Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tak - Taka händer, Sätta i taka händer - Takamatsu - Takanen, Johannes - Takao - Takaoka - Takasaki - Takata, Takada - Takbrytning - Takfall - Taki el. oxgems - Takkam - Taklag - Taklagsöl - Takla Makan - Taklist - Taklök - Takograf - Takometer, tachometer - Takoradi - Takpapp - Takryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Taka händer—Takryttare
760
sådana industri- och lagerbyggnader, där
undertak ej finnes. Man väljer härvid sadeltakets och
därmed balköverkantens lutning så, att balken
får en hållfasthetstekniskt gynnsam form.
övrig nomenklatur. Ett lutande parti
av ett t. kallas t a k f a 11. Den översta
(horisontella) skärningen mellan två motstående
takfall benämnes takås, nock el. taknock.
Är skärningen lutande, kallas den t a k r y g g,
om partiet har konvex form, eljest
takvin-k e 1. Den understa, horisontella
begränsnings-linjen till ett takfall benämnes takfot. Det
parti av ett t., som överskjuter en yttervägg,
kallas taksprång el. takskägg. Här
användes dock ibland oegentligt benämningen
takfot. — Invändiga t. följa oftast den
överliggande konstruktionens form, d. v. s. äro
vanl. plana, då de uppbäras av bjälklag, under
det att de ofta få en mera varierad utformning
med brutna el. bågformiga ytor i de fall, då de
ansluta sig till takresningen. I bostadshus med
träbjälklag utföras innertak på så sätt, att en
t a k p a n e 1 fastspikas på takbjälkarna, varvid
panelen utgör underlag för reveteringsmattor,
täckta med putsbruk el. för wallboardskivor av
porös typ.
Taka händer, jur., Sätta i taka (genitiv
av fsv. taki, mottagare, borgensman) händer,
ett av ålder brukligt tryggande av ett utkrävt
men förvägrat penningbelopp el. omtvistat
föremål.
Takamatsu, stad på n. kusten av Shikoku,
Japan; c:a 75,000 inv. Viktig handelshamn.
Ta’kanen, Johannes, finländsk skulptör
(184Q—85). Han arbetade från 1867 i
Köpenhamn för Bissen d. ä. och d. y. Från 1872
härstammar ”Väinämöinen, spelande kantele”,
sittande staty (i zinkavgjutning, i Monrepos park vid
Viborg). 1873 reste han till Rom. Bland där
utförda verk äro ”Aino” (1876; statyett i
marmor), ”Rebecka vid brunnen” (1877; staty) och
”Bedjande ängel” (1882). Dessutom utförde T.
porträttbyster. — Se bild 17 å pl. vid Finlands
konst.
Takao, hamnstad på s. v. Formosa; c:a 85,000
inv. God hamn; järnvägsknut.
Takaoka, stad i Japan, på Hondos v. kust;
c:a 122,000 inv. Tillv. av brons- och lackerade
varor; T:s hamn är Fushiki.
Takasaki, stad på mellersta Hondo, Japan,
100 km n. v. om Tokyo; c:a 80,000 inv.
Handels-centrum, främst för silke.
Takata, T ak a da, stad på Hondo, Japan,
nära v. kusten; c:a 40,000 inv. Vintersportort.
Takbrytning, se Gruvbrytning, sp. 364.
Takfall, takytas lutning mot horisontalplanet.
Taki el. ox gems, Bzido’rcas taxi’color,
meterhög gemsantilop (se Antiloper) från s. ö.
Asien. T. har tovig päls, klumpig kropp och
kraftigt svängda horn.
Takkam, en ornering, vanl. i form av ett
gallerverk, längs en byggnads taknock. T. kan
vara utförd av trä, sten el. metall, beroende på
takets konstruktion och täckningsmaterialet.
Taklag, se Tak.
Taklagsöl, fest vid nybyggnader, då arbetet
fortskridit så långt, att taklaget är färdigt, d. v. s.
alla takstolarna blivit resta. T. brukar firas med
flaggning, kransars el. transparangers
uppsättande, gratifikationer etc.
Takla Makan, öken i östturkestan (se d. o.).
Taklist, listverk, som upptill avslutar en fasad
el. som i ett rum förmedlar övergången emellan
väggen och taket (jfr Gesims).
Taklök, bot., se Sempervivum.
Takogräf, registrerande takometer (se d. o.),
d. v. s. anordning för kontinuerlig registrering
av omloppstalet hos t. ex. motorer.
Takometer, tachometer,
hastighetsmäta-re, apparat för uppmätning av
rotationshastigheten vid roterande kroppar. T. konstrueras enl.
skilda principer. Gemensamt för de flesta t. är
ett rörligt system, som medelst fjädrar är
bundet till ett visst jämviktsläge, varifrån det kan
avlägsnas under den roterande kroppens
inverkan. Förändringen överföres genom
hävstångsar-mar på en visare, som spelar över en skala, vanl.
graderad så, att varvtalet direkt kan avläsas
(s 1 a g t ä 1 j a r e, varvräknare; jfr
Tako-graf). Ofta utgöres det rörliga systemet av en
kropp, som på gr. av sin tröghet vrides el.
för-skjutes, då den försättes i rotation. Man kan
även begagna sig av luftens friktion, varvid det
rörliga systemet utgöres av en propeller,
innesluten i en dosa, vari luften försättes i rörelse
med en annan propeller, förbunden med den
roterande kroppen. Stundom förbindes med den
roterande kroppen en U-formad magnet, vilken vid
rotationen genom induktion ger upphov till
elektriska virvelströmmar i en metalltrumma, som
därvid vrides ur ett jämviktsläge. Man kan också
låta den roterande kroppen driva en liten
generator, som förbindes med en voltmeter, vilken
direkt kan graderas i varvtal. Det finnes även
en mekanisk t., konstruerad enl. en
resonansprincip, likartad med den, som ligger till grund för
de elektriska frekvensmetrarna. I
vätsketa-kometern begagnar man sig därav, att den
fria vätskeytan hos ett roterande, vätskefyllt
kärl antar paraboloidisk form. Det rörliga
systemet kan därvid utgöras av en flottör.
Takoradi, hamnstad på Guldkusten, n. ö. om
Cape Three Points; c:a 50,000 inv. tills, m.
det i n. ö. angränsande S e k o n d i. Hamnen är
den förnämsta på hela den 2,000 km långa
kusten mellan Sierra Leone och Nigeria. Järnväg
till Kumasi; flygstation.
Takpapp, papp, bestruken el. impregnerad med
asfalt, petroleumbeck, stenkolstjära (tjärpapp) el.
dyl. och ofta beströdd med sand. Sådan papp
är avsedd till väderbeständig beläggning av
yttertak på enklare byggnader. Har man stora
anspråk på t:s varaktighet, brukas vid
beläggning s. k. u n d e r h å 11 s f r i t., som lägges i
två på varandra klistrade lager, det översta med
t. av hög kvalitet, det undre med t. av enklare
slag.
Takryttare, ett över en byggnads taknock
uppstigande mindre torn, vars planform vanl. är
polygon. T. förekommer ofta på större gotiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
