Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södra Vånga - Södra vändkretsen - Södra Väne - Södra Vätterbygdens folkhögskola - Södra Åby - Södra Åkarp - Södra Åsarp - Södra Åsbo härad - Södra Åsbo kontrakt - Södra Åsbo och Bjäre domsaga - Södra Åsum - Söiberg, Harry - Sökande - Sökaranläggning - Sökare - Sölja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Södra vändkretsen—Sölja
730
åker. Kyrkan uppf. 1951, sedan en kyrka från
1847 förstörts vid eldsvåda 1947. Ingår i
Häll-stads, Murums, S. och Möne pastorat i Skara
stift, Ås kontrakt. Tillhör storkommunen
Hö-kerum.
Södra vändkretsen el. Stenbockens vändkrets,
se Vändkrets.
Södra Väne, storkommun i Flundre, Väne och
Bjärke domsaga i Västergötland, Älvsborgs län;
171,90 km2, 4,004 inv. (1954).
Södra Vätterbygdens folkhögskola,
Jönköping, grundades 1919 av Svenska
missionsförbundet och erhöll statsbidrag 1944. Skolan, som
tidigare benämndes Jönköpings
kristliga folkhögskola, omfattar 2 årskurser
jämte fortsättningskurser (varav en för
ungdomsledare) samt en husmodersskola.
Södra Åby, sn i Malmöhus län, Vemmenhögs
hd, på Söderslätt, ö. om Trelleborg; 13,63 km2,
514 inv. (1954). 1,337 har åker; skog saknas.
Nuv. kyrkan uppf. 1870. Ingår i Hemmesdynge,
S., ö. Torps och Lilla Isie pastorat i Lunds
stift, Vemmenhögs kontrakt. Tillhör
storkommunen Klagstorp.
Södra Åkarp, sn i Malmöhus län, Oxie hd,
på Söderslätt, s. om Malmö; 11,22 km2, 459 inv.
(1954). 1,082 har åker; skog saknas. Nuv.
kyrkan uppf. 1888. Ingår i V. Ingelstads, ö. Grevie,
Mellan-Grevie och S:s pastorat i Lunds stift,
Oxie kontrakt. Tillhör storkommunen Månstorp.
Södra Åsarp, sn i Älvsborgs län, Kinds hd,
s. om Ulricehamn; 16,99 km2, 1,248 inv.
Kuperad skogstrakt med odlad bygd kring
Månstads-åns biå Åsarpsån. 192 har åker. I S. finnes
Limmareds (se d. o.) glasbruk. Kyrkan av sten
härstammar från medeltiden. I S. ligger
medeltids-fästet Opensten (se d. o.). Ingår i Länghems,
Dannike, Månstads och S:s pastorat i Göteborgs
stift, Kinds kontrakt. Sedan 1952 benämnes
kommunen L i m m a r e d.
Södra Åsbo härad i n. v. Skåne, Kristianstads
län, närmast s. om nedre Rönneån och
Ängelholm; består av socknarna V. Sönnarslöv,
Kvidinge, Starby, Strövelstorp, Ausås och Höja;
köping: Åstorp. Tillhör Klippans och
Ängel-holms fögderier samt S. Åsbo och Bjäre
domsaga (utom V. Sönnarslöv).
Södra Åsbo kontrakt, i Lunds stift, omfattar
5 pastorat: Björnekulla och V. Broby; Kvidinge
och V. Sönnarslöv; Höja och Starby; Ausås;
Strövelstorp.
Södra Åsbo och Bjäre domsaga, i
Kristianstads län, under Hovrätten över Skåne och
Blekinge, omfattar i stort sett S. Åsbo och Bjäre
härader samt Ängelholms stad, vilka utgöra ett
tingslag; tingsställe: Ängelholm.
Södra Åsum, sn i Malmöhus län till 1952,
då den uppgick i Sjöbo köping (se Sjöbo).
Söiberg [soi’bärg], Harry, dansk författare
(1880—1954). S. utbildades till bokbindare och
debuterade som författare 1904. Efter att ha
skrivit åtskilliga romaner och berättelser slog S.
igenom med romantrilogien ”De levendes land”
(1916—20), en stort anlagd hembygdsskildring
från v. Jylland. Senare har bl. a. utkommit
trilo
gien ”Sökongen” (1926—30), även den med motiv
från Västjylland.
Sökande, jur., den, som hos myndighet gör
framställning om viss åtgärds vidtagande, t. ex.
om inteckning, lagfart, utskänkningsrättighet,
körkort, pass etc.; även om den, som söker
statlig befattning.
Sökaranläggning, se Personsökaranläggning.
Sökare, fotogr., anordning, varmed kameran
inriktas mot motivet. Hos spegelreflexkameran
(se fig. 3 och 4 vid Kamera) bilda objektivet
och den snedställda spegeln i förening med den
horisontella mattskivan en av de bästa s. Små
spegel-s. el. påsikts-s. enl. denna princip
användas vanl. i lådkameror (fig. 1). Då bilden blir
ganska otydlig på den lilla mattskivan,
ersättes denna i briljant-s. av
en lupp, en positiv
enkellins, som ger en skenbild,
vilken betraktas på 20 cm
avstånd. Bildutsnittet
avgränsas av en ram,
placerad över luppen.
Sökar-bilden i alla spegel-s. är
sidvänd. Spegel-s. är den
lämpligaste s. för personer
med glasögon. De
vanligaste s. äro genomsikts-s.
Enklast av dessa är ram-s.,
som består av en främre
ram av plåt el. tråd samt en mindre, bakre ram
el. ett sikte, som fixerar ögats läge (fig. 2).
Den främre ramen, som synes något oskarp,
markerar det rätta bildutsnittet. Ram-s. lämpar
sig särskilt för sportfotografering. Bekvämare
att använda är Newton-s., som förekommer på
de flesta amatörkameror (se bild 1 å pl. vid
Kamera). I Newton-s :s främre ram sitter en
plankonkav lins, medan den baktill har ett sikte,
ögat ser genom linsen en förminskad skenbild
av motivet, som
avgränsas av
den fyrkantiga
linsfattningen.
Utsnittet blir
riktigt, endast
när ögat har
ett bestämt
av
stånd från linsen. Newton-s. förses därför
vanl. med en lupp baktill i st. f. sikte.
Kikar-s. är byggd på liknande sätt. Den kan
sägas bestå av en Galileis kikare med en
positiv lins som objektiv och en negativ lins som
okular, men den ger en förminskad bild.
Kikar-s. göres även som ”universalsökare” med
utbytbara s.-objektiv, så att bildfältets storlek kan
varieras. Denna s. kan även lätt byggas ihop
med en avståndsmätare till en mät-s., där
av-ståndsmätarens synfält sammanfaller med kikar-s.
Sölja. 1) Spänne, som består av en vanl.
fyrkantig ram med vidfäst kort nål (torn el. törne),
anbragt vid ena ändan av en rem. — 2) (Arkeol).
Liknande spänne med rund, oval el. fyrkantig
ram och ofta med ett vid ramen fäst rembeslag
(en vanl. dubbelhöjd metallplåt av olika form, i
Fig. 1. Spegelsökare
med positiv enkellins
som objektiv,
snedställd spegel och
mattskiva.
Fig. 2. Ramsökare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
