Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska kyrkans diakonistyrelse - Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, ab. - Svenska kyrkans lekmannaförbund - Svenska kyrkans lekmannaskola - Svenska kyrkans missionsstyrelse - Svenska landsbygden - Svenska landsbygdens kvinnoförbund - Svenska landsbygdens studieförbund (SLS) - Svenska landsbygdens ungdomsförbund (SLU) - Svenska landskommunernas förbund - Svenska landstingsförbundet - Svenska lantarbetsgivareföreningen - Svenska lantmännens riksförbund - Svenska lax- och laxöringföreningen u. p. a. - Svenska Linnésällskapet - Svenska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
417 Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag—Svenska litteraturen 418
lån till uppförande av kapell, församlingshem
o. dyl. och Svenska kyrkans diakonistyrelses
studiehjälpmedel, varifrån understöd lämnas åt
teologie studerande. Främst bland de delvis
självständiga företagen märkas ab. Svenska kyrkans
diakonistyrelses bokförlag, ab. Libraria med avd.
för kyrklig konst, Svenska kyrkans
lekmanna-skola samt Sociala råd- och hjälpbyrån (vid
Centralstationen i Stockholm), upprättad 1927. S.
utger bl. a. veckotidskr. Vår kyrka.
Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag,
ab., stiftades 1910 genom beslut av Svenska
kyrkans diakonistyrelse för att, enl. stadgarna, idka
bokförlagsverksamhet och bokförsäljning samt
annan därmed förenlig verksamhet till främjande
av det syfte, för vilket Diakonistyrelsen arbetar,
samt därvid utge och låta försälja endast sådana
artiklar, vilka uttryckligen godkännas av
Diakonistyrelsen. Granskande myndighet är
Diakonistyrelsens skriftutskott.
Svenska kyrkans lekmannaförbund, se Kyr-
kobröderna.
Svenska kyrkans lekmannaskola, grundad
1922, är Diakonistyrelsens speciella organ för
utbildning av inom kyrkan verksamma lekmän. Vid
S. anordnas kurser för direkt församlingsarbete,
fortbildningskurser för vissa yrkesutövare,
varjämte medverkan gives till utbildningskur ser,
anordnade av andra organ (t. ex. stiftsråd och
ungdomsförbund). S. är sedan 1923 förlagd till
Sigtuna.
Svenska kyrkans missionsstyrelse tillsattes av
K. m:t 1874. Styrelsen består av ärkebiskopen
som självskriven ordf, och 6 av kyrkomötet valda
medl. Mission bedrives i Afrika, Indien och
Kina. Verksamheten ledes av en missionsdir. med
säte i Uppsala.
Svenska landsbygden, riksorgan för
Bondeförbundet, halvveckotidning, från Ve 1926 utg. i
Stockholm, sedan 1932 i Södertälje. Red. är E.
Hedenström.
Svenska landsbygdens kvinnoförbund
(Bondeförbundets kvinnoorganisation), stiftat 1932, är
en organisation bland landsbygdens kvinnor i
anslutning till Bondeförbundets grundprogram.
Svenska landsbygdens studieförbund, förk.
SLS, riksorganisation för studiecirkel-, bibi.- och
föreläsningsverksamhet på landsbygden, grundad
1930. Under verksamhetsåret 1951/52 hade S.
4,157 studiecirklar med 36,201 medl.
Svenska landsbygdens ungdomsförbund,
förk. SLU, Bondeförbundets
ungdomsorganisation, konstituerades som riksförbund 1919.
Antalet medl. var 1952 c:a 106,000. S. utger
för-bundstidn. SLU-bladet (1927 ff.) och Politisk
tidskrift (1941 ff.). S. har sedan 1949 studieskola
på Mems slott vid Söderköping.
Svenska landskommunernas förbund bildades
1920 och har som ändamål att tillvarataga medlzs
gemensamma intressen, främja samverkan dem
emellan samt sprida kunskap i kommunal rättsliga
och kommunalpolitiska ämnen. S. utgör
arbetsgivarorganisation för medl.-kommunerna och
anlitas i stor omfattning av statliga myndigheter
som remissorgan. S. arbetar på länsavd. Av dessa
NF XX — 14
utsedda ombud, 150 till antalet, sammanträda vart
4:e år till förbundskongress. Mellan
kongresserna fungera förbundsfullmäktige. Den omedelbara
ledningen av verksamheten handhas av en
styrelse på 9 personer. Bredvid denna finnes en
särskild förhandlingsdelegation. S., vars centralbyrå
finnes i Stockholm, utger sedan 1920
Landskommunernas tidskrift och sedan 1946, i samarbete
med Fören. för allmän hälsovård, Hygienisk revy.
Förbundet driver en omfattande kursverksamhet
för kommunalmän. — S. är en frivillig
sammanslutning, men 1953 voro 812 av landets 814
landskommuner anslutna. Även samtliga köpingar
och ett antal municipalsamhällen tillhöra S.
Svenska landstingsförbundet, 1920 bildat
förbund, som har till ändamål att som organ för
samarbetet mellan de svenska landstingen
tillvarataga dessas gemensamma intressen. Till S. äro
rikets samtliga landsting anslutna. Under ledning
av förbundets direktör står en centralbyrå. S.
utger Sveriges landstings tidskrift, Årsbok för
Sveriges landsting och Meddelanden. — I nära
anslutning till S. arbeta Landstingens
centrala lönenämnd, som är landstingens
för-handlingsorgan i lönefrågor, och
Landstingens inköpscentral, som ombesörjer inköp
av inventarier m. m. till landstingens anstalter.
Svenska lantarbetsgivareföreningen. 1908
bildade ett antal då bestående länsorganisationer en
samarbetskommitté, vilken 1920 fick fastare
organisation och kallades Svenska
lantarbetsgivare-föreningarnas centralförening, fr. o. m. 1936 S.
S. har 16 länsföreningar och är uppdelad på 4
sektioner, en jordbruks-, en skogs-, en
trädgårds-och en allmän sektion. Trädgårdssektionen kallas
även Svenska
trädgårdsarbetsgiva-reföreningen. — Medlemsantalet var 1952
c:a 10,000, huvudsakl. större arbetsgivare.
Flertalet jordbrukare stå utanför S., men av
lantarbetarna är en relativt större del sysselsatt hos
medl. av S.
Svenska lantmännens riksförbund, se
Kooperation, sp. 664 och 665.
Svenska lax- och laxöringföreningen u. p. a.,
Malmö, bildades 1945 med huvuduppgift att
genom vetenskaplig forskning och praktisk
orga-nisationsverksamhet söka utforska lämpliga
metoder för att berika ett vattendrag med laxfisk.
S:s verksamhet i detta hänseende har hittills
varit förlagd huvudsakl. till Kävlingeåns
vattensystem. S. har laboratorium, akvarium,
kläck-ningsanstalt m. m. i Håstadmölla.
Svenska Linnésällskapet, se Linnéska sällskap.
Svenska litteraturen. De äldsta skriftliga
minnesmärkena i Sverige äro inskrifterna med
runor (se Runor). Av allt att döma har Sverige
haft en diktning av samma slag, som bevarats i
den isländska medeltidslitteraturen.
Figurframställningar på Ramsundsberget o. a. bildstenar
vittna om att Sigurdsagan varit känd. En stor
del av den nordiska hjältediktningen från senare
folkvandringstid har starka anknytningar till
Sverige och har måhända uppstått där. Ynglinga tal
handlar om svenska fornkonungar och bygger
sannolikt på ett äldre svenskt ättkväde. Även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
