Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér, 2. Esaias (språkforskare) - Tegnér, 3. Elof - Tegnér, 4. Alice - Tegnér, 5. Torsten - Tegnérsamfundet - Tegskifte - Tegucigalpa - Teheran - Tehri, Tehri-Garhwal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
T egnérsamfundet—Tehri
858
som skarpt
kritiserades av bl.a. A. Noreen
och A. Schagerström.
Ovannämnda skr., de
flesta
tidskriftsupp-satser, äro omtr. i
”Ur språkens värld”
(3 dir, 1922—30).
”Strödda uppsatser”
utgåvos 1930. I
planläggningen av Sv.
akad:s ordboksföretag
deltog T. verksamt
och var dess ledare
1913—19. Att Sv.
akad. böjt sig för den 1906 officiellt påbjudna
nystavningen är huvudsakligen T :s verk. Under
33 år (1884—1917) var T. ivrigt sysselsatt med
arbete inom bibelkommissionen.
3) Elof Christofer T., den föreg:s bror,
biblioteksman, historiker (1844—1900), fil. dr i
Lund 1865, tjänstgjorde 1870—83 (med vissa
avbrott) vid Kungl. bibi, och blev 1883
bibliotekarie (och chef) vid univ.-bibl. i Lund. Av
T:s talrika värdefulla historiska arbeten må
nämnas ”Lunds universitets historia 1668—1868”, bd
2 (1868; tills, m. M. Weibull), och ”Lunds
universitet 1872—97” (1897), monogr. ”Gustaf
Mauritz Armfelt” (3 bd, 1883—87), en
redogörelse för Delagardieska arkivet (i Vitt.-akad:s
Handl., bd 32, 1895), ”Svenska bilder från
sextonhundratalet” (1896) samt ”Från farfarsfars
och farfars tid” (1900); Armfeltbiogr. och de
två sistn. skrifterna m. m. omtryckta i ”Valda
skrifter” (6 bd, 1904—06). Han redigerade och
medarbetade i bd 7—8 (1875—81) av ”Svenskt
biografiskt lexikon” samt utgav memoarer och
anteckningar av L. von Engeström (2 bd, 1876),
H. G. Trolle-Wachtmeister (2 bd, 1889), E.
Schröderheim, G. J. Adlerbeth och G. M.
Armfelt (”Från tredje Gustafs dagar”, 1892—94)
samt brev från Gustav III till G. M. Armfelt
(Hist. Handl., 12: 3, 1883). T. utgav även sin
farfaders skrifter (bl. a. jubelfestuppl. i 7 bd,
1882—85) och brev till denne (1882).
4) Alice Charlotte T., f. Sandström, den
föreg:s svägerska, tonsättarinna (1864—1943),
verksam som musiklärarinna i Stockholm och
Djursholm. T:s namn är framför allt knutet till
sångsaml. ”Sjung med oss mamma” (1892—
1932), där hon skapat
barnvisor (”Mors lille
Olle”, ”Bä, bä vita
lamm”,
”Sockerbagaren”, ”Videvisan”
m. fl.), vilka alla stå
oöverträffade i sitt
slag. Utom flera andra
sångsaml.
(tillsammans omkr. 300
barnvisor) har hon
också komponerat
romanser, kyrkliga sånger
(”Gläns över sjö och
strand”), kantater och
pianostycken samt redigerat de bekanta saml.
”Sjung svenska folk” (1905, 321a uppl. 1952)
och ”Unga röster” (1904, n:e uppl. 1940). —
G. 1885 m. protokollsekr. Jakob Tegnér (1851—
1926). — Litt.: Biogr. av Stina Palmborg (1945).
5) Torsten Elof Kristofer T., den föreg:s
son, idrottsledare och idrottsredaktör (f. 1888
6/i2), fil. kand. 1912, e. o. amanuens i
Kommerskollegiet 1912, medarbetare i Nordiskt idrottsliv
1913, red.-sekr. 1914 medred. 1915. Sedan 1915
är T. ägare av samt huvudred, för den ledande
idrottstidn. Idrottsbladet; dessutom var han utg.
av Idrottsliv 1924—27 samt red. för Hälsa och
friluftsliv 1934. T., som varit god aktiv
idrottsman, var bl. a. led. av Riksidrottsförb:s
överstyrelse 1926—41. Han har utg. bl. a. ”Paris—
Antwerpen—Chamonix” (1924), ”Colombes &
Co.” (1924), ”Stadion” (1938), ”Kamrater som
jag mött på idrottsbanan” (1941), ”33 år som
sportjournalist” (1945), ”Frihet” (1948) samt
”Jord och himmel” (1950).
Tegnérsamfundet grundades i Lund 2/ii 1946
med uppgift att främja studiet av och
kännedomen om Tegnér, hans person och författarskap,
samt hans tidevarv. T. verkar för denna uppgift
genom att befordra och utge vetenskapliga
undersökningar, som belysa Tegnér och hans tid,
och genom att publicera hans skrifter i en
vetenskapligt kommenterad upplaga. Samfundet har
instiftat ett pris, Tegnérpriset, som
belöning för vittert el. humanistiskt författarskap.
T. har hittills utg. ”Tegnérstudier” (4 bd, 1948—
54) och ”Esaias Tegnérs brev”, 1—4 (i953—55)-
Tegskifte, kam., se Skifte.
Tegucigadpa [tägosi-], huvudstad i republ.
Honduras, 900—1,000 m ö. h. (angenämt klimat);
c:a 72,000 inv.; ärkebiskopssäte, högsk.
Teherän, Persiens huvudstad och största stad,
på en slätt s. om Elburs, 1,130 m ö. h.; 618,976
inv. (1950). T. är till stor del en ny stad
(uppförd 1925—41 under Riza schah Pehlevi) med
breda huvudgator och moderna byggnader, bl. a.
ett nytt kejsarpalats, parlamentsbyggnader, univ.
(uppfört av ett svenskt företag), sjukhus och
skolor. Stadens centrum är Maidani-Sepah med
det nya rådhuset. T. har ingen nämnvärd
industri, däremot hantverk av skilda slag. Från
T. leda järnvägar till Bender-i-Shah vid Kaspiska
havet och Bender-i-Shahpur vid Persiska viken;
vidare till Tebriz, Meshhed och Jezd. Stor
flygplats. — Sedan Rhages förstörts av mongolerna
(1221), överflyttades dettas dittillsvarande
kommersiella betydelse på T. Någon egentlig
betydelse i Persiens historia erhöll emellertid T. först
sedan det 1786 av Agha Muhammed gjorts till
huvudsäte för Kadj ar-dynastien; sedan denna
1795 blivit regerande dynas6 i Persien, har T.
förblivit Persiens huvudstad. Sin nuv. karaktär
har T. i stort sett haft sedan 1870, liksom också
dess stora materiella uppsving som Persiens
huvudstad daterar sig från denna tid. — IT.
hölls 28/n—V12 1943 en konferens mellan
Chur-chill, Roosevelt och Stalin om riktlinjerna för
den fortsatta krigföringen.
Tehri, T e h r i-G a r h w a 1, förutvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
