Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydsvenska kraft-ab. (Sydkraft) - Sydsvenska socialinstitutet - Sydtyrolen - Sydvaranger - Sydväst - Sydvästafrika (Tyska) - Sydöstra Hälsinglands domsaga - Sydöstra Sveriges Dagblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615 Sydsvenska socialinstitutet—Sydöstra Sveriges Dagblad 616
Flera sjöar, av vilka Bolmen är den största, ha
reglerats. Den totala effekten i av S. ägda el.
disponerade 28 kraftverk (1953) i de sydsvenska
vattendragen är 150,000 kW med en
energiproduktion av 700 mill. kWh i medeltal pr år. Som
komplement till vattenkraften ha värmekraftverk
uppförts i Malmö om 135,000 kW (1954 200,000
kW) och i Karlshamn om 4,000 kW. — I
Norrland har S. förvärvat flera vattenfall. Av dessa
ha fallen vid Hjälta i Faxälven utbyggts i ett
kraftverk om 180,000 kW och 900 mill. kWh
per år av Hjälta ab., vari S. äger 85%. I
Umeälv äro (1953) Pengforsen (50,000 kW)
och Harrselsforsen (200,000 kW) under byggnad
av Pengfors ab., resp. Harrsele ab., i vilka bolag
S. äger 76, resp. 32 °/o. S. är delägare även i
Krångede ab. och disponerar ytterligare kraft
på lång tid från vissa norrländska kraftverk.
Kraften överföres vid 380,000 och 220,000 V
till s. Sverige. Genom kablar för 50,000 och
120,000 V under Öresund är S:s ledningsnät
förbundet med det danska nätet på Själland, dit
kraft levereras, då Sverige har överskott på
vattenkraft. — Kraftförbrukningen 1952 inom S:s
distributionsområde var 1,950 mill. kWh. S:s
aktiekapital är 74,s mkr.
Sydsvenska socialinstitutet, se Socialinstitut.
Sydtyrolen, ty. Süd-Tirol, de delar av
Tyro-len, som Österrike 1919 avträdde till Italien.
Motsvarar till större delen nuv. regionen
Tren-tino-Alto Adige; 13,613 km2, 736,414 inv. (1951).
I n. delen, Alto Adige, bo mest tyskar, omkr.
200,000, i s. delen italienare. 1939 slöts mellan
Hitler och Mussolini en överenskommelse om
frivillig folkförflyttning från S. till Tyskland,
varvid de tyska sydtyrolerna fingo optera för
antingen Tyskland el. Italien. I freden i Paris
1946 tillförsäkrades S. en viss autonomi.
Sydvaranger, norskt ab. med säte i Oslo,
gr. 1906 av Chr. Anker. Exploaterar med royalty
till staten de stora magnetitfyndigheterna i
Sör-Varanger (se d. o.). Anläggningarna äro
återuppbyggda efter förstörelse under 2:a världskriget.
Sydväst, hatt av oljeduk; bäres av sjöfolk
till skydd mot regn och sjöstänk (se bild 1 å
pl. vid Chr. Krohg).
Sydvästafrika, eng. South Vest Africa, f. d.
Tyska Sydvästafrika, mandat under
Sydafrikanska unionen; 822,876 km2; 430,354
inv. (census 1951) el. blott 0,5 inv. per km2;
49,641 voro européer. Huvudstad Windhoek. S.
omfattar det sydafrikanska bäckenets v.
höglands-rand, det nedanför denna belägna kustområdet
och ö. därom v. delen av Kalaharis
bäckenlandskap. Kustlandet är ett 50—100 km brett,
öken-artat lågland, som sträcker sig mellan
Kunene-f loden i n. och Oranj ef loden i s. och som
plägar kallas Namib-öknen. Blott två naturliga
hamnar finnas, Walvis Bay och Lüderitz.
Kustöknen begränsas i ö. av höglandet, vars rand
terrassformigt reser sig till c:a 2,000 m ö. h.
Ett enstaka granitmassiv i detsamma, Brandberg
n. om Walvis Bay, når t. o. m. 2,606 m. F. ö.
finnas talrika tafelberg av kalk- och sandsten.
Den infödda befolkningen består i s., i Namaqua-
el. St. Namaland, av hottentotter (i allt c:a
29,000), som dock numera äro föga rasrena.
Detsamma gäller de fåtaliga bushmännen (14,000)
i Kalahari och Namib-öknen. I centrala S. el.
Damaraland leva herero (se d. o.). Liksom dessa
äro de i n., i Amboland, bosatta ovambo (c:a
215,000) bantunegrer, och till samma ras räknas
också bergdamara (c:a 32,000) i v. Damaraland.
Av de vita äro ung. hälften tyskar, de övriga
engelsmän. Huvudnäring är sedan gammalt
boskapsskötsel; särsk. herero och hottentotter hade
förr stora boskapshjordar. 1950 funnos i S.
i,6i mill. nötkreatur, 5,08 mill. får och getter,
35,200 hästar och 83,300 åsnor. Bergsbruket ger
framför allt diamanter, som utvinnas ur
ökensanden på en c:a 400 km lång sträcka längs
kusten från Oranj ef lodens mynning och norrut.
Liksom i Sydafrikanska unionen har
produktionen av diamanter gått starkt tillbaka. Importen
kommer till i/s från Sydafrikanska unionen, av
exporten går Vi till vardera unionen och
Storbritannien. I tullhänseende är S. en del av
unionen. Den helt dominerande hamnen är Walvis
Bay. Av järnvägar finnas 2,402 km smalspåriga
linjer, den viktigaste från Walvis Bay åt ö.
och s. över huvudstaden Windhoek till unionens
järnvägsnät. Banförvaltningen driver även ett
busslinjenät om 5,282 km (1951), vilket är av
stor betydelse. Undervisningen bland de
infödda handhaves nästan uteslutande av missionen.
Officiella språk äro engelska och af rikaans, men
tyska har stor utbredning.
Tyska S. är urspr. ett verk av
Bremen-köpmannen A. Lüderitz (se d. o.). Under
1890-talet ägde en rätt stark tysk immigration rum
till S., vars uppblomstring dock fördröjdes
genom stridigheter med de infödda. Under 1 :a
världskriget erövrades S. 1915 av Botha och
överlämnades 1920 som mandatområde under
N. F. åt Sydafrikanska unionen, som
representeras i S. av en administratör. 1925 fick området
en starkt begränsad självstyrelse; en lagstiftande
församling på 18 medl. upprättades, av vilka
12 utses genom val, 6 utnämnas av
unionsmyn-digheterna. Denna församling väljer i sin tur ett
exekutivråd, vilket under administratorn
tjänstgör som regering. Inom lagstiftande
församlingen ha framträtt olika partier, främst
Förenade nationalpartiet, representerande den engelska
och holländska befolkningen och helt
dominerande i representationen. 1947 beslöts, att S. skulle
få representation i Sydafrikanska unionens
parlament. — Litt.: P. Barth, ”Südwest-Afrika”
(1926).
Sydöstra Hälsinglands domsaga, under Svea
hovrätt, omfattar kommunerna Skog, Söderala,
Regnsjö, Norrala, Enånger och Njutånger. Sedan
Ala tingslag och Enångers tingslag sammanslagits
Vi 1948, utgör domsagan ett tingslag med
tingsställen i Söderala och Enånger samt kansli i
Söderhamn. S. är delad på Söderhamns och
Hudiksvalls s. fögderier.
Sydöstra Sveriges Dagblad, socialdemokratisk
tidning i Karlskrona, utges sedan 1921 sex ggr
i veckan; forts, av Blekinge Folkblad (gr. dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
