Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverdrup, 5. Harald Ulrik - Sverges arbetares centralorganisation - Sverges kommunistiska parti - Sverges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) - Sverges socialdemokratiska vänsterparti - Sverige - Läge och gränser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
467 Sverges arbetares centralorganisation—Sverige 468
sökningar rörande fisket. Under 2:a
världskriket sysslade han med problem av betydelse för
ubåtarna samt varningar för dyning under
land-stigningsoperationer. S:s stora antal arbeten i
såväl meteorologi som oceanografi gälla främst
nordostpassaden, isdrift och havsströmmar. S. är
en av nutidens främsta kännare av arktisk
geofysik. Han var vetenskaplig ledare för
Amund-sens polarexp. 1918—25 och ledde organisationen
av den norsk-svensk-brittiska antarktisexp. 1949
—52.
Sverges arbetares centralorganisation, se
Fackförening, sp. 127.
Sverges kommunistiska parti (före 1943 off.
”Sverges kommunistiska parti, sektion av
Kommunistiska internationalen”, ofta kallat
”Komin-ternpartiet”), politiskt parti, uppstod 1921, då
majoriteten av Sverges socialdemokratiska
vänsterparti beslöt godtaga Kommunistiska
interna-tionalens 21 teser, varvid minoriteten bildade ett
eget parti, som övertog det gamlas namn. Inom
S. skedde splittringar 1924 och 1929. Vid det
förra tillfället ledde Z. Höglund den mot Moskva
oppositionella fraktionen, de s. k.
Höglundskom-munisterna, medan K. Kilbom och hans
anhängare, de s. k. Kilbomskommunisterna, kvarstodo
inom Kommunistiska internationalen.
Kilbomskommunisterna, som övertogo tidn. Folkets
Dagblad Politiken, splittrades ånyo 1929. Kilbom
opponerade nu mot Internationalens ledning och
bildade jämte sina anhängare Sverges
kommunistiska parti, från 1934 Socialistiska partiet (se
Sveriges socialistiska parti). — Den vid
partisprängningen 1929 mot Moskva trogna
fraktionen räknade icke några riksdagsmän men
övertog partiorganisationen och fick ett nytt
tidn.-organ i Ny Dag. Vid valen 1932 vann det 2
mandat i A. K. Gängse beteckning för dess
anhängare var under tiden närmast efter 1929
Sillénkommunister, efter en av ledarna för den
moskvatrogna fraktionen vid brytningen s. å.
Under intryck av Sovjetunionens kamp mot
Tyskland nådde partiet 1944 sin högsta styrka med
15 mandat i A. K. Vid valen till A. K. 1948
erhöll det blott 8, 1952 endast 5 platser. Dess
mest kände riksdagsman är red. H. Hagberg,
Luleå.
Sverges socialdemokratiska
ungdomsförbund, förk. SSU. Det första socialdemokratiska
ungdomsförbundet bildades 1903 av medl. från
det 1897 grundade Socialistiska
ungdomsförbundet. I mots. till detta sökte det under sina första
år arbeta i samförstånd med det
socialdemokratiska arbetarpartiet och uppnådde en avsevärd
omfattning. Dess förbundsorgan var Fram,
redigerad av bl. a. P. A. Hansson. Småningom
radikaliserades emellertid förbundet, och öppen
brytning med partiet inträdde efter
förbundskongressen 1914. Då slutl. vänster falangen inom
partiet 1917 bildade Socialdemokratiska
vänsterpartiet, anslöt sig majoriteten av
ungdomsförbundet till detta. S. å. grundade partilojala
medl. av förbundet det nuv. S., vilket alltsedan
starten arbetat i intimaste samförstånd med
Socialdemokratiska partiet och
fackföreningsrörel
sen. I S. har studieverksamheten fått en central
plats. Kursverksamhet bedrives bl. a. vid
förbundets skola Bommersvik i Södermanland. S.
är anslutet till Socialistiska
ungdomsinternatio-nalen. — S. är uppbyggt på lokala
sammanslutningar (socialdemokratiska ungdomsklubbar,
SDUK), vilka äro förenade i agitationskretsar
och distrikt. Sedan 1917 utger S. tidn. Frihet
(2 nr i mån.) samt bedriver egen
förlagsverksamhet. Medl.-antalet var 1953 90,000. S. har
1,800 lokala organisationer (klubbar) och är
uppdelat i 27 distrikt. — Ordf, i S. ha bl. a.
varit 1922—28 Rickard Lindström och 1934—40
Torsten Nilsson.
Sverges socialdemokratiska vänsterparti
bildades 1917 genom sprängning av Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti. Till partiet anslöt sig
en minoritet inom socialdemokratien, huvudsakl.
bestående av Socialdemokratiska
ungdomsförbundet, varjämte Ångermanlands och Norrbottens
partidistrikt helt anslöto sig. Parlamentariskt
blev partiet omedelbart företrätt av 15
riksdagsmän, som gingo över från Socialdemokratiska
riksdagsgruppen. Vänsterpartiets allmänna
grundsatser överensstämde i huvudsak med
arbetarpartiets, men därjämte betonades nödvändigheten av
utomparlamentarisk aktion. Ledande män voro
bl. a. Fr. Ström, Z. Höglund, C. Lindhagen,
K. Kilbom och T. Nerman. — Partiets rätt
heterogena sammansättning ledde redan 1921 till
splittring. Majoriteten antog de 21
Moskvateser-na och bildade Sverges kommunistiska
parti, medan minoriteten fortsatte
verksamheten under det gamla namnet. 1923
återförenades slutl. resterna av S. med Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti.
Sverige, konungarike i Nordeuropa, omfattar
s. och ö. delarna av Skandinaviska halvön;
449,200,11 km2, därav 410,568,04 (91,5%) land;
7,192,316 inv. (Vi 1954; 17 inv. per km2). I
landarealen ingå ett större antal öar, av vilka
de 12 ansenligaste (med Gotland och Öland som
de största) ha en sammanlagd yta av 5,721 km2.
Till den totala arealen kommer kustvattnet
innanför territorialgränsen (4 nautiska mil el. 7,4
km utanför de yttersta av havet icke ständigt
översköljda skären) med en sammanlagd areal av
42,748 km2. Huvudstad är Stockholm. — Namnet
S. kommer av äldre fsv. Sverike, av Svea rike,
svearnas rike.
Läge och gränser. S. är beläget mellan 550
20’ (Smygehuk) och 69° 4’ n. br. (riksröset
Koltajaure) och mellan io° 58’ (skäret St.
D rammen n. v. om Kosteröarna) och 240 10’
ö. Igd från Greenwich (ön Kataja s. om Torne
älvs mynning). S:s n. del skäres av polcirkeln,
och 65,000 km2 el. c:a 15% av hela arealen
ligga n. om densamma. S:s största längd från
n. till s. är 1,574 km, dess största bredd (ung.
på 59° 40’ n. br.) 499 km. Sjögränsen,
uppmätt längs kustlinjen på en karta i skala
1:2,000,000, är c:a 2,500 km; enl. Strelbitsky har
kustlinjen en verklig längd av 7,624 km. Av
den totala landgränsen, 2,193 km, har gränsen
mot Finland en längd av 536 km, den mot Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
