Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegel - Tegel, Erik Jöransson - Tegelmalm - Tegelsmora - Tegelte, tegelstenste - Tegen, 1. Einar - Tegen, 2. Gunhild - Tegengren, Jacob - Tegernsee - Tegnaby - Tegneby - Tegnér, släkt - Tegnér, 1. Esaias (skald)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Tegel—Tegnér
852
De vanligaste murtegelformaten.
Benämning Normerade dimensioner (i cm)
7,5 X 30-tegel 30 X 14,5 X 7,5
7,5 X 25-tegel 25 X 12 X 7,5
6,5 X 25-tegel 25 X 12 X 6,5
6,2 X 23-tegel 23 X n X 6,2
Modultegel 27,7 X 12,3 X 8,5
T. med en spec, v. understigande 1,4 får ej
användas till skorstenar. Hål-t. får ej användas
vare sig till skorstenar el. brandmurar. — Litt.:
B. Lundström, kap. ”Lervaror och t.” (i
”Handbok i kemisk teknologi”, 3, 1948).
Tegel, Erik Jöransson, historieskrivare
(1563—1636), son till Jöran Persson (se d. o.).
På 1580-talet trädde T. i hertig Karls tjänst
och tjänstgjorde bl. a. i Kansliet, blev slottsfogde
och 1610 biträdande kammarråd. Med stor
hänsynslöshet begagnade han sin ställning för att
skaffa sig län och egendomar. 1615—16 deltog
han i den aktion mot Messenius, som förde
denne i fängelse. — Sin historiska verksamhet
började han på uppdrag av Karl IX. T.
utarbetade en krönika om Gustav Vasa, vilken dock
utkom först 1622. Den sammanfogar äldre
krönikor; dess betydelse ligger i att den in extenso
el. i utdrag bevarat en del förlorat aktmaterial.
Hans ”Erik XIV:s historia” (utg. 1751)
bygger även på mekaniskt hoparbetade äldre
krönikor och akter: dess tendens är att förtiga
Jöran Perssons roll. Mot Messenius skrev han
en nidskrift (utg. av H. Schück 1915). — Litt.:
S. Ljung, ”E. J. T. En biograf
isk-historiogra-fisk studie (1939).
Tegelmalm, en kopparmalm, bestående av
kuprit och limonit, av jordartad beskaffenhet
och rödbrun-tegelröd färg.
Tegelsmora, sn i Uppsala län, Olands hd,
n. v. om Dannemora; 111,45 km2, 2,686 inv.
(1954). Jordbruksbygd kring Vendelsåns
källar-mar, omgiven av vida skogs- och mossmarker.
1,924 har åker. I T. Tobo bruk och en del av
örbyhus stationssamhälle. Kyrka från
medeltidens slut. Pastorat i Ärkestiftet, Örbyhus
kontrakt. Tillhör storkommunen Vendel.
Tegelte, tegelstenst e, se Te.
Tegen. 1) Karl Einar Zakarias T., filosof
(f. 1884 4/e), fil. dr och docent vid Uppsala univ.
1918, prof, i praktisk filosofi i Lund 1931, vid
Stockholms högsk. 1937—52. Bland T:s skrifter
må nämnas ”Möderne Willenstheorien” (2 bd,
1924—28), ”1 filosofiska frågor” (1927) och
”Viljandet i dess förhållande till jaget och
aktiviteten” (1928). Hans huvudarbeten utgöras
av synnerligen grundliga och ingående
psykologi sk-begreppsanalytiska undersökningar över
viljandet och dithörande psykologiska problem.
Under senare år har T:s forskarintresse mer
inriktats på sociologiska, socialpsykologiska och
kulturantropologiska frågor.
2) Gunhild Maria Elisabet T., f. Nordling,
den föreg:s hustru, författarinna (f. 1889 15/s).
T., som i politiska och livsåskådningsfrågor
in
tagit en markerat radikal ståndpunkt, har bl. a.
utg. ett flertal romaner, vari hon främst skildrat
kvinnlig erotik.
Tegengren, Jacob August, finländsk
författare (f. 1875), utbildade sig till agronom,
blev sedan folkhögskolföreståndare och bankman
i Vörå. T. debuterade 1900 med ”Dikter” och
har sedan utgivit ett flertal diktsamlingar, bl. a.
”Skuggor och dagrar” (1901), ”Ny vår” (1913),
”Sol och stjärnljus” (1918), ”Den svåra vägen”
(1929) och ”Beredelse” (1931), samt några
prosaböcker. T:s diktning är dels känslig, vanl.
vemodig naturlyrik, skildrande Österbottens
landskap, dels religiös lyrik. Som led. av svenska
psalmbokskommittén i Finland 1923—27 har T.
en stor andel i det 1928 antagna
psalmbokstill-lägget.
Tegernsee [tè’garnzé], sjö i s. ö. Bayern,
726 m ö. h., avrinner till Inn; 9 km2. Vid sjön
ligger kur- och vintersportorten T. (c:a 2,500
inv.); slottet T. var 719—1803 benediktinkloster.
Tegnaby, sn i Kronobergs län, Konga hd,
kring Toftasjön, s. ö. om Växjö; 40,90 km2, 499
inv. (1951). Jämn skogsbygd. 520 har åker. T.
har givit namn åt släkten Tegnér, som
härstammar härifrån. Ingår i Hemmesjö med Tegnaby
församling, pastorat i Växjö stift, Konga kontr.
Tillhör storkommunen östra Torsås.
Tegneby, sn i Bohuslän, Orusts v. hd, på v.
Orusts sydkust; 65,97 km2, 1,248 inv. (1954).
Bergplatåområde, uppdelat av odlade dalar och
slätter, bl. a. Gillebybygden. Stora
skogsplanteringar. 1,431 har åker. Innanför Lyrön i söder
Nösund, badort och handelsplats. Kyrkan är från
1892. Ingår i T., Röra och Stala pastorat,
Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt. Utgör
tills, m. Röra och Stala storkommunen
Tegneby; 163,20 km2, 3,558 inv. (1954); i Orusts och
Tjörns domsaga.
Tegnér, svensk släkt, härstammande från
frälsebonden Lucas Esaiasson (1693—
1739) i Bringetofta, förut bosatt i Tegnaby
(Småland). Efter Tegnaby togs namnet av hans
son Esaias T. (1733—92), kyrkoherde i
Mil-lesvik (Värmland), fader till bl. a. T.i).
1) Esaias T., skald (1782 13/n—1846 2/n),
f. på Kyrkeruds komministerboställe i
Värmland. Fadern (se ovan) dog redan 1792.
Fattigdomen i hemmet nödgade hans mor och äldre
bröder att följande år sätta T. i lära hos faderns
vän kronofogden J. Branting, för att han skulle
utbilda sig till skrivare. Denne upptäckte snart
T: s läslust och begåvning och utverkade, att han
fick komma till en godsägarfamilj, där hans
äldste broder var informator, för att åtnjuta
dennes undervisning. T:s glödande studieintresse
uppslukade honom nu fullständigt.
Lidelsefullheten i hans väsen, som behärskar hans liv och
brinner i hans diktning och hans brev, bröt här
liksom först fram. Han levde helt i böckernas
värld och blev en förläst enstöring. En viss
motvikt häremot utgjorde det muntra och friska
livet hos brukspatron Myhrman på Rämen, dit
T. efter något år fick följa sin broder. Vistelsen
i detta burgna och gästfria hem, där han sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
