Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Sverige
502
Exploateringen av
norrlandsmal-men inleddes vid slutet av
1880-talet av ett engelskt bolag. Dess
intressen övertogos 1891 av en
svensk finansgrupp, som även
förvärvade huvudintresset i
Luos-savaara-Kiirunavaara ab. men
1903 nödgades sälja samtliga
malmintressen till Trafik-ab.
Grängesberg-Oxelösund. Den
svenska järnmalmsexporten, som
helt domineras av detta bolag,
uppgick 1952 till 15,7 mill. ton
och hade ett värde av 912 mkr.
Verkstadsindustrien
i S. bygger på
järnmanufakturens gamla traditioner. Mest
omtalad är den smidestillverkning
(bl. a. av knivar och redskap)
samt vapenfabrikation, som redan
vid början av 1600-talet samlats
till Eskilstuna. Mest
industribe-tonade om också ytterst primitivt
inrättade voro S:s vapensmedjor
och kanongjuterier
(”styckebruk”), bland vilka de största
voro Finspong (från 1500-talet),
Holmen i Norrköping (början av
1600-talet), Skultuna (1607),
Näfveqvarn (1623), Ankarsrum
(1655) och Husqvarna (1689). Den
teknik, som här utvecklades,
övertogs i sinom tid av den
mekaniska verkstadsindustrien, vars
främsta representanter under
1800-talets förra hälft voro
Bergsunds verkstad i Stockholm
(1769), Motala verkstad (1822),
Munktells verkstad i Eskilstuna
(1832), Kockums mekaniska
verkstad i Malmö (1840), Göteborgs
mekaniska verkstad (nuv.
Göta-verken; 1841) och Bolinders
fabriker i Stockholm (1845). Någon
snabb expansion företedde icke
denna industri förrän på
1870-talet. Särsk. 1890-talet och
början av 1900-talet uppvisa ett
kraftigt uppsving för en för S.
relativt ny precisionstillv. med
avläggare i form av
mjölkseparatorer, ångturbiner, elektriska
maskiner och slutl. kullager. I
många fall utgjorde dessa
tillverkningar frukten av bemärkta
svenska uppfinnarinsatser, bl. a.
av G. de Laval (ångturbiner
m. m.), Hj. Ellström och C. E.
Johansson
(kombinationsmåttsat-ser), G. Dalén (fyrbelysningar
m. m.), S. G. Wingqvist
(självinställande kullager) samt
bröderna B. och F. Ljungström
(dubbelrotationsturbinen).
Bland
konsumtionsva-ruindustrierna i S. —
här avses främst textil-,
sko-och livsmedelsindustrierna —
är textilindustrien den
äldsta, varvid det industriella
genombrottet skedde inom
bom-ullsspinningen. Denna
industrigren tog sin början omkr. 1813
(Sjuntorps spinneri nära
Trollhättan m. fl.). Bland de närmast
härefter etablerade svenska
bomullsspinnerierna märkes främst
Rydboholm (1834), som blev S:s
första mekaniska väveri, vidare
Almedals fabriker (1846),
Möln-lycke (1848), Viskaholm (Borås;
1857) och Alingsås (1862). Den
fabriksmässiga linspinningen
tillhör väsentligen 1900-talets
utveckling. Stordriften inom
ylleindustrien blev verklighet först
på 1890-talet. — K o n f e k-
Tab. 14. Den svenska industriens omfattning 1951.
