Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tapet - Tapetserarbin - Tapetserare - Tapioka - Tapirer - Tapisseri - Tapotement - Tapp - Tapperhetsmedalj - Tapt, tappt - Tapto - Tara - Tarald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Tapetserarbin—Tar ald
804
länge som lösöre; först på 1700-talet ansågos
t. i Sverige höra till rummens fasta inredning.
— Under 1400—1600-talen uppstod framför allt
i Nederländerna och Frankrike en stor
tillverkning av t., vävda i hautelisse- el.
basselissetek-nik. Sådana t. importerades till Sverige och
efterbildades även här. Dessa vävda t. voro stora
och rektangulära. T. i långsmala, vertikala våder
förekommo även och blevo småningom
dominerande. De tillverkades urspr. av mönstervävt el.
broderat tyg, som dock tidigt imiterades genom
målning el. tryck på väv el. papper. Under
1600-talet användes företrädesvis t. av vävnader el.
gyllenläder. De sistnämnda tillverkades i rutor
av skinn med pressat reliefmönster, kolorerat i
färger, guld och silver. Gyllenläder var känt
redan under medeltiden och anses vara av
spanskt-moriskt ursprung. Under nyssnämnda
tidsperiod förekommo även t. av väv el. papper:
schablonerade och limmade med yllestoff, s. k.
stofftapeter, vilka skulle imitera mönstrad
sammet. — Under 1700-talet användes i Sverige
allmänt oljemålade vävtapeter, ofta målade i hela
fält med landskap, figurscener etc. el. imiterande
skulpterad boasering. Även sidentapeter
förekommo, särskilt av damast, samt målade el. tryckta
papperstapeter. I början av 1800-talet tillverkades
i Frankrike papperstapeter med sammanhängande,
skickligt tryckta bildframställningar i grisaille
el. färger. Sådana t. importerades i mängd till
Sverige. — Sedan man på 1830-talet lyckats
framställa rullpapper och snällpressen ung.
samtidigt uppfunnits, ha papperstapeterna blivit de
absolut dominerande. De framställas sedan dess
fabriksmässigt i rullar, ofta i flerfärgstryck och
imiterande dyrbarare material. I slutet av
1800-och början av 1900-talet har man sökt höja
tapettillverkningens konstnärliga nivå genom att
skapa en mera självständig mönstergivning.
Under senare tid har man framställt tvättbara och
värmeisolerande t. — Litt.: A. V. Sugden och
J. L. Edmondson, ”A history of English
wall-paper” (1925); N. G. Wollin, ”Svenska
papperstapeter” (i Sv. Slöjdfören:s Tidskr. 1923).
Tapetserarbin, zool., se Bifamiljen, sp. 14.
Tapetsérare (fr. tapissier) tillverkar stoppade
möbler samt anordnar mattor, gardiner o. a.,
som hör till bostadens textila utrustning.
Tapioka [-piå’-], bot., se Arrowrotstärkelse
och Euphorbiaceae.
Tapirer, Tapiridae, fam. bland de uddatåiga
hovdjuren. Framfötterna bära 4, bakfötterna 3
tår, och nosen är utdragen till en kort, rörlig
snabel. Av de 5 arterna finnes en i s. Asien,
de övriga i Mellan- och Sydamerika. Alla äro
växtätare, som vistas i skogar vid kärr och
vattendrag. De simma och dyka väl. Längden,
inberäknat den omkr. 9 cm långa svansen, är 2 m,
höjden ung. 1 m. Ungarna äro randiga el.
fläckiga. T. jagas för hudens och köttets skull.
Schabraktapiren, T apirus indicus, är
svart med ett gråvitt mittparti, som täcker
djuret som ett schabrak. Den är hemmahörande i
Bortre Indien och på Sumatra. Den
amerikanska t, Tapirus terrestris (americanus), är
Schabraktapir med unge.
mörkt gråbrun. Hårbeklädnaden bildar en kort,
styv man. Den förekommer i större delen av
Sydamerika ned till Paraguay och n. Argentina.
Tapisseri, dels hautelissevävnad, dels denna
ersättande broderi med ullgarn el. silke.
Tapotement [tapåtmä’] (fr., lätt klappning),
se Massage.
Tapp. 1) (Byggnk.) Dets. som droppe. Se
Droppar 1).
2) Se Äxeltapp och — om gängtappar —
Gängning.
3) (Anat.) Se Näthinnan.
Tapperhetsmedalj, militärt hederstecken, för
officerare i guld, för underofficerare och
manskap i silver och buret i blågult band; utdelas
för tapperhet i fält el. till sjöss; instiftad under
1788—90 års krig.
Tapt, tappt, jaktv., det ställe, där stövaren
förlorat spåret, därav uttrycket ”ligga på
tap-ten, arbeta på tapten”, då hunden envist söker
återfinna spåret, som den förlorat. T.
betecknar även själva den omständigheten, att hunden
tappat, lång el. kort t. o.s.v.
Tapto (Ity. tap to, ”tappen till”, eg. signal,
att tappen skulle slås i öltunnorna), krigsv.,
signal på trumma, trumpet el. jägarhorn el. utförd
av musikkåren; gives, då manskapet om aftonen
skall bege sig till sina förläggningar.
Tara, vikten av en varas förpackning. Vid
beräkning av nettovikten utgår man vanl. från
bruttovikten, som minskas med t., vilken
antingen kan vara
direkt uppvägd
(verklig t, ren t.,
netto-t.),
genomsnittligt beräknad
(genomsnitts-t.)
el. på förhand
fastställd för
varan i fråga
(usancemässig t.,
uso-t.; tull-t.,
legal t).
Tarald, bot., se
Glimsläktet.
Tarantel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
