Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tanger - Tangera - Tango - Tanguter - Tanguy, Yves - Tanis - Tanjore - Tank - Tankebyggarorden - Tankeform - Tankelag - Tankeläsning, tankeöverföring, telepati - Tankett - Tankevilla, vanföreställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tangera—Tankevilla
795
koloni och huvudstad i prov. Tingitana. Det
innehades efter vartannat av vandaler, bysantiner
och morer, föll 1471 i portugisernas händer och
övergick efter en kort period av engelskt
herravälde till Marocko. Genom ett
engelsk-spansk-franskt fördrag 1912 gjordes T. till en
självständig neutral zon under Marockos överhöghet. En
traktat rörande T:s ställning och förvaltning
slöts 18/i2 1923 mellan Frankrike, Storbritannien
och Spanien. Avtalet trädde i kraft 1925.
Enl. detta utgör T. med omnejd,
Tanger-zonen, en ständigt neutraliserad och
demilitariserad zon, vilken under sultanens nominella
suveränitet förvaltas av en internationell lagstiftande
församling och en kontrollkommitté, sammansatt
av de makters konsuler, vilka äro anslutna till
Algeciras-traktaten. Styrelsen handhas i övrigt
av en europeisk administratör. 1928 modifierades
traktaten genom Italiens anslutning. 1940—45
hölls zonen ockuperad av spanska trupper.
Tangera [-ug- el. -nj-], se Tangent.
Tango [ta’qgo], sällskapsdans i 2/« takt,
långsamt tempo, omkr. 30 takter i min. Den dansas
parvis med växlande fattning i varierande turer.
T. inkom 1910 från latinska Amerika.
Tangüter, folkstammar i n. v. Kina och
angränsande delar av Tibet, vilkas ursprung är
oklart. T. förete stark rasblandning med
tibetanska, mongoliska och turkiska (uiguriska)
inslag. Till t. hänföras hsi-hsia, som uppbyggde
ett mäktigt rike (Si Hia) under 900-talet e. Kr.
med Karakhoto och Ninghsia som viktigaste
städer. Detta välde krossades definitivt av
mongolerna under Djingis-kan. Nutida t. äro
huvudsakl. boskapsskötande nomader med en materiell
kultur, nära befryndad med den tibetanska.
Religionen är lamaistisk. En beryktad binäring är
röveriet.
Tanguy [tägi’], Y v e s, fransk målare
(1900—55), en av surrealismens
förgrundsgestalter. I medveten anknytning till det
konventionellt akademiska måleriet men överdrivande
dess maner att modellera med petig
färgfördriv-ning har T. skapat en surrealistisk konst med en
intensiv rumskänsla, fylld av föremål av
overklig karaktär med metallisk form. Hans mest
typiska verk framställer irreella landskap av en
förstenad karaktär. — Se färgpl. vid Surrealism.
Ta’nis, fomegyptisk stad i ö. delen av
Nil-deltat. T. var under 20:e och 21 :a dynastierna
rikets huvudstad; ruiner av bl. a. ett åt Seth
helgat tempel, uppfört av Ramses II.
Tanjore [eng. utt. tänd$å’a], stad i prov.
Madras, Indiska unionen, på h. stranden av floden
Cauvery och vid järnvägen v. om Negapa tam;
68.700 inv. (1940). T. är berömt för sin tillv.
av broderier, mattor och juvelarbeten. Största
sevärdhet är ett Qiva-tempel från 1 ooo-talet; säte
för den tidiga protestantiska verksamheten i
Indien.
Tank, behållare för förvaring av vätska. 1)
(Skpsb.) På fartyg förekomma dels större t.,
s. k. stor-, djup-, botten- el. sidotankar, för
flytande last el. vattenballast, dels mindre t., s. k.
vatten- och bränsletankar, för vatten och
fly
796
tande bränsle. Andra t. på fartyg finnas för
förvaring av färskvatten, maskinoljor m. m. T. är
vardagl. benämning på tankbåt, tankfartyg.
2) (Krigsv.) Plur. tanks (urspr. i England
täcknamn för de under 1 :a världskriget i
hemlighet konstruerade motordrivna stridsvagnarna),
dets. som stridsvagn.
Tankeby ggarorden, vittert ordenssällskap,
stiftat i Stockholm 1753 av C. F. v. Eckleff;
led. voro bl. a. fru Nordenflycht, G. Ph. Creutz
och G. F. Gyllenborg. T. var på en gång hemlig
orden och vitter akademi. Den utgav ”Våra
försök” (3 dir, 1753—55). Fru Nordenflycht, Creutz
och Gyllenborg bildade ett kotteri och utgåvo
”Witterhets arbeten, utgifne af et samhälle i
Stockholm” (2 bd, 1759—62). 1763 sönderföll T.
Tankeform, log. Den traditionella
formallo-giken brukar som olika t. anföra begrepp,
omdöme och slutledning.
Tankelag. Vanl., särskilt i formallogiken,
anges t. som de formella betingelserna för
tänkandets riktighet. Ett tänkande, som
överensstämmer med t., är således logiskt riktigt men
kan med hänsyn till innehållet vara falskt. T :s
innebörd bestämmes f. ö. olika och
sammanhänger med fundamentala logiska och allmänt
filosofiska problem. Psykologistiska logiker se i
t. psykologiska kausallagar, antingen för tänkandet
över huvud (Mill) el. för det logiskt riktiga
tänkandet (Sigwart). Enl. Husserl ha t. visserligen
en rent teoretisk innebörd men äro icke
kausallagar och utsäga intet om psykiska förhållanden.
Andra fatta t. som praktiska regler, utsägande
hur tänkandet bör vara. Som t. bruka anföras:
1) identitetslagen (lat. principium identitatis) el.
första tankelagen: allt är vad det är (A är A);
2) motsägelselagen el. motsägelselöshetens lag
(lat. principium contradictionis): intet kan i
samma avseende på en gång vara och icke vara
detsamma (A är icke icke-A), el.: av två
kontra-diktoriskt motsatta omdömen (A är B och A är
icke B) är det ena falskt; 3) det uteslutna
tredjes lag (principium exclusi tertii): allt måste
antingen vara el. icke vara (A är antingen B el.
icke-B), el.: av två kontradiktoriskt motsatta
omdömen är det ena sant; 4) den tillräckliga
grundens lag (principium rationis sufficientis).
Denna har tidigare formulerats så, att varje
omdöme för att vara sant och (enl. Leibniz)
varje sak för att vara verklig måste ha
en-tillräcklig grund. En korrektare formulering är
(enl. Sigwart), att om grunden är sann, så är
följden sann, och om följden är falsk, så är
grunden falsk. — Litt.: A. Nyman,
”Psykologism mot logism” (1917); W. S. Jevons,
”Logikens grunder” (1925).
Tankeläsning, tankeöverföring,
telepati, se Parapsykologi.
Tanke’tt (jfr Tank), krigsv., liten stridsvagn.
Tankevilla, vanföreställning, sjukligt
betingad falsk föreställning. Oftast framkallas
t. av patologiska känslotillstånd, som öva
störande inflytande på omdömesbildningen. T:s
innehåll är mycket varierande men kretsar alltid
mer el. mindre kring den sjuke själv. Såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
