Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söndrum - Söne - Sönnarslöv - Sönnerstedt, Bernhard - Söraby - Sörby - Sörbygden - Sörbygdens härad - Sörensen, Hr - Sörensen, Anna - Sörensen, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Söne—Sörensen
738
Jens Söndergaard: Interiör med figurer, 1927.
gård m. fl. Romansk gråstenskyrka från
1200-talet (tornet 1820). I Tylösand S:t Olofs kapell,
invigt 1950. Ingår i S:s och Vapnö pastorat i
Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Utgör tills,
m. Vapnö storkommunen Söndrum; 55,19 km2,
2,447 inv. (1954); i Hallands s. domsaga.
Söne, sn i Skaraborgs län, Kållands hd, vid
Vänern, på Kållandshalvöns v. kust med
Hin-dens udde; 17,68 km2, 387 inv. (1954). Slättbygd
med bergs- och moränhöjder. 815 har åker.
Kyrkan är från romansk tid, starkt förändrad under
1800-talet. Ingår i örslösa, S., Väla och Gillstads
pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt. Tillhör
storkommunen örslösa.
Sönnarslöv, socknar, se Västra Sönnarslöv och
östra Sönnarslöv.
Sönnerstedt, Sigfrid August Bernhard,
operasångare, basbaryton (f. 1911 26/t). S. har
bedrivit sångstudier vid Musikhögsk., för G. de
Luca (1947, Milano) och Dagmar Gustafson
samt har dessutom genomgått Operaskolan. Han
debuterade 1940 som Furst Gremin i ”Eugen
Onegin” på Kungl. teatern, där han var
stipendiat 1942—43. Bland hans övriga operaroller,
bl. a. vid Stora teatern, Göteborg, Stadsteatern i
Malmö och Riksteatern, märkas Figaro i
”Figa-ros bröllop”, Leporello i ”Don Juan”, Filip i
”Don Carlos”, Mefistofeles i ”Faust”,
baspartierna i ”Hoffmans äventyr” samt Porgy i ”Porgy
och Bess”. S. har företagit konsertresor i bl. a.
England, Norge, Danmark, Italien, Frankrike,
Holland och Västtyskland samt till Moskva och
Leningrad (1953). S. har blivit känd som en av
Sveriges förnämsta sångkonstnärer.
NF XX — 24
Söraby, sn i Kronobergs län, Norrvidinge hd,
n. om Växjö, i den kuperade skogsbygden vid
Helgasjön, Innaren m. fl. sjöar; 66,05 km2, 1,231
inv. (1954). 837 har åker. Stationssamhällena
Rott ne (487 inv. 1951) och Brittatorp ha
möbelindustri m. m. Kyrkan uppf. 1782; altartavla
av P. Hörberg. Ingår i Gårdsby och S. pastorat,
Växjö stift, Norrvidinge kontrakt. Tillhör
storkommunen Rottne.
Sörby. 1) Sn i Kristianstads län, V. Göinge
härad, ö. om Hässleholm; 18,49 km2, 330 inv.
(1954). 700 har åker. Absidförsedd romansk
kyrka från 1100—1200-talen, ombyggd 1876—77.
Egendom: Sörbytorp (se d. 0.). Ingår i S. och
Gumlösa pastorat i Lunds stift, V. Göinge
kontrakt. Tillhör storkommunen Vinslöv.
2) Sn i Skaraborgs län, Vilske hd, v. om
Falköping; 14,03 km2, 443 inv. (1954). Skogfattig
slättbygd. 515 har åker. I S. ligger en mindre
del av municipalsamhället Floby (se d. o.).
Kyrkan är i sin v. del medeltida. Ingår i Gökhems,
Marka och S. pastorat i Skara- stift, Vånga
kontrakt. Tillhör storkommunen Vilske.
Sörbygden, storkommun i Sunnervikens
domsaga i Bohuslän, bestående av socknarna Hede,
Sanne och Krokstad; 288,65 km2, 2,789 inv.(i954).
Sörbygdens härad, i n. Bohuslän, mellan
Kynnefjäll och dalslandsgränsen, består av socknarna
Hede, Sanne och Krokstad. Sedan Vi 1952 utgör
häradet Sörbygdens kommun; tillhör
Sunnervikens fögderi och domsaga (tingsställe:
Kvist rum).
Sörensen, H r (herr), skämtsam benämning på
danskar. Figuren härstammar från M.
Gold-schmidts Corsaren 1841 (där kallad ”Hr Folket”)
och E. Böghs drama ”Nytaarsnat 1850”.
Sörensen, Anna Elisabeth, pedagog (1875—
1943), folkskollärarexamen 1894, fil. kand. 1902,
rektor vid Stockholms folkskoleseminarium 1919
—35, dess inspektor 1937—43. S., som deltog i ett
flertal olika kommittéer och utredningar, kom att
spela en betydande roll i tidens pedagogiska och
sociala debatt. S. utövade även ett omfattande
författarskap, bl. a. genom utgivande av böcker
för kristendomsundervisningen. S. påverkade
även den pedagogiska utvecklingen, bl. a. genom
att tills, m. K. Nordlund och S. Wikberg utge
”Arbetssättet i folkskolan” (7 bd, 1924—29).
Även som pedagogikhistorisk förf, har S. gjort
en stor insats med bl. a. ”Det svenska
folkundervisningsväsendet 1860—1900” (i ”Svenska
folkskolans historia”, 3, 1942).
Sörensen, Henrik Ingvar, norsk målare (f.
1882). Båda föräldrarna voro av norsk
bondesläkt, men S. föddes i Värmland och växte upp
vid sjön Fryken. Vid 12-årsåldern kom han till
Norge, och i början av 1900-talet fick han plats
på ett advokatkontor i Lilleström. Först vid
mogen ålder övergick han till konstnärsbanan och
studerade vintern 1904/05 vid Zahrtmanns
målarskola i Köpenhamn. I Paris gick han på Matisses
skola 1909 och 1910. Han påverkades ej blott av
Matisse-expressionismen utan även av fransk
1800-talskonst. Flera år tillbragte S. sedan i
Paris och på resor. S. blev den möderne tolken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
