Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderlund, Gustaf (ämbetsman) - Söderlund, Gustaf (kirurg) - Söderlund, Oscar - Söderlundh, Lille Bror - Söderman, 1. August - Söderman, 2. Greta - Söderman, 3. Ingalill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
707
Söderlund—Söderman
708
redningsuppdrag, bl. a.
som ensam
utredningsman ang.
införande av det s. k.
pris-och lönestoppet 1942
-—43. Under hans
medverkan avslöts det s. k.
huvudavtalet i
Saltsjöbaden 1938. Under
senare år har S:s
skicklighet tagits i anspråk
av olika
industriföretag; han är bl. a.
styr.-ordf. i Bolidens
gruv-ab., Hellefors bruks
ab. och Oxelösunds järnverk ab. samt styr.-led. i
Svenska tändsticks-ab. och Sandvikens jernverks
ab. S. är även ordf, i styr, för Försäkrings-ab.
Skandia sedan 1943 och var ordf, i Svenska
bank-fören. 1951—53.
Söderlund, Nils Gustaf, kirurg (f. 1884
3/g), med. lic. 1912, med. dr 1914, doc. i kirurgi
1915, allt vid Uppsala univ., doc. vid Karolinska
inst. 1922, prof, där 1928—50; medl. av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd sedan 1931. S.
har nedlagt ett betydande arbete på
moderniseringen av Serafimerlasarettets kirurgiska klinik.
Han har huvudsakl. behandlat spottkörtlarnas,
bukorganens och urinapparatens kirurgi.
Söderlund, Oscar Edward,
idrottsjourna-list (f. 1892 W7), red. för idrottsavd. i
Stock-holms-tidn. sedan 1932. S. var ordf, i Stockholms
fotbollförb. 1928—29 samt en av stiftarna av
Svenska boxningsförb., vars ordf, han är sedan
1931. Han var president i Internationella
boxningsförb. 1931—47 samt led. av
Riksidrotts-förb:s överstyrelse 1943—45. S., som skriver
under sign. G lokar Well, har varit ledare
utomlands för svenska idrottstrupper i fri idrott,
boxning och fotboll samt krigskorrespondent 1916
—18. Han ledde Europas boxningstrupp vid
tävlingar i U.S.A. 1938 och 1940. S. har utg. bl. a.
”Svenska idrottshjältar” (1948).
Söderlundh, Bror (Lille Bror) Axel,
tonsättare (f. 1912 21/s). S:s friska och melodiösa
visor ha blivit populära, särsk. saml. ”När
skönheten kom till byn” (1939), liksom också hans
arrangemang för film och radio. Han har under
senare år även skrivit skådespel smusik samt
orkester- och körverk och kammarmusik, i vilka
strävan efter fördjupning och förnyelse är
påtaglig. — G. 1939 m. konstnärinnan Lisbeth Jobs.
Söderman. 1) Johan August S., tonsättare
(1832—1876). Han var son till
vådevillkompositören och teaterkapellmästaren Johan
Wilhelm S. (1808—58), studerade bl. a. vid Mus.
akad. och erhöll vid 19 års ålder engagemang
vid Edvard Stjernströms teatertrupp, som 1854
blev stationär vid Mindre teatern i Stockholm.
Med undantag för en tid 1856—57, som ägnades
åt fortsatt utbildning för teoretikern E. F.
Richter i Leipzig, verkade S. vid nämnda scen
till 1860, då han blev kormästare vid Kungl.
teatern. Redan tidigt väckte S. uppmärksamhet
genom musikinlägg till pjäser, bl. a. ”Regina von
Emmeritz”, samt
genom några operetter,
bl. a. ”Hin ondes
första lärospån”. Hans
första mer betydande
verk tillkommo i
Leipzig, ss. den till
Schu-manns romantik
anknytande liedercykeln
”Heidenröslein” (till
ord av Heine) och
soloballaderna ”Tann-häuser” (något
influerad av Wagner) och
”Qvarnruinen”. Efter
övergången till Kungl. teatern fick S. åter
komponera en mängd skådespelsinlägg, varav i första
rummet uvertyren till ”Orleanska jungfrun” och
bröllopsmarschen ur ”Bröllopet på Ulfåsa” leva
kvar såsom fristående stycken.
S. hann aldrig skapa en svensk opera. Den i
skådespelsmusiken visade musikdramatiska
begåvningen kom honom dock till godo även på
det område, där han nått kanske högst: balladen
för solo och orkester, med kör (”Die Wallfahrt
nach Kevlaar”, ”Hjärtesorg”) el. utan kör (de i
Leipzig tillkomna balladerna samt ”Der arme
Peter”, ”Kung Heimer och Aslög” och ”Der
schwarze Ritter”). Intimt lyriska äro hans
solosånger för piano: den nämnda Heinecykeln, ”Tre
ballader” (”Trollsjön”, ”Trogen i döden”,
”Havs-frun”), ”Värvningen”, ”Digte og sange” (en
serie till ord av Björnson) m. m. Till svensk
manskörslitteraturs klenoder höra den cykliska
folklivsskildringen ”Ett bondbröllop”, ”Tre visor
i folkton”, ”Suomis sång”, ”Längtan”, ”Sjung!
Sjung!” m. fl. Därjämte komponerade han för
blandad kör (”Idyll och epigram”, ”Sex visor i
folkton”), ”Andliga sånger” för solo, kör och
orgel samt den 1875 fullbordade imposanta
”Katolska mässan”. Bland talrika efterlämnade och
ofullbordade verk märkes en fullständig skiss
till ”Peer Gynt”. — S. hade sin styrka inom de
med dramatik el. poesi förenade friare
musikformerna. I sitt slag en motsvarighet till Grieg
och Smetana, blev han Sveriges förste betydande
nationelle tondiktare, vars blonda melodik utgår
från svensk folkton men genom stilisering blir
helt personligt stämplad. Originell är han också
genom färgrik harmonik och
instrumenterings-konst. — Biogr. av G. Jeanson (1926).
2) Greta Lisa S., den föreg:s sondotter,
operasångerska, sopran (f. 1891 13/u). Efter en
lyckad debut som Mimi i ”Bohème” 1915
engagerades S. vid Kungl. teatern samt vistades 1920
—21 som Jenny Lind-stipendiat i Frankrike och
Italien. Hemkommen skördade hon stora lagrar
för sin utomordentliga framställning av Julias
parti i ”Romeo och Julia”. 1931 lämnade S.
Operan och anställdes 1935 vid Stora teatern i
Göteborg, där hon 1951 gjorde en
uppmärksammad insats i Brittens opera ”Albert Herring”.
3) Ingalill S., den föreg:s syster,
opera-och operettsångerska, sopran (f. 1902 W4). Efter
sin debut 1925 på Oscarsteatern som Yum-Yum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