Industrigrupp Antal
arbetsställen Personal [-Tillverkningsvärde-] {+Tillverk- ningsvärde+} (i 1,ooo-tal kr)
[-För-valt-nings-etc.-]
{+För- valt- nings- etc.+} Arbets-
Malmbrytning och metallindustri ..... 5,167 75,836 288,626 10,731,293
Järnmalmsgruvor samt
anriknings-och sintringsverk 68 1,012 8,876 502,106
Andra malmgruvor och anrikningsverk 3i 462 2,521 148,206
Järn- och stålverk; ferrolegeringsverk 55 6,281 3C4IO 1,378,972
Andra metallverk 18 1,415 4,425 510,683
Järn- och stålmanufaktur 573 4,300 21,864 709,707
Annan metallmanufaktur 415 3,074 13,677 428,506
Mekaniska verkstäder och gjuterier .. 3,022 38,047 136,307 4,553,234
Därav: bil- och karosserifabriker .. 81 2,495 6,577 542,418
Skeppsvarv och båtbyggerier 147 4,650 22,443 785,185
Elektroteknisk industri 294 14,000 34,390 1,342,628
Därav: Elektriska motor- och
maskinfabriker 41 4,978 10,741 443,971
Radiofabriker 18 1,029 3,082 101,801
Jord- och stenindustri 1,280 5,248 37,536 835,885
Torvindustri 95 134 1,402 13,124
Stenindustri 354 736 6,159 85,964
Kalk- och kritbruk 73 229 2,129 44,533
Cementfabriker 8 301 1,522 129,259
Glasindustri 116 732 6,448 121,393
Porslins-, kakel- och lergodsindustri.. 34 902 5,848 103,000
T räindustri 3,097 7,932 64,575 2,294,313
Sågverk och hyvlerier 1,113 2,850 26,568 1,221,811
Faner-, plywood- och wallboardfabr. 33 448 4,503 240,562
Snickeri- och möbelfabriker 1,709 3,998 29,095 684,475
Pappers- och grafisk industri 1,125 17,117 69,718 5,397,813
Cellulosafabriker 54 2,062 17,651 2,496,190
Träsliperier 18 198 1,612 164,286
Pappersbruk och pappfabriker 73 2,869 19,720 1,679,231
Papp- och pappersvaruindustri 175 1,461 5,807 311,039
Bok- och andra civiltryckerier 604 9,373 18,583 611,099
Tidningstryckerier 178 6,202 7,149 291,468
Livsmedelsindustri 2,483 12,301 52,682 5,695,912
Handelskvarnar 62 524 1,760 317,718
Bageriindustri 776 1,384 11,498 411,425
Sockerindustri 22 730 2,855 424,381
Choklad- och konfektindustri 122 1,826 5,120 222,231
Mejeriindustri . 420 2,26l 6,900 1,396,426
Slakterier och charkuterier .......... 315 2,164 8,995 1,205,196
Fiskberednings- och konservfabriker.. 106 468 3,200 105,167
Margarinfabriker 12 237 701 256,029
Brännerier 86 102 526 11,300
Sulfitspritfabriker 32 42 341 31,378
Bryggerier och maltfab riker 258 1,207 5,541 249,621
Vatten- och läskedrycksfabriker .... 39 254 1,031 31,603
Tobaksfabriker 8 179 1,656 539,654
Tex til- och beklädnadsindustri 1,560 16,217 99,316 3,079,104
Ylleindustri III 2,145 13,735 511,246
Bomullsindustri 79 2,492 16,917 607,634
Linne-, hamp- och juteindustri 11 241 2,721 88,787
Rayon- och sidenfabriker 31 659 3,304 158,450
Trikåfabriker 231 1,705 10,338 295,987
Sömnadsindustri 824 6,918 41,810 1,143,876
Därav: Konfektionsfabriker 550 5,259 33,060 916,611
Läder-, hår- och gummivaruindustri .. 696 5,668 27,879 1,055,765
Garverier 38 481 2,547 181,165
Päls- och skinnvarufabriker 167 754 3,539 119,224
Skoindustri 258 1,625 10,304 292,542
Gummivarufabriker 28 1,887 7,090 344,115
Kemisk-teknisk industri 494 8,987 22,803 1,856,413
Färg- och fernissfabriker 62 1,245 1,578 169,936
O1 je- och fettindustri 30 755 1,832 606,337
Tvättmedels-, parfym- och ljusfabriker 78 1,386 2,234 186,425
Läkemedelsfabriker 15 767 908 74,335
Tändsticksfabriker 9 169 1,998 56,292
Elektrokemisk industri 15 614 2,430 148,500
Plastfabriker 55 630 2,368 89,588
Kraft-, belysnings- och vattenverk .... 837 5,952 13,186 948,770
Elektriska kraftverk 606 4,39i 9,482 789,134
Därav: Industriella kraftverk 104 336 1,396 112,558
Gasverk 33 771 1,862 100,056
Vattenledningsverk 198 79° 1,842 59,580
Samtliga grupper l6,739 155,258 676,321 31,895,268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
