Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Sydamerika
604
De viktigaste indianstammarnas, de vitas, biandfolkens
och negrernas utbredning.
regnskogen jämte angränsande delar av Bolivia
täckes av savanner, campos, och särskilt i n. ö.
av torrskogar, catingas (se Brasilien, sp. 741).
Den tropiska savannregionen fortsättes söderut av
en subtropisk, som omfattar största delen av
Paraguay och delar av n. Argentina. Här finnas
såväl öppna savanner som snårig buskskog och
högre skog. Ö- om den subtropiska
savannregionen utbreder sig en stäppregion, pampas, som
hu-vudsakl. omfattar Uruguay och Argentinas La
Plataområde. Särskilt detta område är numera till
stor del uppodlat.
Den smala kustzonen v. om Anderna bär längst
i n. regnskog. Från s. Ecuador genom Peru och
n. Chile till ung. 300 s. br. sträcker sig ett bälte
av buskstäpp och öken. S. härom följer utefter
själva kusten en macchiaartad växtlighet, medan
buskstäppen överväger i det inre. Denna
vegetation avlöses åt s. småningom av tempererad,
artrik, ständigt grön regnskog med bl. a. flera arter
bok, några barrträd, bambu, trädormbunkar och
många lianer. Längst i s. följer den magellanska
skogsregionen med bl. a. den städse gröna boken
Nothofagus betuloides. ö. om bergen ersättes
denna skog av sommargrön skog.
Andernas västsluttning längst i n. och
östsluttningen ända till Bolivia i s. bära regnskog, som
utbreder sig till över 3,000 m ö. h. Här ha bl. a.
kinaträden och kokabusken sitt hemland. De
cen-tralandinska högslätterna äro stäpp- och
öken-artade. Kaktusar och taggiga buskar äro
förhärskande över vissa områden. I de högre
fjällregionerna spela tjockt filtludna växter, särskilt
kompositer, en stor roll. I de centrala Andernas
tempererade delar har bl. a. potatisen sitt
hemland. — För detaljer se de olika staternas
växtvärld.
Djurvärld. Se Djurgeografi, sp. 805
(Neotro-piska regionen), samt de olika staternas djurvärld.
Befolkning. S:s nuv. befolkning representerar
tre vitt skilda folkelement, indianer, vita och
negrer. Ännu i våra dagar spela indianerna, som
ensamma bebodde S. i förkolumbisk tid, en
betydande roll, ehuru de i antal ha gått avsevärt
tillbaka. Blott enstaka stammar i de tropiska
delarna av S. bevara sin ursprungliga kultur. Man
beräknar indianernas antal i S. i början av
1550-talet till 15—20 mill. I våra dagar (omkr. 1950)
uppskattas indianerna i S. till c:a 7,6 mill., varav
2,9 mill. bo i Peru, 2,1 i Bolivia, 0,9 i Ecuador och
1 mill. i Brasilien. Bortsett från araukanerna i
mell. Chile är den indianska befolkningen i
området s. om Stenbockens vändkrets utdöd el. helt
dekulturerad. Indianerna i höglandet i Bolivia,
Peru och Ecuador öka nu i antal, mycket tack
vare de senare årens sociala välfärdspolitik. De
mer el. mindre oberörda stammarna finner man
nu i områdena mellan de större floderna, medan
negrer i stor utsträckning ersatt indianerna längs
flodernas huvudlopp. Detta gäller även
urskogsområdena i Guayana, Venezuela och Colombia.
Av S:s c:a no mill. inv. äro alltså endast c:a
6 % indianer. I Argentina, Uruguay och i
höglandet i s. ö. Brasilien är klimatet lämpligt för
vita kroppsarbetare, och befolkningen här är
nästan helt vit. Även Chile har ett för européer
mycket lämpligt klimat, men här fanns i den mellersta
delen av landet före de vita kolonisterna en stor
och livskraftig indianbefolkning, varför
mestisin-slaget här är kraftigt liksom i motsv. område ö.
om Änderna. Den boskapsskötande befolkningen
i Patagonien och på pampan i Argentina
(gau-chos) är sålunda av blandras liksom den
inflyttade kroppsarbetande befolkningen i
sockerrörs-distrikten kring Tucumån i n. v. delen av landet.
Invandringen från de gamla moderländerna
Spanien och Portugal fortsätter, men majoriteten
av invandrare representera nu andra
medelhavs-folk, italienare, greker och folk från det
östligaste Medelhavsområdet. Från Jugoslavien och
Polen komma också många invandrare. De mera
fåtaliga emigranterna från England, Tyskland och
Skandinavien återfinnas i sina nya hemland
närmast som ledare för olika industrier och
kommersiella företag. Tyskarna utgöra härvidlag i
viss mån ett undantag; tyska immigranter ha
sålunda uppodlat stora områden i s. ö. Brasilien.
En motsvarighet i betydligt mindre skala till
denna tyska jordbrukskolonisation är den svenska
bosättningen i Misiones i n. ö. Argentina. Indianen
liksom mestisen är ingen fullgod kroppsarbetare.
Fysiskt pressande arbete måste därför utföras av
negrer, vilket medfört en långsam ökning av
negerbefolkningen i det inre av Brasilien. Denna
var tidigare koncentrerad till landets kaffe- och
tobaksodlande distrikt. Negerelementet uppgick
här 1940 till 6 mill. rena negrer och 8,7 mill.
mulatter. De asiatiska invandrarna, indier och ja-
!n dia ner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
