Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södertälje - Södertälje kanal - Södertäljekonferensen - Södertälje kontrakt - Södertörn - Södertörns domsaga - Södertörns flygflottilj, F 18 - Södertörns kontrakt - Södertörns villastad - Söderwall, Knut - Södervidinge - Söderåkra - Söderåsen - Södra barnbördshuset, Maria sjukhus - Södra Björke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
721
Södertälje kanal—Södra Björke
722
hamnen och Snäckvikshamnen (disponeras av ab.
Vin- och spritcentralen). Även särsk. oljehamn
finnes. Antalet ankomna och avgångna fartyg
uppgick 1953 till 1,020 om 301,706 nettoton. S.
har högre allmänt lärov., kommunal flickskola
och enhetsskola, hembygdsmuseum; länslasarett
och epidemisjukhus. I S. utges 4 ggr i veckan
Stockholms läns & Södertälje tidn. S. bildar
tills, m. östertälje och Tveta församlingar ett
pastorat i Södertälje kontrakt, Strängnäs stift.
— Litt.: L. Dalgren, ”S.” (i ”Sveriges städer”,
1, 1926); ”S., en orientering” (1947); ”S.” (i
”Svenska stadsmonografier”, 1951).
Södertälje kanal påbörjades 1806 av
Södertälje kanal- och slussverksbolag under ledning av
E. Nordevall och blev färdig 1819; djup 3,56 m.
Ang. äldre kanalgrävningsförsök se Södertälje.
S. inköptes av staten 1912 och ombyggdes
genom Vattenfallsstyrelsens försorg 1917—23 för
trafikering med 5,5 m djupgående havgående
fartyg. Kanalmått: bottenbredd minst 24 m;
vattendjup vid denna bottenbredd minst 6,0 m, vid
kanalmitten 7,0 m; minsta krökningsradie 800 m.
Slussmått: nyttig längd 135 m, bredd 20 m, djup
8,0 m. Kanalens bearbetade längd 3,3 km;
anläggningskostnad 15,745,000 kr. Kanalen förvaltas av
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. 1952
passerade närmare 7,000 fartyg med 1,786,168 ton gods.
— Litt.: ”S.” (1924).
Södertäljekonferensen, se
Keswick-konferen-serna.
Södertälje kontrakt, i Strängnäs stift,
omfattar städerna Södertälje och Nynäshamn samt
består av följ, u pastorat: Grödinge; Hölö;
Mörkö; Salem; Sorunda och Torö; Södertälje,
östertälje och Tveta; Turinge; Enhörna; ösmo;
Nynäshamn; överjärna och Ytterjärna.
Södertörn, östligaste delen av Södermanland,
eg. en halvö, som genom anläggandet av
Södertälje kanal avskilts från fastlandet. Hanvedens
skogrika bergstrakt från Nacka—Tyresöområdet
i n. ö. till Fitunatrakten i s. v. skiljer S:s
odlade bygder i n. v. (Svartlösa hd) och s. ö.
(Sot-holms hd) från varandra. Med sin utpräglade
spricktopografi är Hanveden ett av
Stockholmstraktens mest besökta vildmarksområden; här
märkas Tornberget (m m ö. h.) och mäktiga
rullstensåsar, bl. a. Pålamalm. Mindre områden
av S. tillhöra Stockholm och Södertälje.
Södertörns domsaga, under Svea hovrätt,
omfattar Svartlösa, öknebo och Sotholms
härader samt städerna Nacka och Nynäshamn i
Stockholms län. S. utgör ett tingslag med tingsställe
och kansli i Stockholm.
Södertörns flygflottilj, F 18, Tullinge,
Stockholm, jaktflottilj, beslutad vid 1944 års riksdag,
uppsättning påbörjad 1946.
Södertörns kontrakt, i Stockholms stift,
omfattar 8 pastorat: Botkyrka; Dalarö, Ornö och
Utö; Huddinge; Nacka; Saltsjöbaden; Tyresö;
Västerhaninge och Muskö; österhaninge.
Södertörns villastad, villasamhälle i sydligaste
delen av Stockholm, stadsdelen Farsta, Enskede
förs., vid sjön Magelungen, med station vid
Stockholm—Nynäs järnväg; 505 inv. (1951). S.
gr. 1901 av ägor under Farsta gård men har
sedan 1912, då Stockholms stad inköpte Farsta
egendom, stannat i utvecklingen.
Söderwall, Knut Fredrik, språkforskare
(1842—1924), fil. dr och docent i nordiska språk
1865, e. o. prof. 1886, ord. prof. 1892 (till 1907),
allt vid Lunds univ. S. var en av
förgrundsgestalterna i den moderna nordiska
språkvetenskapens utveckling;
sin vetenskapliga
verksamhet utövade han
huvudsakl. på den
svenska
språkhistoriens område. Ett
grundläggande arbete
var ”Hufvudepokerna
af svenska språkets
utbildning” (1870).
Till denna sluta sig
flera uppsatser
rörande fornsvensk
formlära, syntax,
betydelselära, textkritik m.m.
Sin betydelsefullaste
verksamhet utövade dock S. som lexikograf.
1884—1918 utgav han ”Ordbok öfver
svenska medeltidsspråket” (suppl. av W. Åkerlund
och K. G. Ljunggren under utgivning), ett
verk av stort omfång, hög kvalitet och
bestående värde. Då Sv. akad. 1883 återupptog den
nedlagda planen på att utge en ordbok över
nysvenskan, uppdrogs åt S. att under överinseende
av Th. Wisén leda redigeringsarbetet. Efter
Wiséns död var S. chef för redaktionen 1892
—1912. Led. av Sv. akad. (1892). — Biogr. av
A. Kock i Sv. Akad:s Handl., d. 35 (1925).
Södervidinge, sn i Malmöhus län, Har jagers
hd, på den bördiga slättbygden v. om Eslöv;
8,88 km2, 482 inv. (1954). 829 har åker. Den
nuv. kyrkan är från 1870. Ingår i S., Annelövs,
Norrvidinge och Dagstorps pastorat i Lunds stift,
Har jagers kontrakt. Tillhör storkommunen
Tec-komatorp.
Söderåkra, kommun i S. Möre hd, i Småland,
Kalmar län, vid Kalmarsund och
blekingegrän-sen; 106,is km2, 3,784 inv. (1954). Bördig
kustslätt med lövskogsdungar. 4,547 har åker.
Mu-nicipalsamhälle: Bergkvara. Begränsas i s. av
Brömsebäck med Brömsebro (se d. o.).
Stationssamhället Söderåkra (419 inv. 1951) har
provinsialläkare och apotek m. m. Kyrkan är
uppf. 1795. Pastorat i Växjö stift, S. Möre
kontrakt.
Söderåsen, urbergshorst i Skåne, sträcker sig
från Björnekulla klint vid Åstorp åt s. ö., på
gränsen mellan Malmöhus och Kristianstads län.
I n. ö. Klöva hallar; sydöstligaste delen genom
-skäres av dalgången Skäralid (se d. o.),
varjämte i s. Kågerödsåsen och Konga klint av en
sänka skiljas från egentliga S. Största höjden,
212 m ö. h., är tillika Skånes högsta punkt.
Södra barnbördshuset, Maria sjukhus,
kommunal förlossningsanstalt i Stockholm, uppförd
1903—07; sängantal 133.
Södra Björke, sn i Älvsborgs län, Gäsene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
