Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydafrikanska unionen - Befolkning och bebyggelse - Näringsliv - Språk - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
591
Sydafrikanska unionen
592
vinsen, men de flesta indierna arbeta på
socker-plantager i Natal. Infödingsfrågan är det allt
överskuggande problemet i S. Allt hårt
kroppsarbete måste utföras av infödingarna el. de
färgade, dels på gr. av det heta och i ö. S. även
fuktiga klimatet, dels emedan kroppsarbete
anses vara nedsättande för européerna. De
infödda få köpa jord endast inom de områden, som
äro av Unionen anvisade som reservat. 1953
utgjorde dessa sammanlagt 10% av S:s
landareal, och det beräknas, att ung. hälften av de
infödda leva där. Den ringa arealen gör, att
infödingarna icke av sitt jordbruk och sin
boskapsskötsel kunna erhålla likvida medel till
skattens erläggande. Därför måste den infödde
mannen vara borta från sin by under en del av
året för att genom kroppsarbete i gruvor, på
farmer el. i städer förtjäna dessa medel. Detta
förhållande har ej minst i de större
gruvsamhällena skapat ett beklagansvärt infödingsproletariat.
Omkr. hälften av den vita befolkningen är
bosatt i städerna, medan större delen av
infödingarna bo i byar på landsbygden. Vidsträckta
människotomma områden finnas i n.
Kapprovin-sen och i n. Transvaal, medan
infödingsreserva-ten hysa i medeltal 37 inv. per km2.
Näringsliv. Gruvdriften har jämte jordbruket
och boskapsskötseln länge räknats som S:s
huvudnäringar, men under 1940-talet gick
guld-och diamantgruvornas relativa andel av
nationalinkomsten tillbaka. — Jordbruk.
Landarealens fördelning av ägoslag i S. var 1950:
åker 5, äng 66,5, skog 3 och övrig mark 25,5%.
Antalet brukningsdelar utgjorde 117,242 med en
sammanlagd areal av 869,162 km2. Av
åkerarealen (61,000 km2) upptogo vete 20,5 och majs
52,5 °/o. Vete odlas huvudsakl. i s. v.
Kappro-vinsen, medan c:a 8o°/o av majsen odlas i
Transvaal och Oranjefristaten. Jämte majs är
kafferkorn (Sorghum) infödingarnas viktigaste
sädesslag. I Kapprovinsen odlas tobak, i Natal te
och sockerrör. Eftersom bomullsväxten är mer
resistent mot torkan än tobaksplantan och
majsen, har bomullsodlingen ökat betydligt (11,274
ton 1949, 29,918 ton 1951). Fruktodlingen är
betydande och omfattar många sorter, ss. äpplen,
päron, plommon, persikor, aprikoser, fikon,
meloner, nötter, apelsiner, grapefruit, ananas och
bananer. Vindruvor odlas särskilt kring
Kapstaden (areal 12,800 har). Produktionen av frukt-,
och grönsakskonserver utgjorde (1950) 109,000
ton, varav 47% exporterades. 5,196,587 lådor
Ci/rwj-frukter exporterades 1953. Omkr. 54,000
har äro konstbevattnade, varav 39 °/o komma på
Zululandet i Natal, 30% på Limpopo med
bifloder i Transvaal och 20% på Kapprovinsen.
— Boskapsskötsel. Boskapsstocken
utgjordes 1950 av 1,478,543 hästar, mulåsnor och
åsnor, 11,512,609 nötkreatur (varav 6,8 mill.
tillhörde jordbrukare med europeisk härkomst),
31,360,811 får, 5,185,179 getter och 1,350,075
svin. Under produktionsåret 1950/51 producerades
103,194 ton ull, 35,433 ton mejerismör och 10,251
ton mejeriost. Skogsskövlingarna ha i samband
med kreaturens betesgång och de moderna
jord
bruksmetoderna bidragit till att jordförstöringen
har fått stor omfattning. — Fisket
sysselsätter omkr. 6,000 personer. Det bedrives
huvudsakl. längs västkusten, där särsk. sardiner,
kummel och kräftdjur fångas. Även någon valfångst
bedrives. — Gruvdrift. S. är rikt på olika
slags mineral. Av guld producerades 1947—51
i medeltal per år 361,000 kg (362,851 kg 1933),
50 °/o av världsproduktionen. De största
guldfälten ligga i Witwatersrand (Johannesburg) och
Drakensbergen (Lydenburg) i Transvaal.
Diamanter utvinnas särskilt i Kapprovinsen
(Kim-berley i Griqualand West), men utbytet är
ojämnt (1951 salubjödos endast 231,335 karat).
Silverproduktionen utgjorde 1951 32,959 kg.
Platina- och kopparmalm brytas i Transvaal
och uranmalm (pechb lände) i n. v.
Kapprovinsen. Goda tillgångar av malmer med hög och
medelhög procent järn finnas i Transvaal, Natal
och Kapprovinsen (Griqualand); 1950 brötos
707,000 ton. Brytningen av manganmalm
utgjorde 836,515 ton och av asbest 107,368 ton.
Stenkol brytas i alla provinserna, men Transvaal
svarar för W och Natal för Vs av
produktionens värde. Hela stenkolsproduktionen uppgick
1950 till 29,2 mill. ton. De bästa kolen finnas i n.
v. Natal. — Industriens betydelse har snabbt
ökat. 1947—48 funnos 13,693 industriella
anläggningar med 612,042 anställda, varav 210,439
voro av europeisk härkomst. Järn-, metall- och
verkstadsindustrierna ha största
tillverkningsvärdet, därnäst komma livsmedels- och
textilindustrigrenarna. — Kommunikationer.
Järnvägsnätet omfattade 1950 21,446 km, varav 2/s
kommo på Kapprovinsen. Spårvidden är i,ob7 m.
S :s 4 huvudhamnar, Durban, Kapstaden, Port
Elizabeth och East London anlöptes 1952 av tills.
5,068 fartyg om 23,7 mill. nettoton.
Flygförbindelserna med den egna kontinenten och med
andra världsdelar äro mycket goda. —
Utrikeshandelns värde har stigit kraftigt under de
senaste åren. 1949 var exportvärdet 153,8 mill.
och 1951 335,5 mill. eng. £, medan importvärdet
steg från 314,6 mill. till 469,9 mill. £.
Viktigaste exportvaror äro guld (68,5 mill. £ 1951),
diamanter (25,4 mill.) och ull (74,7 mill.) och
importvaror motorfordon, maskiner och
textilvaror. Storbritanniens andel i exportvärdet från
S. var s. å. 19% och av importvärdet 35 °/o.
Språk. De holländska kolonisternas i
Sydafrika språk, den s. k. kapholländskan el. af
rikaans, sedan 1924 jämte engelskan officiellt
skriftspråk i S., utgår från de särskilda
sydhol-ländska dial. och umgängesspråk, som talas av
de holländska kolonisterna, boerna, alltsedan
koloniernas grundläggning vid slutet av 1600-talet.
Kapholländskan skiljer sig från den moderna
holländskan genom sin starkare dialektala
karaktär och förenklade syntax, den senare liksom
ordförrådet påverkad av malajisk-portugisiskan.
Religiösa förhållanden. Den blandade
befolkningen företräder en mängd olika kristna och
utomkristna religionssamfund. Folkräkningen 1946
gav sålunda vid handen, att av landets c:a
12,650,000 inv. c:a 1,285,000 européer och 380,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
