Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydney (Nya Syd-Wales) - Sydney (Nova Scotia) - Syd-Orkneyöarna - Sydossetien el. Sydosseternas autonoma område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Sydney—Sydossetien
610
Flygbild över Sydney mot s. v.
och vackraste hamnar; hamninloppet, The Gap,
1,2 km brett, flankeras av de två bekanta
sand-stensklipporna Sydney Heads. S. är kontinentens
äldsta och, sedan 1902, största stad, som med sina
många förorter, spridda över en yta av icke
mindre än 1,775 km2, har 1,610,580 inv. (1951);
det egentliga S. omfattar dock endast 13 km2 och
rymmer V10 av befolkningen, huvudparten
kommer på ett 40-tal förorter. Samhället, som blev
den första europeiska bosättningen i Australien,
grundades som förbrytarkoloni av kapten A.
Phil-lip 1788, sedan den först utsedda platsen vid
Bo-tany Bay en knapp mil åt s. befunnits mindre
lämplig. På landtungan närmast ö. om Darling
Harbour ligger City med sina kompakta
husmassor, ofta av sandsten, och en dämpad
skyskrape-arkitektur. Bostadsområdena äro i stor
utsträckning bebyggda med enfamiljshus, omgivna av
trädgårdar. Ett ypperligt havsbad är förorten
Manly i n. ö. Bland stadens många praktfulla
parker förtjäna nämnas bot. och zool.
trädgårdarna, Centennial, Moore och Hyde Park. S. har
univ., grundat 1850, teknisk högsk.,
observatori-um, stora museer, bibi, och sjukhus.
Monumentalbyggnaderna uppvisa en brokig stilblandning:
engelsk gotik (ss. univ., den anglikanska och
katolska katedralen), klassicism (konstmuseum) och
italiensk renässans (posthuset, ministerier,
storbanker, teatrar). S. är i första hand centrum för
förvaltning, kommunikationer och handel
(Australiens största ullbörs) men har jämväl betydande
industri, särsk. i de v. förstäderna Strathfield,
NF XX — 20
Lidcombe, Granville och Parramatta, med
beklädnads-, livsmedels-, metall- och maskinindustri
(lokomotivverkstäder), skeppsvarv m. m. I
Pyr-mont erhålles utmärkt byggnadssten (sandsten).
S:s hamn är Australiens förnämsta; stora
anläggningar finnas bl. a. i Woolloomooloo Bay,
Glebe och Balmain, varest även finnas
kolgruvor. Garden Island är huvudstation för
australiska flottan. 1932 öppnades här världens då
största bågbro, 1,150 m lång, därav
huvudspan-net 503,5 m, 50 m fri segelhöj d, som leder över
hamnen till stadsdelen North Sydney.
Sydney [si’dni], stad i prov. Nova Scotia i
Canada, vid en vik på n. ö. kusten av Cape
Bre-ton Island; 31,317 inv. (1951). S. har betydande
järn- och stålindustri samt är medelpunkt för ett
av de största kanadensiska kolfälten. God hamn.
Livlig handel på Newfoundland. Kabelstation.
Syd-Orkneyöama [-å’kni-], eng. South
Ork-neys, subantarktisk, obebodd ögrupp bland
Syd-antillerna, på 6i° s. br. och 44—46° v. Igd; 1,230
km2. De största öarna äro Coronation Island,
1,645 m, och Laurie Island, 940 m hög, med
meteor, och j ordmagnetisk station, öarna äro
starkt nedisade; pingviner förekomma talrikt. S.,
som besökas av norska valfångare, upptäcktes
1821, tillhöra Storbritannien och förvaltas från
F alklan dsöarna.
Sydossetien el. Sydosséternas
autonoma område (ry. Jugo-Osetinskaja
avto-nomnaja oblast) inom Georgien, på mell.
Kaukasus’ sydsluttning; 3,700 km2; 111,500 inv. (1939),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
