands regering, att
Gustavssvärd, Vargö och Långörn skulle bevaras som
fornminnen. Det foma kommendantshuset på
Vargö invid en park med Augustin Ehrensvärds
gravmonument har av Samfundet Ehrensvärd
inretts till ett museum, främst gällande den
svenska tiden. Dessutom finnas på S. ett
art.-museum och sedan 1953 ett museum med
rums-interiörerna från det f. d. Armfeltska godset
Åminne. — Utanför den gamla fästningen runt
Helsingfors på holmar i havsbandet ligger en
modern fästning. — Litt.: ”Bidrag till S:s
historia”, 1—4 (1929—38); W. Odelberg,
”Vice-amiral Carl Olof Cronstedt” (1954).
Sveabryggerier, ab., Filipstad, grundades 1897
under namnet Ångbryggeri-ab. Svea; nuv. namn
1931. S. har efter hand förvärvat samtliga
skattepliktiga bryggerier även i Borlänge, Vestby,
Åmål, Ludvika, Säffle, Vansbro och Nora samt
är delägare i motsv. bryggerier i Falun, Karlstad,
Torsby, Sunne, Mora och Kristinehamn. Sedan
1951 tillhör S. ab. Pripp & Lyckholm, Göteborg.
Svea-choklad, ab., Norrköping, etabl. 1887,
nuv. bolag 1920, tillverkar choklad, konfektyrer
och karameller. S. förvärvades 1950 av ab.
Ica-industrier.
Svea flygflottilj, F 8, Barkarby, jaktflottilj,
beslutad 1936, uppsättning påbörjad 1938.
Sveagruvan, se Spetsbergen.
Svea hovrätt, se Hovrätt.
Svea ingenjörkår, Ing 1, förlagd i 1915—
22 uppförda kaserner vid Frösundavik, Solna.
S. leder sitt ursprung från det 1855 uppsatta
Sappörkompaniet, sedermera utökat till
Ponton-järbatal jonen (se Ingenjörtrupper), som 1856
förlädes på Kungsholmen, där S. till 1922 var
förlagd i den s. k. Pontonjärkasernen. S. tillhör
4:e militärområdet.
Svea kanal, ett i senare tid använt namn på
en sedan Gustav Vasas tid projekterad farled
Mälaren—Hjälmaren—(ev. Vättern—) Vänern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
