Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Talrör el. språkrör - Talsymbolik - Talsystem - Talteknik - Talteori - Taltrast - Talus, språngbenet - Talusbildningar, ras - Talvio, Maila - Tamaricaceae - Tamarind - Tamarisk - Tamatave - Tamaulipas - Tamayo, Rufino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
777 Talsymbolik—Tamayo 778
kan härigenom uppfattas även under starkt
motorbuller.
Talsymbolik, se Talmystik.
Talsystem, ett regelbundet beteckningssätt,
varigenom större tal kunna i mer el. mindre
enkel form uttryckas genom de mindre talens
tecken. Ett primitivt t. är
additionssyste-m e t, varigenom ett sammansatt tal uttryckes
genom en enkel sammanfogning av de enkla
taltecknen ett visst antal gånger (33 = XXXIII).
En avsevärt större kapacitet äga t., som
uppbyggts på positionsprincipen, enl.
vilken ett talteckens värde även beror på den plats
det givits i ett sammansatt tal. I vårt brukliga
t., det dekadiska, äro således de enkla
taltecknens värden vissa digniteter av 10, beroende
på den plats de intaga i talet. Ett annat
posi-tionssystem är det d y a d i s k a, byggt på två
tecken, där det ena tecknets värde är en viss
dignitet av 2, beroende på dess plats i talet. I de
sist anförda t. säges 10, resp. 2 utgöra basen
i systemet.
Talteknik, röstens metodiska utbildning till
förmåga av tydligt och uttrycksfullt tal. Fel
och svagheter i fråga om röstens bruk skola
avlägsnas el. åtm. minskas. Undervisningen inlär
lämplig andning, god hållning och ställning, ren,
fri och stark tonbildning, tydlig artikulation,
frasering och betoning, avvägning av tempo och stil,
uttrycksfullhet.
Talteori, urspr. läran om de hela talen,
omfattande frågor rörande deras uppdelning i
faktorer och addender samt deras förhållande till
primtalen och övriga egenskaper. Inom p r i
m-t a 1 s 1 ä r a n har forskningen alltsedan Euklides’
och Eratosthenes’ dagar uppnått betydande
resultat i form av intressanta satser, dels
bevisade och dels tills vidare endast empiriskt
konstaterade. Härvid har uppgiften att avgöra,
huruvida ett tal är primtal el. ej, samt att bestämma
antalet primtal inom en viss gräns stått i
förgrunden.
En framträdande plats inom t. intar läran om
heltalslösningar till ekvationer. Beträffande
ekvationer av I :a och 2:a graden är denna fråga
av elementär natur; vissa ekvationer äga inga
sådana lösningar, t. ex. x” + y” = zn, när n är
större än 2. Hithörande spörsmål bygga
huvudsakl. på talens kongruens.
Till t. höra även sådana inom analysen
avgränsade områden som läran om kedj ebråk
och om talkroppar. En framträdande plats
intaga de algebraiska talkropparna, som bildas av
alla rationella funktioner med rationella
koefficienter av en given samling algebraiska tal. På
detta område ha de s. k. ideala talen
införts, vilket lett fram till betydelsefulla satser
för de algebraiska talen i analogi med de hela
talens entydiga uppdelning i primtal.
Den moderna t. är företrädesvis en skapelse
av Fermat, som vetenskapen har att tacka för
en mängd intressanta satser. På de av Fermat
skapade grundvalarna ha först Euler och
La-grange byggt vidare. Euler uppställde bl. a. den
s. k. reciprocitetslagen, en av de viktigaste
grund
läggande satserna inom t., vilken av Gauss
formulerats så: ”Om p är ett primtal av formen
4 n + 1, så är p kvadratisk rest el. icke-rest till
varje primtal q, som positivt taget är rest el.
icke-rest till p. Och om p är ett primtal av
formen 4 n + 3, så är —p kvadratisk rest el.
icke-rest till varje primtal q, som positivt taget är
rest el. icke-rest till p”. Lagrange bevisade, att
varje tal kan framställas som summan av högst
fyra kvadrater. Namn att nämna inom t:s
historia äro vidare Legendre samt i senare tider
Dirichlet och Riemann.
Taltrast, zool., se Trastsläktet.
Tälus, språngbenet, se Fot.
Tälusbildningar, ras, halvkoniska raskäglor,
efter hand uppbygda vid foten av branta
bergväggar av därifrån lösvittrade bergartsspillror.
T. ha i fjälltrakter stor utbredning och kunna
vara flera hundra m höga.
TaTvio [-viå], M a i 1 a, se Mikkola 2).
Tamaricäceae, <fam. bland koripetalerna,
närmast besläktad med Cistaceae och
hemmahörande i Medelhavsländerna och på Centralasiens
saltstäpper. Omfattar bortåt 100 arter, träd el.
buskar med blå- el. grågröna grenar, små,
spiral-ställda, barr- el. fjällika blad och små, vita el.
rödlätta, tvåkönade blommor i klase el. ax.
Frukten är en enrummig kapsel. Det största släktet
är Tamarix (t a m a r i s k). Barken och
galläpplena hos flera arter nyttjas på grund av sin
rikedom på garvsyra till färgning och som
läkemedel. I Sverige finnes Myricaria germanica,
klådris, strandljung, en vanl. meterhög
buske, som växer på sandiga älv- el. stj
östränder i Norrland samt vid Tåkern och på ett par
andra ställen i s. Sverige.
Tamari’nd, Tamari’ndus i’ndica, till underfam.
Caesalpinioideae bland balj växterna hörande stort
träd med parbladiga blad och i klasar samlade
blommor med tre stora, uppåtriktade, gula,
rödprickiga kronblad och tre ståndare. Frukten är
en täml. stor balja, som i sin vägg innehåller
en brun, köttig massa med angenämt sur smak.
T. finnes odlad och förvildad i de flesta
tropiska länder, och fruktköttet (pulpa tamarindi)
spelar bl. a. stor roll som läkemedel.
Tamarfsk, bot., se Tamaricaceae.
Tamata’ve [fr. utt. -tä’v], stad på östkusten
av Madagaskar, ung. på 180 s. b.; c:a 30,000
inv., därav 4,000 fransmän. T. är öns förnämsta
hamnstad, med järnväg till Tananarivo.
Otillräckligt skyddad redd; flera köttkonservfabriker;
radiostation.
Tamåuli’pas, stat i Mexico, vid Mexikanska
bukten, i n. gränsande till U.S.A., där Rio
Grande bildar gräns; 79,602 km2, 717,000 inv.
Det heta kustbältet är glest befolkat och
åtföljes av laguner. T. är i n. bördigt lågland,
f. ö. ganska bergigt. T. producerar majs,
socker, tobak, kaffe, sisalhampa och särsk. i n.
bomull. Huvudstad är Ciudad Victoria.
Tamayo [tama’jå], Rufino, mexikansk
målare (f. 1899). T. är den mest
uppmärksammade konstnären i den yngre generationen och
har i ett storformatigt stafflimåleri förnyat de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
