Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Testikelinflammation, orkit - Testimonium - Testis - Testning - Testosteron - Testrup, Erik - Tetani - Tetanospasmin - Tetanus, stelkramp - Tetartoedrisk - Tête - Tethys - Tetis - Thetra- - Tetraddelning - Tetradynamia - Tetraeder - Tetragon - Tetragonala kristallsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV Testimonium—Tetragonala kristallsystemet 20
t. förorsakas vanl, av påssjuka. T. vid påssjuka,
som vanligast uppträder hos vuxna, är ganska
smärtsam och övergår ej sällan i en
skrump-ningsprocess, varvid testikeln förstöres. Kronisk
t. förekommer vid syfilis i tertiärstadiet och kan
föranleda liknande skrumpning av testikeln.
Tuberkulos t. är synnerligen sällsynt, medan
omvänt tuberkulos i bitestikeln är vanlig men
sy-filitiska förändringar här sällsynta.
Testimonium, lat., intyg, vitsord.
Testis, lat., (examens)vittne. — Anat., se
Te-stikel samt Könsorganen, sp. 205.
Testning, prov, prövning, särsk. prövning
medelst (psykologiskt) test (se d. o.).
Testosteron [-å’n], se Könskörtlar.
Testrup, Erik Mathias Hjalmar Gustafsson,
militär (f. 1878 14/®), underlöjtnant vid
Kronobergs reg. 1898, löjtnant vid Generalstaben 1910,
överstelöjtnant och chef för Krigshögsk. 1922,
överste och chef för Norra skånska inf.-reg.
1926, chef för Lantförsvarets
kommandoexpedition 1929, brigadchef vid Västra
arméfördelningen 1932, generalmajor 1934, chef för 4:e
arméfördelningen 1936—43 (från 1942 benämnd
4æ militärområdet) och överkommendant i
Stockholm, generallöjtnant 1943. T. har varit
sakkunnig i olika utredningar rörande försvaret. Han
var led. av F. K. 1929 (höger).
Tetani (av grek. te’tanos, spänning, kramp),
anfallsvis, utan medvetslöshet uppträdande
to-niska kramper i vissa
extremitetsmuskelgrup-per vid höggradig överkänslighet i motoriska
nerver för mekanisk och elektrisk retning. Särsk.
bekant är t. som komplikation till
strumaopera-tioner samt vid vissa magsjukdomar med
mag-utvidgning och förträngning av nedre
magmun-nen. I förra fallet kan t. motverkas medelst
hormon från bisköldkörteln samt genom behandling
med stora doser kalk och D-vitamin, i senare
fallet är behandling av maglidandet erforderlig.
Den hos människan vanligaste t.-formen utgöres
av hyperventilations-t., särsk. vid nervösa
tillstånd med forcerad andning.
Tetanospasmin, det egentliga, för tetanus
karakteristiska giftet, som utlöser krampanfallen.
Denna egenartade giftverkan beror på t:s
specifika kemiska frändskap till centrala
nervsystemet. Tetanusgiftet innehåller även
tetanoly-s i n, som ur de röda blodkropparna utlöser
he-moglobinet.
Te’tanus, stelkramp, ihållande kramp
särskilt i sträckmusklerna, uppträder dels vid
förgiftning med vissa alkaloider (t. ex. stryknin och
brucin), dels som en infektionssjukdom,
åtföljande yttre skador. I det senare fallet förorsakas
sjukdomen av den 1884 upptäckta tetanusbacillen,
som icke sällan anträffas i odlad jord och därför
kan utveckla sig i sår, som förorenats av jord,
träflisor och smutsiga klädestrasor. T.
uppträder i stor utsträckning under krig vid skottskador,
där dessa förorenats av jord. Tetanusbacillen
alstrar vissa toxiner (se Tetanospasmin). Sjukdomen,
vars utbrott vanl. dröjer 6—14 dagar efter skadan,
börjar med en känsla av styvhet i ansikts-,
underkäks-(munläsa) och nackmusklerna. Ansiktet
får härigenom ett egendomligt uttryck
(”sardo-niskt leende”). Styvheten tilltar och sprider sig
till bålmusklerna, särskilt i ryggen, mera sällan
till extremiteternas muskler. Krampen ökas
anfallsvis. Den förorsakar svåra smärtor i
musklerna och besvärar i hög grad respirationen. I
svåra fall inträder död under första veckan. Fall,
där krampen ej angriper bålens muskler, ha bättre
prognos. Den sjuke behandlas med antitoxiskt
serum och grundlig rengöring av såret.
Muskel-styvheten och kramperna bekämpas med olika
medel, ss. kloral, avertin och magnesiumsulfat.
Under senare tid ha curare och substanser med
curareliknande effekt använts. Serumeffekten är
emellertid kortvarig, och risk för serumsjuka o. a.
komplikationer finns. Man har därför under de
sista 1—2 årtiondena alltmer börjat övergå till
aktiv skyddsympning, där vaccinet består av
t e t a n u s-a n a t o x i n, d. v. s. t.-gift, som
genom särskild behandling berövats sina toxiska
egenskaper. En dylik vaccinering medför ett
skydd, som varar åtskilliga år.
Veter. T. är ej sällsynt hos främst häst,
nötkreatur och hund. Infektionen sker vanl. via
yttre sår el. sår i livmodern efter förlossning.
Första symtom är förutom feber oförmåga att
öppna munnen, ”munläsa”, och att svälja. Hästar
stå med sträckt hals och lyftad svans, de intaga
därtill ofta bredbent ställning,
”sågbockställning”. I tidiga stadier behandlas t. med serum.
Tetartoèdrisk, se Kristallsystem.
Tete [tät], fr., huvud; tät. — Téte-å-téte,
möte på tu man hand.
Téthys (lat.; grek. Tethys’). 1) (Grek, myt.)
Havsgudinna, dotter till Uranos och Gaia,
förmäld med Okeanos, moder till oceanider och
flodgudar.
2) (Astron.) Se Planeter, tab. 3.
3) (Geol.) En i v.—ö. riktning gående
havs-arm, som utgjort ett genomgående drag i
Europas (och även i jordens) paleogeografi och
bildat ett m e d e 1 h a v mellan det nordatlantiska
blocket och den afrikanska kontinenten. Detta
hav var möjl. utbildat redan i prekambrisk tid
och fanns kvar som en geosynklinal ända in i
tertiärtiden, då det genom den alpina
bergskedje-veckningen upplöstes i de olika delarna av nuv.
Medelhavet. Tidtals har T. haft betydligt större
utsträckning än det nuv. Medelhavet, i v. till
Västindien och i ö. till Himalaja och de
ostindiska ögrupperna.
Te’tis, se Thetis.
Te’tra-, grek, fyr-, fyra-.
Teträddelning, bot., se Pollen.
Tetradyna’mia, bot., se Linnés sexualsystem.
Tetraèder, regelbunden solid figur, begränsad
av fyra lika stora liksidiga trianglar. Den har
sex kantlinjer och fyra hörn. Om kantlinjen är
- — d^\/ 2
a, är t:s yta a2V3 och dess volym —-—.
12
Tetragon [-å’n] (av grek. te’tra, fyr-, och
go’ny, vinkel), fyrsidig (fyrvinklig) figur.
Tetragonala kristallsystemet, miner., se
Kristallsystem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
